Hur har det gått i Skåne?

Skillnaderna i utbildningsnivå inom Skåne är stora och kvinnor har genomgående en högre utbildning än män. Ansökningarna till högskola och universitet fortsätter att öka, vilket lär leda till en fortsatt uppgång i andelen med eftergymnasial utbildning.

Under några år före finanskrisen 2008 minskade antalet deltagare i eftergymnasial utbildning. Men i samband med den vikande arbetsmarknaden till följd av finanskrisen, ökade antalet sökande till högskola och universitet kraftigt igen. Samma mönster sågs under pandemikrisen.

Det finns betydande skillnader mellan skåningarnas utbildningsnivåer beroende på en rad demografiska faktorer. Kvinnor har i alla åldersgrupper högre utbildningsnivå än män. Andelen kvinnor i åldersgruppen 25–34 år som har en högskoleutbildning ligger till exempel på 60 procent, medan motsvarande andel för män ligger på 44 procent.

Lund, Lomma, Vellinge och Malmö är de kommuner i Skåne som har högst andel invånare med eftergymnasial utbildning. Efter det följer Staffanstorp och Kävlinge samt flera av kranskommunerna runt Malmö och Lund. Lägst andel invånare med eftergymnasial utbildning återfinns i kommuner i nordvästra Skåne. Lomma, Malmö och Kävlinge är de kommuner som under perioden 2000–2022 har haft störst ökning av andelen i befolkningsgruppen 25–64 år med en eftergymnasial utbildning. Perstorp, Östra Göinge och Örkelljunga har haft minst ökning sedan år 2000.   

Skånes snitt för andelen av befolkningen med behörighet till gymnasieskolan har under lång tid följt utvecklingen i riket, så även under 2023. Ser man till inrikes- och utrikesfödda personer skiljer sig andelen högutbildade åt.

Skånes snitt för andelen niondeklassare med gymnasiebehörighet låg 2022/2023 på 85,1 procent, vilket på marginalen är något lägre än rikssnittet på 85,2 procent. Vellinge, Lomma och Staffanstorp är de kommuner som har högst andel behöriga till gymnasieskolan. Även Ystad, Bromölla, Svedala och Lund har en hög andel gymnasiebehöriga. Perstorp och Svalöv har lägst andel niondeklassare med gymnasiebehörighet.

Bland Skånes kommuner hade i snitt 85 procent av tjugoåringar fullföljd gymnasieutbildning, vilket är två procentenheter högre än föregående år[EO1] . Andelen med fullföljd gymnasieutbildning skiljer sig drastiskt åt mellan kommuner och beroende på individers bakgrund. Bland inrikes födda med två inrikes födda föräldrar var andelen 90 procent år 2022. För inrikes födda med en inrikes född förälder var andelen 88 procent.

Bland inrikes födda med två utrikes födda föräldrar hade 86 procent fullföljt sin gymnasieutbildning. Bland utrikes födda hade 65 procent fullföljt gymnasiet, en ökning med 13 procentenheter sedan 2019. Siffrorna för utrikesfödda ska dock tolkas med försiktighet då många nyinvandrade inte fått sin examen översatt och registrerad i Sverige: detta innebär att ökningen kan ha skett från artificiellt låga nivåer, och att den slutliga siffran likväl inte är fullständig ännu. 

Andelen elever som övergår från gymnasiet till högskola är hög i Skåne relativt riket i stort, men varierar kraftigt mellan kommunerna.

Skånes övergångsfrekvens från gymnasiet till högskola är den tredje högsta bland Sveriges län. År 2023 var övergångsfrekvensen i Skåne 48 procent, vilket är samma nivå som föregående år. Inom länet varierar dock övergångsfrekvenserna kraftigt. I Lund och Lomma går mer än 60 procent av ungdomarna vidare till högskolestudier inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning, medan i sju av Skånes kommuner gör färre än en tredjedel motsvarande övergång. 2023 låg 22 av 33 kommuner under genomsnittet för riket på 46 procent.