Hur har det gått i Skåne?

Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region eller ett land är bruttoregionalprodukten (BRP). BRP är det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Skånes BRP år 2024 uppgick till 739 165 miljoner kronor, eller 11,6 procent av rikets BNP. Stockholms andel av BNP var 32,3 procent medan Västra Götaland stod för 16,8 procent av rikets BNP år 2024.

Utvecklingen av ekonomin är överlag positiv och under 2023 och 2024 var den ekonomiska tillväxten starkare i Skåne än i övriga riket. Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling under åren 2000–2024, men med en generellt sett lägre tillväxt. Mellan 2000–2024 växte Skånes ekonomi med 52 procent medan rikets växte med 56 procent. Under samma period växte Stockholm med 87 procent och Västra Götaland med 62 procent. För en jämförelse över Öresund växte under samma period Region Hovedstaden med Köpenhamn som center 72 procent medan Danmark växte med 38 procent.

Mycket av Skånes lägre BRP-tillväxt kan spåras tillbaka till finanskrisen 2008–2009. Medan Skånes ekonomi drabbades hårt så var Stockholms ekonomi relativt opåverkad. Västra Götalands ekonomi drabbades också relativt hårt, men återhämtade sig snabbt efter krisen. Detsamma skedde dock inte för Skåne, där många mindre industrier lades ner.

År 2023 innebar dock ett trendbrott för Skånes ekonomiska utveckling jämfört med rikets, vilket förstärktes ytterligare 2024. År 2024 växte den skånska ekonomin i högre takt än rikets. Under 2024 växte Skånes ekonomi med 1,9 procent medan rikets ökade med 0,9 procent.

Produktivitet mäts ofta som BRP per sysselsatt invånare, för att uttrycka hur effektivt en region producerar varor och tjänster. Sedan år 2000 har Skånes produktivitetstillväxt, mätt som årlig procentuell förändring, generellt följt trenden i riket i stort men på en lägre nivå.

Den främsta förklaringen till skillnaden mellan Skåne, de andra storstadslänen och rikets utveckling är att finanskrisen 2008–2009 slog hårdare mot Skånes produktivitet, inte minst på grund av konkurser och neddragningar i tillverkningsindustrin samt inom tjänstesektorn. Från 2010 till 2015 följde Skånes produktivitet den nationella trenden men har därefter saktat in vilket har resulterat i ett ytterligare tapp relativt riket och storstadsregionerna. Sammantaget mellan 2000–2024, har Skåne haft en produktivitetstillväxt på 20 procent jämfört med 31 procent i riket, 41 procent i Stockholm och 34 procent i Västra Götaland.

På en årlig basis finns större variationer. Produktivitetstillväxten i Skåne var starkare än rikets under de senaste två åren. Den skånska produktiviteten minskade med 0,6 procent under 2023, en mindre tapp än minskningen i rikets produktivitet på 1,0 procent. År 2024 ökade den skånska produktiviteten med 2,3 procent, vilket översteg ökningen för hela riket på 1,2 procent.

Sverige hade år 2024 en total varuexport på 1 984 miljarder kronor. Skånes del av detta är 157 miljarder kronor, vilket utgör knappt 8 procent av rikets totala varuexport, tredje högst efter Västra Götaland och Stockholm.  Att den skånska andelen inte är högre sett till befolkningsstorleken beror på den skånska näringslivsstrukturen med en relativt liten tillverkningsindustri. Norge, Tyskland, Danmark, USA och Finland är de största exportmarknaderna för skånska företag. Värmepannor och elektriska maskiner och apparater är de största exportvarorna, följd av plaster och plastvaror; metallvaror; kemiska produkter; och livsmedel.

Medianinkomsten är den inkomst där det finns lika många inkomsttagare med en lägre inkomst som det finns inkomsttagare med en högre inkomst. Skånes medianinkomst är något lägre än rikets medianinkomst, vilken till stor del dras upp av höga inkomster i Stockholms län. Även i Västra Götaland är inkomsterna högre än i Skåne. I absoluta termer var medianlönen i Skåne 386 000 år 2024, att jämföra med 401 000 i riket. Skånes relativa löneläge har varit i stort sett konstant över tid vilket tyder på att utvecklingen av arbetsmarknaden följer rikets genomsnitt.