Regional ekonomi

Det öppna Skåne 2030 ska vara en stark och hållbar tillväxtmotor med en ekonomi som är globalt konkurrenskraftig och som säkerställer hög produktivitet i offentlig sektor och i näringslivet.

I dagsläget har Skåne en något lägre ekonomisk tillväxt än riket. BRP per invånare har haft en svagare utveckling än i riket. Skånes produktivitet är fortsatt låg och BRP per sysselsatt ligger också lägre än riket, vilket förklaras av att tappet som gjordes under finanskrisen inte har hämtats upp. Regionens exportmönster är stabilt och Skåne står tillsammans med de två andra storstadslänen för merparten av Sveriges varuexport.

Foto: Scandinav/Bruno Ehrs.

Bruttoregionalprodukt

Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling åren 2000-2019, men med en något lägre tillväxt. BRP per invånare har haft en svagare utveckling i Skåne än i riket. Skåne och Region Hovedstaden låg 2019 på snarlika tillväxtnivåer.

Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region är bruttoregionalprodukten (BRP). BRP är det samlade värdet av alla varor och tjänster som producerats i en region. Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling åren 2000-2019, men har haft en något lägre tillväxt. Tillväxten i Danmark och Region Hovedstaden har varit lägre än den i Sverige och Skåne under perioden fram tills 2018, då Region Hovedstaden hade en något högre BRP-tillväxt än Skåne. Mellan 2000-2019 växte Sveriges BRP med 50 procent, Skånes med 47 procent, Danmarks med 28 procent och Region Hovedstadens med 48 procent. Skillnaden i tillväxt mellan länderna kan delvis förklaras av att Danmark drabbades hårdare av finanskrisen än Sverige. 

Att BRP per invånare har haft en svagare utveckling i Skåne än i riket kan förklaras av att Skånes befolkningstillväxt varit starkare än rikets som helhet samtidigt som den ekonomiska utvecklingen varit någorlunda densamma i de två geografierna. År 2019 uppgick Skånes BRP till 11,5 procent av rikets BNP, samtidigt som Skånes andel av rikets befolkning uppgick till 13,3 procent.

Produktivitet

Skånes produktivitet är i en uppåtgående trend, men BRP per sysselsatt är lägre än i övriga regioner. Skånes tapp i produktivitet under finanskrisen har inte tagits igen.

Produktivitetstillväxt mätt som BRP per sysselsatt kan användas för att uttrycka hur effektivt en region producerar. Sedan 2000 och framåt har Skånes produktivitetstillväxt mätt i årlig procentuell förändring fluktuerat mellan -6 till 5 procent, och har för det mesta följt utvecklingen i riket. Under finanskrisen upplevde Skåne en större negativ förändring än riket i helhet och landets två andra storstadsregioner. Efter krisen har Skåne haft en liknande utveckling som övriga regioner. År 2019 var produktivitetstillväxten i Skåne 0,4 procent jämfört med föregående år.

Sedan 2013 har skånsk produktivitet utvecklats i linje med den i landet som helhet. Det stora tapp som Skåne gjorde under finanskrisen har regionen dock inte lyckats ta igen. Kurvan för Stockholms län har haft samma utveckling som för övriga regioner, men ligger långt över både den i riket, Skåne samt Västra Götaland.

Export

Skåne har ett stabilt exportmönster och står tillsammans med Stockholm och Västra Götaland för merparten av Sveriges varuexport. Skånes export ökade något mellan 2018-2019 och står för cirka 8 procent av landets totala varuexport.

Under 2019 ökade exporten i 18 av Sveriges 21 län, efter två år av exportökningar för samtliga län. Totalt uppgick Sveriges varuexport till 1 324 miljarder kronor under helåret, en ökning med 5 procent från 2018. 

Stockholm, Västra Götaland och Skåne svarar tillsammans för merparten av Sveriges export. Exporten är viktig för Sverige och landets välstånd bygger på att vi kan erbjuda produkter och tjänster som är internationellt efterfrågade. Av Sveriges handel sker tre fjärdedelar inom Europa och av rikets export utgörs cirka 30 procent av tjänsteexport. Exporten av tjänster går dock inte att redovisa på regional nivå, vilket innebär att vi endast kan redovisa Skånes varuexport.

Skånes exportmönster är relativt stabilt och 2019 uppgick varuexporten till knappa 122 miljarder kronor, vilket ger en liten ökning gentemot föregående år. Skåne svarar för cirka 8 procent av Sveriges totala varuexport.

Norge, Tyskland, Danmark, USA och Finland har under lång tid varit Skånes största exportmarknader, även om rangordningen skiftar något mellan åren. Danmark är en något viktigare exportmarknad för Skåne än för riket som helhet. 2015 var första året Skånes export till Kina var större än till Storbritannien, vilket den också var 2019.

Varuexport fördelat på län, 2019
Källa: SCB
Varuexport i Skåne fördelat på största länder, 2019
Källa: SCB