Medborgardemokrati

Intresset för politik hos medborgarna i Skåne ökar. En allt större andel av svenskarna uppger att de är intresserade av politiken som förs på alla politiska nivåer. Det visar den senaste enkätundersökningen gjord av SOM-institutet vid Göteborgs universitet på uppdrag av Region Skåne under hösten 2015 . Av de som anser sig vara ”mycket intresserade” är 12 procent kvinnor och 25 procent män. Fördelningen är dock jämnare bland de som anser sig vara ”ganska intresserade”, där 45 procent är kvinnor och 46 procent män.

En övervägande del av medborgarna är ganska nöjda med hur demokratin fungerar i Region Skåne och i hemkommunen. 44 procent respektive 37 procent är dock inte särskilt nöjda alls, detta är något lägre än de senaste mätningarna 2011 och 2008. Målsättningen för det öppna Skåne 2030 är att medborgarnas tillit och delaktighet i demokratin ska vara högre år 2030 än år 2014.

 

Målindikatorer som följs upp från den regionala utvecklingsstrategin Det öppna Skåne 2030:

Förtroende för demokratin

Medborgarna är som mest nöjda med det sätt som demokratin fungerar i den egna hemkommunen och är minst nöjda med hur det fungerar i den Europeiska unionen.

Medborgares nöjdhet över hur demokratin fungerar ligger ganska stabilt över tid, men både nöjdheten med demokratin i Sverige och inom Region Skåne har minskat sen 2011 och 2008. I Sverige är andel nöjda med demokratin 60 procent kvinnor och 61 procent män. I Skåne är däremot 55 procent kvinnor och 58 procent män nöjda. I riket som helhet samt i Västra Götalands län är något fler nöjda i samtliga politiskt valda församlingar.

Politikerförtroendet är lägre i Skåne än i övriga delar av landet. Sedan 2011 har politikerförtroendet minskat i Region Skåne framför allt när det gäller rikspolitiker, detta ligger i linje med den nationella trenden. I Sverige toppade politikerförtroendet 2010 efter en nästan 15 år lång ökning i förtroendet detta vände sedan till negativa värden. Denna trend går också att se i Skåne, men detta drabbar framförallt rikspolitikerna. Skillnaden i förtroende för både riks- och regionpolitiker, mellan män och kvinnor är mycket liten. Undersökningen i Västra Götalands län 2015 visar något lägre förtroende för både kommun- och rikspolitiker, med undantag från regionpolitikerna där nivån är den samma.

Valdeltagande

Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper och ger en grov men ändå tydlig bild av hur människor känner sig engagerade och kan påverka samhällsutvecklingen i stort.

Valdeltagandet i kommunvalen sjönk efter valet 1994 men under 2006 bröts den nedåtgående trenden och valdeltagandet har sedan ökat. Under kommunvalet 2014 röstade 80,8 procent av befolkningen i Skåne vilket är lägre än rikssnittet på 82,8 procent. Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och likaså riket ökat med omkring 5 procentenheter sedan 2002. Mellan 2002 och 2014 har könsfördelningen i valdeltagandet i riket varit relativt jämn men kvinnor har ett lite högre deltagande. Siffrorna år 2002 var för kvinnor 80,4 procent och för män 79,8 procent, jämfört med 2014 då 86,4 procent kvinnor och 85,2 procent män deltog. Valdeltagandet i landstingsvalet i Skåne sedan 2002 har också en jämn könsfördelning. År 2002 deltog 75,5 procent kvinnor och 76,3 procent män, därefter har andel kvinnor som röstat varit lite större. År 2014 deltog 81,2 procent kvinnor och 79,9 procent män i landstingsvalet. Även könsfördelningen i valdeltagandet till kommunfullmäktige i Skåne är jämn. I två av fyra val sedan 2002 är kvinnornas deltagande större men som mest skiljer det sig 1,1 procentenheter.

Valdeltagandet i de skånska kommunerna skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 90 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 15 procent högre valdeltagande än i Åstorp, Malmö och Bjuv, där valdeltagandet ligger kring 75 procent. I 21 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet.

Välfärdstjänster

Det är viktigt att erbjuda välfärdstjänster av hög kvalitet, oberoende av om det gäller barnomsorg, skola, hälsa- och sjukvård, kollektivtrafik eller äldreomsorg, för att öka en regions attraktivitet och ekonomiska tillväxt.

Den positiva bedömningen av både den kommunala och regionala servicen har ökat markant sedan 2008 och 2011 i Skåne. Tillgången till kollektivtrafik, natur, matbutiker och vårdcentraler samt tillgängligheten med cykel och bil anses vara mycket eller ganska bra i den egna hemkommunen. En övervägande andel ser dock en brist i tillgången till bostäder. Könsfördelningen bland den upplevda servicen för olika välfärdstjänster varierar. Den är jämn för barnomsorg och tandvård men män är i högre utsträckning nöjdare med servicen för sjukvård och äldreomsorg. Kvinnorna är nöjdare än männen med både grund- och gymnasieskola.

I diagrammet nedan visas bedömningen av offentliga verksamheterna i Skåne, Västra Götaland och riket. Bedömningen av servicen är betydligt mer positiv i Skåne än Västra Götaland och riket i de flesta områden. Särskilt barnomsorgen särskiljer sig, även tandvård och gymnasie- och grundskola. Bedömningen av sjukvården och regional service är det något mer lika

Förtroendet för personalen inom den offentliga sektorn är övervägande mycket stort eller ganska stort. Dock har hälso- och sjukvårdens personal fått minskat förtroende sedan mätningarna 2008 och 2011 i Skåne. Mätningen i Västra Götalands län visar också en markant minskning av förtroendet för sjukvårdens personal sedan 2011. Vid bedömningen av sjukvården i Skåne anser många av respondenterna att bristerna framförallt ligger i organisationens effektivitet. Detta är framförallt tydligt för respondenterna som bor i sydvästra Skåne. Ser man endast till de som själv nyttjat vården de senaste 12 månaderna är de mer positiva i sin bedömning av sjukvården.

För kollektivtrafikens personal ökar förtroendet sedan mätningen 2011. En delförklaring till det goda betyget skulle kunna vara att respondenterna anser att de blir väl bemötta av kollektivtrafikens personal.

Enligt en mätning gjord av SKL 2017 var det 81,5 procent av skåningarna som instämde i att de hade tillgång till den sjukvård de behövde. Skåne ligger något under riksgenomsnittet, 83,5 procent, år 2017. Könsfördelningen hos de skåningar som instämde helt eller delvis i att tillgången till vård motsvarar behovet var lika, bland både män och kvinnor var det 82 procent. En förkortning av väntetiderna skulle öka tillgången till sjukvården. Skåningarna tycker att väntetiden till vårdcentral är något rimligare än väntetiden till sjukhusen. I Skåne är det 54 procent av de tillfrågade som tycker att väntetiderna till besök och behandling på vårdcentral är rimliga. Rikssnittet ligger på 63 procent.

Vård på lika villkor är ett viktigt mål för hälso- och sjukvården. År 2017 uppgav 54 procent i Skåne att de har förtroende för att vård ges på lika villkor, Siffran för riket var 57 procent. Bland kvinnor har 49 procent förtroende för att vård ges på lika villkor. Bland männen menade en större andel, 60 procent, att vård ges på lika villkor. Vård på lika villkor innebär att behovet av vård avgör, inte något annat.

Att säkerställa en bra barnomsorg och skolgång där barn ges goda möjligheter att utvecklas och tillgodogöra sig kunskap är viktigt för framtidens Skåne. Hur skolan utvecklas i Skåne går att läsa under avsnittet utbildning. Skolverket gör årliga mätningar om hur skolan och barnomsorgen utvecklas.

År 2016 hade 40 procent av de årsarbetande inom förskolan (barn 1-5 år) förskoleutbildning i Skåne, vilket är en procentenhet högre än för riket. Malmö och Burlöv var de kommuner med lägst andel förskoleutbildade, 28 och 29 procent, medan Kristianstad och Ystad hade flest, 57 och 59 procent. Barngrupperna är något mindre i Skåne jämfört med riksgenomsnittet. År 2016 gick det 5,1 barn per årsanställd. I Perstorp var barngrupperna störst i Skåne med 7 barn per årsarbetare och Malmö hade lägst 4,7 barn per årsarbetare

 

Siffrorna för Välfärdstjänster uppdaterades i januari 2017.