Boende och bostadsbyggande

En fungerande bostadsmarknad är en viktig grund för att flera av visionsmålen i Skånes regionala utvecklingsstrategi ska kunna uppnås. Det ska vara möjligt att bo, verka och leva i hela Skåne - något som förutsätter en balans mellan byggande och folkmängd samt en balans mellan behov och efterfrågan på olika typer av bostäder. 

I Skåne har antalet nybyggda bostäder ökat kraftigt sedan 2015. Det nybyggda bostadsbeståndet består till största del av bostads- och hyresrätter. Det råder dock fortfarande brist på bostäder i många kommuner, och bostadsbyggandet har inte hållit jämna steg med den kraftiga befolkningsökningen. Detta har lett till att andelen trångbodda hushåll har ökat i Skåne över tid. 

Nybyggnation

Ett tuffare konjunkturläge fick antalet nybyggda bostäder att sjunka under 2022. Minskningen kommer efter ett antal år med ökande antal nybyggda bostäder. Det är framför allt en minskning av nybyggda hyresrätter som driver vändningen.

Det nybyggda bostadsbeståndet fördelat på olika upplåtelseformer varierar från år till år. Under 2022 var 15 procent av nybyggnationen äganderätter, 49 procent hyresrätter och 37 procent bostadsrätter. Sett till ett genomsnitt för perioden 2006-2021 är andelen nybyggda hyresrätter 46 procent och äganderätter 24 procent medan bostadsrätter utgör 29 procent. Andelen hyresrätter har ökat stadigt de senaste åren, men sjönk under 2022. En anledning till utvecklingen är att Skåne varit en stor mottagare av det statliga investeringsstödet för hyresbostäder. Stödet avvecklades i december 2021 och bidrog tillsammans med ett försämrat konjunkturläge till minskad nybyggnad av hyresrätter.

Jämfört med år 2021 minskade bostadsbyggandet i de flesta delarna av Skåne. Särskilt stor var minskningen i Malmö, Lund och Eslöv. Trelleborg, Landskrona och Båstad var de kommuner som jämfört med 2021 hade den största ökningen i nybyggnationen.

Färdigställda bostäder i Skåne efter hustyp, upplåtelseform, 2012-2022
Källa: SCB

Bostadsbehov och bostadsbrist

Befolkningen har under en längre tid ökat snabbare än antalet färdigställda bostäder, en trend som ser ut att åtminstone tillfälligt ha brutits de senaste åren. Det råder bostadsbrist i många kommuner och det är främst hushåll med låga inkomster och svag förankring på arbetsmarknaden som drabbas.

Om antalet nya bostäder 2021 sätts i relation till befolkningsökningen under samma år går det 1,8 boende per ny bostad. Det kan jämföras med att det genomsnittliga antalet personer per hushåll i Sverige är runt 2,2 boende per hushåll. Jämfört med 2020 har det genomsnittliga antalet personer per hushåll i Skåne ökat i relation till befolkningsökningen. Även glappet mellan befolkningsökningen och bostadsbyggandet har ökat något jämfört med 2020, då glappet var som minst sedan slutet på 90-talet. Att glappet trots allt är relativt litet kan till stor del förklaras av det kraftiga bostadsbyggande som skett i Skåne under 2018-2020. Sett över en längre tid har dock inte bostadsbyggandet vägt upp den stora befolkningsökning som Skåne upplevt de senaste åren. Åren efter finanskrisen var bostadsbyggandet särskilt lågt, samtidigt som befolkningsökningen var extra stor. Under denna period fick Skåne cirka fem nya invånare per nybyggd bostad.

I dagsläget råder det bostadsbrist i Skåne. I Länsstyrelsen Skånes Bostadsmarknadsanalys 2021 uppgav 27 av 32 kommuner ett bostadsunderskott i kommunen som helhet. Av dessa ingick alla tre storstadskommuner samt alla pendlingskommuner nära Malmö.

I Region Skånes årliga modell för att skatta bostadsefterfrågan beräknas efterfrågan till 6900 bostäder medan det demografiska behovet beräknas till 6800 bostäder för 2020. Det innebär att antalet hushåll som inte kan få sina behov tillfredsställda på bostadsmarknaden minskat jämfört med 2019 års skattning. Samtidigt visar en analys av hushållens möjlighet att hyra eller köpa bostäder i Skåne, som också genomförts av Region Skåne, på att rörligheten på bostadsmarknaden försämrats och att trångboddheten har ökat de senaste åren. Detta innebär att bostadsbristen främst drabbar grupper med svag förankring på bostadsmarknaden och/eller svag ekonomi.

Trångboddhet

Andelen trångbodda i Skåne har ökat över tid, vilket främst drabbar unga och utrikes födda.

En effekt av bostadsbristen är en ökning av antalet trångbodda hushåll. Det finns olika mått på trångboddhet. I Region Skånes folkhälsorapport används trångboddhetsnorm 2, vilken innebär att en bostad är trångbodd om det bor fler än två personer per rum (undantaget är kök och badrum). I resultaten från folkhälsoenkäten 2022 var andelen trångbodda oförändrad i jämförelse mot föregående mätning 2019, då 5 procent kategoriserades som trångbodda.

Andelen trångbodda hushåll är högst i den yngsta åldersgruppen (16-29 år) och lägst i de äldsta åldersgrupperna (65-84 år och 85+). Det finns stora skillnader i andel trångbodda mellan inrikes och utrikes födda. I gruppen som är födda utanför Europa är andelen 21 procent, medan endast 2 procent av gruppen födda i Sverige anses vara trångbodda.