Tillgänglighet och infrastruktur

I det öppna Skåne 2030 ska det finnas en mångfald av goda livsmiljöer som gör det möjligt att bo, verka och leva i hela Skåne.

Skåne ska ta vara på sin flerkärnighet och nyttja regionens alla delar för att stärka helheten. Aktörerna i Skåne ska kraftsamla för att utveckla tillgängligheten och binda samman regionen med såväl digital infrastruktur som transportmässig infrastruktur.

Utvecklingstrenderna visar bland annat att tillgången till bredband via fiber är otillräckligt och ojämnt fördelad i Skåne. Kapaciteten är alltmer ansträngd på både väg och järnväg.

Ett stort antal arbetstillfällen kan nås med kollektivtrafik inom ett rimligt tidsintervall, men fortfarande råder det skillnader mellan olika platser i regionen. Det är framför allt i Malmö, Lund och Helsingborg som flest arbetstillfällen finns. Antalet resor med kollektivtrafik ökade kraftigt åren före pandemin men föll drastiskt under 2020. Det har sedan dess återhämtat sig.

Tillgänglighet till och med kollektivtrafik

Tillgång till kollektivtrafik varierar stort för Skånes befolkning beroende på var man är bosatt, med en generellt sett högre tillgång i västra Skåne. Tillgängligheten till arbetstillfällen med kollektivtrafik varierar också mellan olika geografiska platser i Skåne. Tillgängligheten är över lag bättre i Skånes västra delar då ett stort antal av länets arbetstillfällen finns i Malmö, Lund och Helsingborg. Också tillgängligheten till Skånes regionala kärnor med kollektivtrafik varierar. Skånes centrala och nordöstliga delar har sämre tillgänglighet till närmsta regionala kärna med kollektivtrafik inom 45 minuter.

Tillgänglighet till kollektivtrafik

Det är stora skillnader i tillgång till kollektivtrafik beroende på var i regionen man är bosatt. Beträffande bosatta utanför tätort är det framför allt i de västra delarna som  en större andel av befolkningen har enkel tillgång till kollektivtrafik. Angående bosatta inom tätort finns ungefär samma mönster, men med en något bättre tillgång i Skånes centrala och östliga kommuner.

Med enkel tillgång till kollektivtrafik avses att befolkningen har en hållplats som har en turtäthet motsvarande minst en avgång i timmen på vardagar mellan 06:00 och 20:00 inom en kilometer respektive 500 m.

Andel med enkel tillgång till kollektivtrafik inom en kilometer

Tillgänglighet till arbete

Skånes tillväxtmotorer är Malmö, Lund, Helsingborg samt – i kombination – Kristianstad och Hässleholm. Tillväxtmotorerna förser regionen med ett kunskapsintensivt näringsliv, högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud. De har en viktig roll för att driva utvecklingen i Skåne. År 2023 fanns 66% av arbetsställen i dessa kommuner.

Utöver tillväxtmotorer finns de regionala kärnorna Kristianstad och Hässleholm (när de ses individuellt), Landskrona, Trelleborg, Ystad och Ängelholm. De regionala kärnorna är större orter med betydelse för sitt omland vad gäller arbetstillfällen, service och handels- och kulturutbud. 

Tillgängligheten till närmaste regionala kärna eller tillväxtmotor med kollektivtrafik inom 45 minuter skiljer sig mellan Skånes delar. Det är framför allt de västra delarna av Skåne som har god tillgång, medan tillgängligheten sjunker för regionens centrala, sydöstra och nordöstra delar.

Tillgänglighet till Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer

Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer är Malmö, Lund, Helsingborg, Kristianstad, Hässleholm, Helsingborg, Landskrona, Ängelholm, Trelleborg och Ystad. De regionala kärnorna är större orter med betydelse för sitt omland vad gäller arbetstillfällen, service samt handels- och kulturutbud. Tillväxtmotorerna förser regionen med ett kunskapsintensivt näringsliv, högre utbildning, specialistsjukvård och ett brett handels- och kulturutbud och har en viktig roll för att driva utvecklingen i Skåne. Tillgängligheten till närmsta regionala kärna eller tillväxtmotor med kollektivtrafik inom 45 minuter skiljer sig mellan Skånes delar. Det är framför allt de västra delarna av Skåne som har god tillgång, medan tillgängligheten sjunker för regionens centrala och östra delar.

Tillgänglighet till Skånes regionala kärnor och tillväxtmotorer

Karta som visar andelen av befolkningen som är 20-64 år gamla och har tillgänglighet till en regional kärna med kollektivtrafik inom 45 minuter.

Kollektivtrafikresor

Coronapandemin dämpade resandet med kollektivtrafiken rejält. Trenden innan pandemins utbrott var dock mycket positiv där framför allt antalet tågresor ökade, och ligger över nivåerna som gällde innan pandemin.

Kollektivtrafikens utveckling under 2000-talet har varit mycket positiv, framför allt när det gäller resor med tåg. Även stads- och regionbusstrafik har haft en positiv utveckling.

Coronapandemin fick resandet med kollektivtrafik att minska drastiskt under 2020 och 2021. Det totala antalet resor sjönk med 42 procent mellan 2019 och 2021. Under 2022 återhämtade sig resandet med kollektivtrafik väsentligt och närmar sig nu förpandemiska nivåer.

Enligt kollektivtrafikbarometern ligger marknadsandelen för kollektivtrafik på 33 procent av det motoriserade resandet 2023. Det är en ökning med 2 procent från föregående års mätning och en återhämtning med 12 procent jämfört med 2021.

Bredband

En väl utbyggd digital infrastruktur bidrar till att det är möjligt att bo och verka överallt, Den kan i många fall ersätta en fysisk resa och bidra till att minska utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. De senaste åren har det skett en kraftig ökning av andelen hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband. Tillgången till bredband via fiber är dock alltjämt ojämnt fördelad i Skåne.

Det nationella bredbandsmålet för 2025 är att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband. Målet innebär att 98 procent bör ha tillgång till bredband om minst 1 Gbit/s i hemmet och på arbetet, av de återstående 2 procenten bör 1,9 procent ha tillgång till minst 100 Mbit/s, och 0,1 procent bör ha tillgång till minst 30 Mbit/s senast år 2025.

Tillgång till bredband innebär att ett hushåll eller ett arbetsställe är anslutet till bredband, eller har absolut närhet till bredband. Det finns inga bestämmelser som reglerar hur hög överföringshastigheten minst måste vara för att få kallas bredband.

Skåne ligger på en fjärdeplats när det gäller tillgång till 1 Gbit/s bredband jämfört med landets övriga län. Under perioden 2017–2022 har andelen hushåll med tillgång till bredband med 1 Gbit/s ökat från 86,2 procent till dagens 98,6 procent. Det innebär att Skåne uppnår det nationella bredbandsmålet för 1 Gbit/s när det gäller hushåll. Ökningen för arbetsställen har under samma period ökat från 76 procent till 96,6 procent.

Den stora ökningen har drivits av efterfrågedriven utbyggnad av fibernätet. Det är fortfarande en relativt låg andel hushåll och arbetsställen med tillgång till bredband på landsbygden i Skåne jämfört med tätorter.

Tillgång till bredband i Skåne 

Kartan visar andel hushåll som har tillgång till 1 Gbit/sekund

Kartan visar andelen hushåll som har tillgång till internet med en hastighet på 1 Gigabit per sekund.

Tillgång till internetuppkoppling i Skåne 

Kartan visar andel arbetsställen som har tillgång till 1 Gbit/sekund

Kartan visar andelen arbetsställen som har tillgång till internet med en hastighet på 1 Gigabit per sekund.

Tillgänglighet över Öresund

År 2023 arbetspendlade 19 100 personer mellan Skåne och Danmark. Personresor över Öresund minskade drastiskt till följd av pandemin, medan godstransporterna påverkades i mindre utsträckning. Nivåerna är numera tillbaka på nivåer som är jämförbara eller något över nivåerna innan pandemin.

Region Skåne framtar tillsammans med Danmarks Statistik och Statistiska Centralbyrån siffror på arbetspendlingen över Öresund. Under 2022 var 17 500 individer bosatta i Sverige och anställda i Östdanmark. I motsatta riktningen var 1 650 personer bosatta i Danmark men anställda i Skåne. Sammantaget fanns det 19 146 Öresundspendlare under året, en nivå som är något högre än innan pandemin. Ytterligare cirka 900 pendlar från Sverige till övriga Danmark, och cirka 450 från Danmark till övriga Sverige. Fullständig statistik på pendlare över Öresund, inkluderat kommun och bransch, står att finna i Öresundsdatabasen Örestat. 

Antalet enkelresor med bil, buss, tåg och färja över Öresund låg åren innan pandemin på en stadig nivå runt 100 000 enkelresor per dygn. Som följd av pandemin rasade resandet till cirka 30 000 resor per dygn under andra kvartalet 2020, en minskning med 71 procent jämfört med samma period året innan. Resandet började återhämta sig under 2021-2022 och nådde år 2023 en rekordnivå på 99 552 resor per dygn, en högre notering än något av åren 2015-2019.

Godstrafiken över Öresund med godstågsvagnar, varu- och lastbilar föll något i pandemins början, men har sedan dess återhämtat sig och låg 2021 på högre nivåer än innan pandemin. Sedan en toppnotering i andra kvartalet 2022 ligger godstrafiken på en nivå som i huvudsak är jämförbar med innan pandemins start.