Medborgardemokrati

Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en bild av hur stor del människor som känner sig engagerade och känner att de kan påverka samhällsutvecklingen i stort.

Valdeltagandet för riksdagsvalen ökade i Skåne under valet 2018 till 87,2 procent, och ligger på samma nivå som rikssnittet. Valdeltagandet i kommunvalen sjönk efter valet 1994 men under 2006 bröts den nedåtgående trenden och valdeltagandet har sedan dess ökat. Under kommunvalet 2014 röstade 80,8 procent av befolkningen i Skåne, vilket är lägre än rikssnittet på 82,8 procent. För Skånes del ökade valdeltagandet i kommunvalen med två procentenheter under 2018, medan valdeltagandet i riket ökade med en procent. 

Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och likaså riket ökat mellan 5-8 procentenheter sedan 2002. Framförallt har valdeltagandet ökat för riksdags- och kommunvalen i Skåne. Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 92 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 15 procentenheter högre än i Burlöv, Perstorp och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 76 procent. I 19 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet i kommunvalen.

För att mäta förtroende för olika typer av samhällsinstitutioner fick respondenterna i Skånes folkhälsoenkät 2019 svara på frågor om vilket förtroende de känner för olika institutioner. Fyra av dessa relaterade till olika demokratiska institutioner.  

Undersökningen visade att andelen skåningar som har förtroende för riksdag och regering ligger på under hälften. Förtroendet för politiker på regional och lokal nivå ligger på en än lägre nivå, men det är samtidigt många som svarat att de inte har någon åsikt.

Frågan om förtroende för samhällsinstitutioner i Skånes folkhälsoenkät inkluderade också olika typer av välfärdstjänster. Som visas i diagrammet känner skåningarna stort eller ganska stort förtroende för sjukvården, polisen, domstolar och skolan, och lägre förtroende för exempelvis socialtjänsten och arbetsförmedlingen. För de välfärdstjänster där en mindre andel svarar stort eller ganska stort förtroende är det dock fler som svarar att de inte har någon åsikt, vilket skulle kunna tyda på att det handlar om institutioner som färre kommer i kontakt med.

Tillit till andra har ett starkt samband med upplevd otrygghet, och även med dålig självrapporterad hälsa. I Skånes folkhälsoenkät ställdes en fråga om man upplever att man kan lita på andra människor.

Undersökningen visade att det framförallt var gruppen i åldern 18-34 år som uppgav att de har svårt att lita på andra, här uppgav närmre hälften en låg tillit. Det fanns även stora skillnader mellan gruppen födda i Sverige och grupperna födda utanför Europa, där det var en större andel av den utrikes födda gruppen som uppgav låg tillit till andra. Skåne skiljer sig även avsevärt mot rikssnittet, där Skåne har en högre andel som har svårt att lita på andra.

Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. I Skånes folkhälsoenkät 2019 ställdes en fråga om man någon gång avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. Häften av kvinnorna i Skåne uppgav i undersökningen att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen ensam. Motsvarande för männen är färre, en femtedel. Nivåerna ligger på en högre nivå i Skåne än i riket som helhet, om man jämför med den nationella folkhälsoundersökningen. Frågan ställdes till skåningar för första gången 2019, men ser man till den nationella undersökningen har andelen som känner en sådan oro ökat de senaste åren. Jämför man skillnaden mellan åldersgrupper för kvinnor så är det i den yngsta (18-34 år) och i den äldsta (65-84 år) som andelarna är högst. Andel som känner oro är högre i de flesta av Skånes mindre kommuner än i kommunerna med storstäder.