Hur har det gått i Skåne?

Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling under åren 2000-2022, men med en något lägre tillväxt. Tappet i tillväxt under coronapandemin har dock återhämtats. BRP per invånare har utvecklats svagare i Skåne än i riket, till stor del eftersom att befolkningen har växt snabbare än BRP.

Skånes produktivitet är i en uppåtgående trend, men är också lägre än i övriga regioner. Skånes tapp i produktivitet under finanskrisen har inte tagits igen sedan dess.

Produktivitet mäts ofta som BRP per sysselsatt invånare, för att uttrycka hur effektivt en region producerar varor och tjänster. Sedan år 2000 har Skånes produktivitetstillväxt – mätt som årlig procentuell förändring – generellt följt trenden i riket i stort, men på en lägre nivå.

Den stora skillnaden mellan Skåne, de andra storstadslänen och rikets utveckling är att finanskrisen 2008-2009 slog hårdare mot Skånes produktivitet, inte minst på grund av stora konkurser och neddragningar i tillverkningsindustrin. Detta tapp har Skåne inte lyckats ta igen sedan dess.

Även om produktivitetsnivån är lägre har tillväxttakten varit bättre under perioden 2010-2022 än under 2000-2022. I det längre perspektivet, 2000-2022, har Skåne haft en produktivitetstillväxt på 25 procent jämfört med 36 procent i riket och strax över 40 procent i Stockholm och Västra Götaland. Sedan 2010 är skillnaderna mindre med en produktivitetstillväxt på 13 procent i Skåne, 16 procent i riket och Stockholm, och 19 procent i Västra Götaland.

På en årlig basis finns större variationer. Den årliga produktivitetstillväxten har varit mellan cirka 1 och 2,5 för Skåne de senaste åren, men var år 2022 negativ, om än endast med -0,3 procent.

Skåne har ett stabilt exportmönster och står tillsammans med Stockholm och Västra Götaland för merparten av både Sveriges varu- och tjänsteexport.

Exporten är viktig för Sverige och landets välstånd bygger på att vi kan erbjuda produkter och tjänster som är internationellt efterfrågade. 2021 uppgick Skånes varuexport till knappt 129 miljarder kronor, vilket utgjorde den tredje högsta nivån bland Sveriges län. Bara Stockholm och Västra Götaland hade en större varuexport. Tillsammans svarar de tre storstadslänen för merparten av Sveriges varuexport. Skånes varuexportmönster är relativt stabilt och har sedan 2016 ökat med 10 procent. Jämfört med 2020 har varuexporten för Skåne ökat med dryga 10 procent. Skåne svarar för cirka 9 procent av Sveriges totala varuexport.

Av Sveriges handel sker tre fjärdedelar inom Europa och av rikets export utgörs cirka 30 procent av tjänsteexport. När det gäller tjänsteexporten står storstadslänen för över 80 procent av exportvärdet och Skåne för 13 procent, vilket är tredje högst i Sverige.

Medianinkomsten i Skåne är lägre än rikssnittet och de två andra storstadslänen. Inkomstskillnaderna mellan könen är stora och varierar kraftigt mellan kommunerna. Minst skillnad i inkomst mellan kvinnor och män är det i Malmö.

Medianinkomsten är den inkomst där det finns lika många inkomsttagare med en lägre inkomst som det finns inkomsttagare med en högre inkomst. Den relativa medianinkomsten är medianinkomsten i Skåne i relation till medianinkomsten i Sverige och visar på det relativa löneläget i länet. Det är också ett indirekt mått på den samlade produktiviteten och arbetsmarknadens utveckling: ökar den relativa medianinkomsten kan det tolkas som att arbetsmarknaden blir stramare i länet än i övriga riket, eftersom arbetsgivarna är benägna att betala mer i lön.

Skånes relativa medianinkomst är något lägre än rikets medianinkomst, vilken till stor del dras upp av höga relativa inkomster i Stockholms län. Även i Västra Götaland är inkomsterna högre än i Skåne. Länets relativa löneläge har varit i stort sett konstant över tid vilket tyder på att utvecklingen av arbetsmarknaden i Skåne följer rikets genomsnitt. I absoluta termer var medianlönen i Skåne 356 700 år 2022, att jämföra med 371 500 i riket.

Skillnaderna i inkomst är stora mellan de skånska kommunerna. Lomma, Vellinge, Staffanstorp, Svedala och Kävlinge, alla med stor pendling till Malmö och Lund, har högst medianlön. Tomelilla, Östra Göinge och Perstorp har lägst. Skillnaderna mellan könen är också stora: kvinnors medianinkomst 2022 var i genomsnitt 83 procent av männens. Även detta mått skiljer sig mellan kommunerna. I Malmö är kvinnors medianinkomst 86 procent av männens, vilket är den högsta andelen i regionen. Den lägsta andelen återfinns i Örkelljunga och Perstorp med 74 procent.