Medborgardemokrati

Intresset för politik hos medborgarna i Skåne ökar. En allt större andel av svenskarna uppger att de är intresserade av politiken som förs på alla politiska nivåer. Det visar den senaste enkätundersökningen gjord av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Region Skåne under hösten 2015.

En övervägande del av medborgarna är ganska nöjda med hur demokratin fungerar i Region Skåne och i hemkommunen. 44 procent respektive 37 procent är dock inte särskilt nöjda alls, detta är något lägre än de senaste mätningarna 2011 och 2008. Målsättningen för det öppna Skåne 2030 är att medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin ska vara högre år 2030 än år 2014. 

Målindikatorer som följs upp från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030:

Förtroende för demokratin

Medborgarna är som mest nöjda med det sätt som demokratin fungerar i den egna hemkommunen och är minst nöjda med hur det fungerar i den Europeiska unionen.

Medborgares nöjdhet över hur demokratin fungerar ligger ganska stabilt över tid, men både nöjdheten med demokratin i Sverige och inom Region Skåne har minskat sen 2011 och 2008. I riket som helhet samt i Västra Götalands län är något fler nöjda i samtliga politiskt valda församlingar. 

Politikerförtroendet är lägre i Skåne än i övriga delar av landet. Sedan 2011 har politikerförtroendet minskat i Region Skåne framför allt när det gäller rikspolitiker, detta ligger i linje med den nationella trenden. I Sverige toppade politikerförtroendet 2010 efter en nästan 15 år lång ökning i förtroendet detta vände sedan till negativa värden. Denna trend går också att se i Skåne, men detta drabbar framförallt rikspolitikerna. Underökningen i Västra Götalands län 2015 visar något lägre förtroende för både kommun- och rikspolitiker, med undantag från regionpolitikerna där nivån är den samma. 

Valdeltagande

Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en grov men ändå tydlig bild av hur människor känner sig engagerade och kan påverka samhällsutvecklingen i stort.

Valdeltagandet i kommunvalen sjönk efter valet 1994 men under 2006 bröts den nedåtgående trenden och valdeltagandet har sedan ökat. Under kommunvalet 2014 röstade 80,8 procent av befolkningen i Skåne vilket är lägre än rikssnittet på 82,8 procent. Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och likaså riket ökat med omkring 5 procentenheter sedan 2002.

Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 90 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 15 procent högre valdeltagande än i Åstorp, Malmö och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 75 procent. I 21 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet.  

 

Välfärdstjänster

Det är viktigt att erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av om det gäller barnomsorg, skola, hälsa- och sjukvård, kollektivtrafik eller äldreomsorg, för att öka en regions attraktivitet och ekonomiska tillväxt.

Den positiva bedömningen av både den kommunala och regionala servicen har ökat markant sedan 2008 och 2011 i Skåne. Tillgången till kollektivtrafik, natur, matbutiker och vårdcentraler samt tillgängligheten med cykel och bil anses vara mycket eller ganska bra i den egna hemkommunen. En övervägande andel ser dock en brist i tillgången till bostäder.

I diagrammet nedan visas bedömningen av offentliga verksamheterna i Skåne. Bedömningen av servicen är betydligt mer positiv i Skåne än Västra Götaland och riket i de flesta områden. Särskilt barnomsorgen särskiljer sig, även tandvård och gymnasie- och grundskola. Bedömningen av sjukvården och regional service är det något mer lika.

Förtroendet för personalen inom den offentliga sektorn är övervägande mycket stort eller ganska stort. Dock har hälso- och sjukvårdens personal fått minskat förtroende sedan mätningarna 2008 och 2011 i Skåne. Mätningen i Västra Götalands län visar också en markant minskning av förtroendet för sjukvårdens personal sedan 2011. Vid bedömningen av sjukvården i Skåne anser många av respondenterna att bristerna framförallt ligger i organisationens effektivitet. Detta är framförallt tydligt för respondenterna som bor i sydvästra Skåne. Ser man endast till de som själv nyttjat vården de senaste 12 månaderna är de mer positiva i sin bedömning av sjukvården.

För kollektivtrafikens personal ökar förtroendet sedan mätningen 2011. En delförklaring till det goda betyget skulle kunna vara att respondenterna anser att de blir väl bemötta av kollektivtrafikens personal.

Enligt en mätning gjord av vårdbarometern 2015, SKL var det 73 procent av skåningarna som instämde i att de hade tillgång till den sjukvård de behövde. Skåne ligger något under riksgenomsnittet, 78 procent år 2015. En förkortning av väntetiderna skulle öka tillgången till sjukvården. Skåningarna tycker att väntetiden till vårdcentral är något rimligare än väntetiden till sjukhusen. I Skåne är det 36 (55) procent av de tillfrågade i vårdbarometern som tycker att väntetiderna till besök och behandling på sjukhus (vårdcentral) är rimliga. Rikssnittet ligger på 40 procent respektive 61 procent. 

Vård på lika villkor är ett viktigt mål för hälso- och sjukvården. I Skåne 2015 var det 46 procent som uppgav att de inte tycke att vård gavs på lika villkor. Vård på lika villkor innebär att behovet av vård avgör, inte något annat. I riket var motsvarande siffra 45 procent. Socioekonomiska skillnader upplevs vara den främsta anledningen till ojämlik vård.

Enligt SKLs öppna jämförelser, Vård och omsorg av äldre 2015, uppger 36 procent i Skåne att upplevelsen av bemötandet, förtroendet för hemtjänstpersonalen samt tryggheten med hemtjänsten är bra. Det är något lägre än rikssnittet på 40 procent. 

Den kommunen där siffrorna är som lägst i Skåne var Lomma och högsta andel återfanns i Osby där 30 procent respektive 57 procent ansåg att det var tryggt att bo hemma med hemtjänst. Andel som sammantaget är nöjda med hemtjänsten som helhet ligger på 88 procent i Skåne, respektive 89 procent i Sverige.

Skåne ligger i nivå med rikssnittet sett till de som anser att bemötandet, förtroendet samt tryggheten till personalen i särskilt boende var bra under 2015. Lägst andel i Skåne fanns i Hörby och högst andel fanns i Kävlinge med 24 respektive 69 procent. Andel som sammantaget är nöjda med särskilt boende i sin helhet uppgår till 88 procent både i Skåne och i riket. 

Att säkerställa en bra barnomsorg och skolgång där barn ges goda möjligheter att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap är viktigt för framtidens Skåne. Hur skolan utvecklas i Skåne går att läsa under avsnittet utbildning. Skolverket gör årliga mätningar om hur skolan och barnomsorgen utvecklas.

År 2015 hade 43 procent av de årsarbetande inom förskolan (barn 1-5 år) förskoleutbildning i Skåne, vilket är en procentenhet högre än för riket. Burlöv var den kommun med lägst andel förskoleutbildade, 30 procent, medan Kristianstad och Ystad hade flest, 60 procent. Barngrupperna är något mindre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. År 2014 gick det 5,3 barn per årsanställd vilket ligger i linje med riksgenomsnittet. I Perstorp var barngrupperna störst i Skåne med 6,9 barn per årsarbetare och Örkelljunga hade lägst 4,8 barn per årsarbetare.

Siffrorna för Välfärdstjänster uppdaterades i januari 2017.