Regional ekonomi

Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region eller ett land är bruttoregionalprodukten (BRP). BRP är det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling åren 2000-2021, men har utvecklats svagare än de andra storstadsregionerna.  Mellan 2000-2021 växte Sveriges BNP med 55 procent och Skånes BRP med 53 procent. Det är lägre än Sveriges övriga storstadslän där Stockholm växte med 85 procent och Västra Götaland med 60 procent under samma period. Skånes jämförelsevis låga nivå kan till stor del förklaras av att regionen har haft svårt att hämta ikapp gapet till övriga storstadslän som uppstod under finanskrisen och de efterföljande återhämtningsåren där Skånes tillväxt inte återhämtade sig lika snabbt som i Stockholm och Västra Götaland. Jämfört med Danmark och Region Hovedstaden har Skåne däremot haft en starkare tillväxt, Danmarks BNP har under samma tidsperiod växt med 30 procent och Region Hovedstadens BRP med 51 procent. En del av skillnaderna mellan Sverige och Danmark kan förklaras av att Danmark har en annan näringslivsstruktur än Sverige med branscher som traditionellt sätt har lägre tillväxt eller på annat sätt inte fångas upp i BNP (livsmedelstillverkning och sjöfart).

Som följd av coronapandemin saktade länets ekonomi in. Tappet i BRP var dock mindre än i riket som helhet och i de övriga storstadsregionerna, något som delvis kan förklaras av en bred branschstruktur i det skånska näringslivet. Det tapp som skedde återhämtades under 2021 då BRP var tillbaka på högre nivåer än innan pandemin.

Skånes BRP per invånare har utvecklats svagare än i riket. Detta beror på en starkare befolkningstillväxt samtidigt som den ekonomiska utvecklingen varit någorlunda densamma. År 2021 uppgick Skånes BRP till 11,5 procent av rikets BNP, samtidigt som Skånes andel av rikets befolkning uppgick till 13,4 procent. Danmark och Region Hovedstaden har högre BRP per invånare än Sverige och Skåne. Region Hovedstadens BRP per capita har mellan 2007-2021 växt med 17 procent jämfört med Skånes 2 procent.

Produktivitetstillväxt mätt som BRP per sysselsatt kan användas för att uttrycka hur effektivt en region producerar varor och tjänster. Sedan 2000 och framåt har Skånes produktivitetstillväxt mätt som årlig procentuell förändring pendlat mellan -6 till 5 procent och för det mesta följt utvecklingen i riket. År 2021 var produktivitetstillväxten i Skåne 1,7 procent jämfört med föregående år.

Under finanskrisen upplevde Skåne en större negativ förändring än riket i helhet och landets två andra storstadsregioner. Efter krisen har Skåne haft en liknande utveckling som övriga regioner. Det stora tapp som Skåne gjorde under finanskrisen har regionen dock inte lyckats ta igen.

Exporten är viktig för Sverige och landets välstånd bygger på att vi kan erbjuda produkter och tjänster som är internationellt efterfrågade. 2021 uppgick Skånes varuexport till knappt 129 miljarder kronor, vilket utgjorde den tredje högsta nivån bland Sveriges län. Bara Stockholm och Västra Götaland hade en större varuexport. Tillsammans svarar de tre storstadslänen för merparten av Sveriges varuexport. Skånes varuexportmönster är relativt stabilt och har sedan 2016 ökat med 10 procent. Jämfört med 2020 har varuexporten för Skåne ökat med dryga 10 procent. Skåne svarar för cirka 9 procent av Sveriges totala varuexport.

Av Sveriges handel sker tre fjärdedelar inom Europa och av rikets export utgörs cirka 30 procent av tjänsteexport. När det gäller tjänsteexporten står storstadslänen för över 80 procent av exportvärdet och Skåne för 13 procent, vilket är tredje högst i Sverige.