Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en bild av hur stor del människor som känner sig engagerade och känner att de kan påverka samhällsutvecklingen i stort.
Valdeltagandet för riksdagsvalen ökade i Skåne under valet 2018 till 87,2 procent, och ligger på samma nivå som rikssnittet. Valdeltagandet i kommunvalen sjönk efter valet 1994 men under 2006 bröts den nedåtgående trenden och valdeltagandet har sedan dess ökat. Under kommunvalet 2014 röstade 80,8 procent av befolkningen i Skåne, vilket är lägre än rikssnittet på 82,8 procent. För Skånes del ökade valdeltagandet i kommunvalen med två procentenheter under 2018, medan valdeltagandet i riket ökade med en procent.
Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och likaså riket ökat mellan 5-8 procentenheter sedan 2002. Framförallt har valdeltagandet ökat för riksdags- och kommunvalen i Skåne. Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 92 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 15 procentenheter högre än i Burlöv, Perstorp och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 76 procent. I 19 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet i kommunvalen.