Miljö och klimat

Skåne står som resten av världen inför enorma utmaningar gällande miljö- och klimatförändringar. I Det Öppna Skåne 2030 ska regionens aktörer agera proaktivt och ansvarsfullt i klimat- och miljöarbetet och insatserna ska bidra till regionala och nationella miljömål. Aktörerna i Skåne ska också verka för ett klimatneutralt och fossilbränslefritt Skåne.

I dagsläget bedöms inga av de tolv miljökvalitetsmål som följs upp på regional nivå kunna uppnås under 2020. Exempel på miljömål är ”Begränsad klimatpåverkan”, ”Ingen övergödning” och ”Ett rikt växt- och djurliv”. Dock har Skånes energieffektivitet, mätt som förädlingsvärde per ton koldioxidekvivalenter, ökat över tid och Skåne har en högre energieffektivitet jämfört med riket som helhet. Regionens växthusgasutsläpp har också minskat sedan 1990 och sjönk med 2.5 procent mellan 2017 och 2018. En utveckling åt andra hållet rör drivmedel i personbilar. Skånes och rikets personbilsflotta består till cirka 90 procent av bensin- och dieseldrivna fordon, vilket är en liten ökning jämfört med 2017.

Foto: Anders Tukler.

Miljömålen

Vid Länsstyrelsen i Skånes senaste sammanfattning av miljökvalitetsmålen bedömdes inget av de tolv mål som följs upp på regional nivå kunna uppnås under 2020. Bedömningarna är desamma som i förra årets uppföljning för samtliga bedömda miljökvalitetsmål.

Riksdagen har beslutat om en samlad miljöpolitik för ett hållbart Sverige och Länsstyrelsen Skåne följer upp de miljökvalitetsmål som är satta. Skånes mål är samma som de nationella målen med undantag för ”Storslagen fjällmiljö” som inte är aktuellt för Skåne. Av de femton målen utvärderas 3 nationellt och resterande på regionnivå.

Ett av målen, ”Skyddande ozonskikt”, som mäts på nationell nivå förväntas nås. Målet om säker strålmiljö uppskattades vara nära att uppnås till 2020, det som talade emot var ökade fall av hudcancer. Resterande tretton miljömål förväntades inte att uppnås 2020. Endast två mål, ”Bara naturlig försurning” och ”God bebyggd miljö”, bedöms ha en positiv utveckling. För ”Bara naturlig försurning” är det bättre jämfört med tidigare år. Två mål, ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv”, har en fortsatt negativ utveckling. Tidigare år har även utvecklingen för ”Levande skogar ” bedömts som negativ, men har nu en neutral utveckling. För övriga mål går det inte att se en tydlig riktning för utvecklingen i miljön eller så finns det inte tillräckligt med underlag för att kunna göra en bedömning.

För fördjupad information om miljökvalitetsmålen se Länsstyrelsen i Skånes hemsida.  

Miljömålen, 2020
Källa: Länsstyrelsen i Skåne

*För "Begränsad klimatpåverkan", "Skyddande ozonskikt" och "Säker strålmiljö" görs bedömningen nationellt och inte regionalt.

Bedömningsförklaring:
Ja = Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.
Nära = Miljökvalitetsmålen är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel som beslutas före 2020.
Nej = Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel.

Energianvändning

År 2017 uppgick den slutgiltiga användningen av energi i Skåne till 36,2 TWh, vilket är en ökning med 2,8 procent sedan 2016. Den slutgiltiga energianvändningen påverkas av väderförändringar och ekonomisk tillväxt.

I den slutgiltiga energianvändningen ingår energi som använts i hushåll, industrier, offentliga verksamheter, tjänstesektorn etcetera. Av den förbrukade energin har andelen förnybar energi ökat sedan 1990 och uppgick år 2017 till 5,6 TWh. Slutlig användning av el och fjärrvärme (som både omfattar förnybara bränslen och fossila bränslen) har båda ökat sedan 1990 och uppgick 2017 till 13 TWh respektive 5,7 TWh. Trenden har varit den omvända för fossil energi som 2017 uppgick till 11,9 TWh, vilket är en minskning med 30 procent sedan 1990. 

Om den förnybara delen av både el och fjärrvärme medräknas, vilket inte är möjligt i dagsläget på grund av sekretessbelagde siffror, uppskattas den totala slutgiltiga energianvändningen bestå av cirka 40 procent förnybar energi enligt Länsstyrelsen i Skånes rapport, Skånes energiläge 2015. 

Energieffektivitet

Skånes energieffektivitet mätt som förädlingsvärde per ton koldioxidekvivalenter har ökat över tid. Skåne har en högre energieffektivitet jämfört med riket som helhet.

Skåne har höga ambitioner om att reducera utsläpp av växthusgaser och minska energianvändningen. Utsläpp av koldioxidekvivalenter är ett viktigt mått i sammanhanget då det direkt kan kopplas till den ekonomiska aktiviteten inom en given geografi. Eftersom bransch- och bosättningsstrukturen ser olika ut för olika regioner och kommuner varierar också utsläppsnivåerna.

Energieffektiviteten i Skåne kan räknas fram genom att beräkna förädlingsvärdet (BRP) per ton koldioxidekvivalenter. Koldioxidekvivalenterna beräknas utifrån ett produktionsperspektiv och avser de utsläpp som genereras från all varu- och tjänsteproduktion som sker i Skåne under ett år. Förändringen av energieffektiviteten kan användas för att visa på framsteg inom en region, alltså ett högre BRP-värde per utsläppt ton koldioxid.

Mellan år 2008 och 2018 hade Skånes energieffektivitet ökat med 51 procent, eller 36 523 kronor per utsläppt ton koldioxid. Ser vi till Sverige som helhet har energieffektiviteten under samma tidsperiod ökat med 44 procent, eller 26 814 kronor per utsläppt ton koldioxid. Som nämnt ovan har konjunktur- och strukturförändringar en stor påverkan på utsläppsminskningen. 

Utsläpp

Skånes växthusgasutsläpp har minskat med 37 procent sedan 1990. Länets växthusgasutsläpp domineras av transporter, jordbruk och industri.

Skånes växthusgasutsläpp har minskat med 37 procent sedan 1990, om utsläpp orsakade i andra länder och de skånska hushållens konsumtion exkluderas. Utsläppen för 2018 är lägre i Skåne än i riket, men utvecklingen följer i stort sett rikets över tid. De skånska växthusgasutsläppen var år 2018 5,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter, vilket är en minskning med 2.5 procent jämfört med 2017.

Länets växthusgasutsläpp domineras av transporter som står för 36 procent av utsläppen, jordbruk som står för 20 procent och industri som står för 17 procent. Transport är en av de sektorer i Skåne som har haft svagast nedgång sedan 1990, vilket beror på ökad användning av naturgas och ett i stort sett oförändrat antal transporter. Sedan 1990 har utsläppen från avfalls- och avloppssektorn minskat drastiskt. Skåne har en låg andel energiintensiv industri och utsläppen har över tid minskat i stadig takt och var 2018 relativt låga. Ökade användning av biobränsle, effektivare energianvändning, förnybar el och mindre utsläpp från transporter är viktiga åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Skåne ytterligare. 

Miljöfordon

Skånes och rikets personbilsflotta består till ca 90 procent av bensin- och dieseldrivna fordon, vilket är en liten minskning jämfört med 2017. Andelen diesel- och eldrivna bilar har ökat både i Skåne och riket sedan 2017.

2019 utgjordes 91,4 procent av den skånska personbilsflottan av bensin- och dieseldrivna fordon, vilket är en minskning med 1,5 procentenheter sen 2017. Det är andelen minskade bensindrivna bilar som driver nedgången, då andelen dieseldrivna personbilar har ökat. Andelen elbilar samt hybridbilar har stigit med 1,9 procentenheter från 2017 till 2019 medan andelen etanolbilar har sjunkit med 0,3 procentenheter. Vad gäller riket utgjordes personbilsflottan 2019 till 90,6 procent av bensin- eller dieselbilar, vilket är en minskning med 1,6 procentenheter jämfört med 2017. Också i riket har andelen el- och hybridbilar ökat och etanolbilar minskat.

Andelen personbilar i trafik efter drivmedel, 2019
%
Källa: Trafikanalys