Medborgardemokrati

Intresset för politik hos medborgarna i Skåne ökar. En allt större andel av svenskarna uppger att de är intresserade av politiken som förs på alla politiska nivåer. Av de som anser sig vara ”mycket intresserade” är 12 procent kvinnor och 25 procent män. Fördelningen är dock jämnare bland de som anser sig vara ”ganska intresserade”, där 45 procent är kvinnor och 46 procent män. Efter valet 2018 så har valdeltagandet ökat i Skåne och för riksdagsvalet ligger Skåne nu på samma nivå som rikssnittet.

En övervägande del av medborgarna är ganska nöjda med hur demokratin fungerar i Region Skåne och i hemkommunen. 44 procent respektive 37 procent är dock inte särskilt nöjda alls, detta är något lägre än de senaste mätningarna 2011 och 2008. Målsättningen för det öppna Skåne 2030 är att medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin ska vara högre år 2030 än år 2014.

 

Målindikatorer som följs upp från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030:

Förtroende för demokratin

Medborgarna är som mest nöjda med det sätt som demokratin fungerar i den egna hemkommunen och är minst nöjda med hur det fungerar i den Europeiska unionen.

Medborgares nöjdhet över hur demokratin fungerar ligger ganska stabilt över tid, men både nöjdheten med demokratin i Sverige och inom Region Skåne har minskat sen 2011 och 2008. I Sverige är andel nöjda med demokratin 60 procent kvinnor och 61 procent män. I Skåne är däremot 55 procent kvinnor och 58 procent män nöjda. I riket som helhet samt i Västra Götalands län är något fler nöjda i samtliga politiskt valda församlingar.

Politikerförtroendet är lägre i Skåne än i övriga delar av landet. Sedan 2011 har politikerförtroendet minskat i Region Skåne framför allt när det gäller rikspolitiker, detta ligger i linje med den nationella trenden. I Sverige toppade politikerförtroendet 2010 efter en nästan 15 år lång ökning i förtroendet detta vände sedan till negativa värden. Denna trend går också att se i Skåne, men detta drabbar framförallt rikspolitikerna. Skillnaden i förtroende för både riks- och regionpolitiker, mellan män och kvinnor är mycket liten. Undersökningen i Västra Götalands län 2015 visar något lägre förtroende för både kommun- och rikspolitiker, med undantag från regionpolitikerna där nivån är den samma.

Valdeltagande

Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en grov men ändå tydlig bild av hur människor känner sig engagerade och kan påverka samhällsutvecklingen i stort.

Valdeltagandet för riksdagsvalen ökade i Skåne under valet 2018 till 87,2 procent, och ligger på samma nivå som rikssnittet. Valdeltagandet i kommunvalen sjönk efter valet 1994 men under 2006 bröts den nedåtgående trenden och valdeltagandet har sedan ökat. Under kommunvalet 2014 röstade 80,8 procent av befolkningen i Skåne vilket är lägre än rikssnittet på 82,8 procent. För Skånes del ökade valdeltagandet i kommunvalen med två procentenheter under 2018, medan riket ökade med en procent. 

Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och likaså riket ökat mellan 5-8 procentenheter sedan 2002. Framförallt har valdeltagandet ökat för riksdags- och kommunvalen i Skåne. Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 92 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 15 procent högre valdeltagande än i Burlöv,  Perstorp och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 76 procent. I 19 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet i kommunvalen.

Välfärdstjänster

Det är viktigt att erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av om det gäller barnomsorg, skola, hälsa- och sjukvård, kollektivtrafik eller äldreomsorg, för att öka en regions attraktivitet och ekonomiska tillväxt.

Den positiva bedömningen av både den kommunala och regionala servicen har ökat markant sedan 2008 och 2011 i Skåne. Tillgången till kollektivtrafik, natur, matbutiker och vårdcentraler samt tillgängligheten med cykel och bil anses vara mycket eller ganska bra i den egna hemkommunen. En övervägande andel ser dock en brist i tillgången till bostäder. Könsfördelningen bland den upplevda servicen för olika välfärdstjänster varierar. Den är jämn för barnomsorg och tandvård men män är i högre utsträckning nöjdare med servicen för sjukvård och äldreomsorg. Kvinnorna är nöjdare än männen med både grund- och gymnasieskola.

I diagrammet nedan visas bedömningen av offentliga verksamheterna i Skåne, Västra Götaland och riket. Bedömningen av servicen är betydligt mer positiv i Skåne än Västra Götaland och riket i de flesta områden. Särskilt barnomsorgen särskiljer sig, även tandvård och gymnasie- och grundskola. Bedömningen av sjukvården och regional service är det något mer lika

Förtroendet för personalen inom den offentliga sektorn är övervägande mycket stort eller ganska stort. Dock har hälso- och sjukvårdens personal fått minskat förtroende sedan mätningarna 2008 och 2011 i Skåne. Mätningen i Västra Götalands län visar också en markant minskning av förtroendet för sjukvårdens personal sedan 2011. Vid bedömningen av sjukvården i Skåne anser många av respondenterna att bristerna framförallt ligger i organisationens effektivitet. Detta är framförallt tydligt för respondenterna som bor i sydvästra Skåne. Ser man endast till de som själv nyttjat vården de senaste 12 månaderna är de mer positiva i sin bedömning av sjukvården.

För kollektivtrafikens personal ökar förtroendet sedan mätningen 2011. En delförklaring till det goda betyget skulle kunna vara att respondenterna anser att de blir väl bemötta av kollektivtrafikens personal.

Enligt en mätning gjord av SKL 2018 var det 81,1 procent av skåningarna som instämde i att de hade tillgång till den sjukvård de behövde, vilket är lägre än 2017. Skåne ligger något under riksgenomsnittet, 81,4 procent, år 2018. Könsfördelningen hos de skåningar som instämde helt eller delvis i att tillgången till vård motsvarar behovet skiljer sig något, 79,9 procent av män och 81,4 procent av kvinnorna ansåg att de hade tillgång till den vård de behöver. En förkortning av väntetiderna skulle öka tillgången till sjukvården. Skåningarna tycker att väntetiden till vårdcentral är något rimligare än väntetiden till sjukhusen år 2015. I Skåne är det 55 procent av de tillfrågade som tycker att väntetiderna till besök och behandling på vårdcentral är rimliga. Rikssnittet ligger på 61 procent.

Vård på lika villkor är ett viktigt mål för hälso- och sjukvården. År 2017 uppgav 54 procent i Skåne att de har förtroende för att vård ges på lika villkor, Siffran för riket var 57 procent. Bland kvinnor har 49 procent förtroende för att vård ges på lika villkor. Bland männen menade en större andel, 60 procent, att vård ges på lika villkor. Vård på lika villkor innebär att behovet av vård avgör, inte något annat.

Att säkerställa en bra barnomsorg och skolgång där barn ges goda möjligheter att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap är viktigt för framtidens Skåne. Hur skolan utvecklas i Skåne går att läsa under avsnittet utbildning. Skolverket gör årliga mätningar om hur skolan och barnomsorgen utvecklas.

År 2017 hade 41 procent av de årsarbetande inom förskolan (barn 1-5 år) förskoleutbildning i Skåne, vilket är en procentenhet högre än för riket. Malmö och Höör var de kommuner med lägst andel förskoleutbildade, 29 och 33 procent, medan Bromölla och Ystad hade flest, 61 och 60 procent. Barngrupperna är något mindre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. År 2017 gick det 5,1 barn per årsanställd. I Ystad var barngrupperna störst i Skåne med 7 barn per årsarbetare och Malmö hade lägst 4,7 barn per årsarbetare

 

Siffrorna för Välfärdstjänster uppdaterades i januari 2019.