Hur har det gått i Skåne?

Skånes branschstruktur liknar i många avseenden rikets. Det finns dock flera specialiseringar både på regional och delregional nivå jämfört med riket och de andra storstadslänen.

Skånes näringsliv har en bred branschstruktur som på många sätt påminner om riket i stort. På detaljerad branschnivå syns dock ett antal specialiseringar jämfört med riket och de andra storstadslänen. Bland dessa kan nämnas områden som telekom, livsmedel, förpackning, datorspel, läkemedel och läkemedelsteknik samt kemisk industri. Andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin, information och kommunikation, finans- och försäkringsverksamhet, offentlig förvaltning och försvar är dock lägre i Skåne jämfört med riket.

Näringslivsstrukturen skiljer sig dock kraftigt åt mellan olika skånska delregioner. I norra Skåne finns exempelvis mer tillverkningsindustri och i sydvästra Skåne fler tjänste- och servicebranscher. 

Skillnaderna mellan män och kvinnor sett till de sysselsattas branschstruktur är stor i regionen. Störst andel män finns i byggsektorn och störst andel kvinnor inom vård- och omsorgsbranschen. 

Nyföretagande ökade efter pandemin 2020, men har åter minskat år 2022. Nivån är dock fortsatt högre än åren precis innan pandemin.

År 2022 bröts en tidigare uppåtgående trend i nyföretagande. Detta mönster syns i samtliga län utom Norrbotten. I Skåne minskade antalet nya företag med 9 procent jämfört med 2020, att jämföra med minskningar på 7 procent i Stockholms län och 8 procent i Västra Götalands län. I riket över lag låg minskningen på 7 procent.

Minskningarna bör dock sättas i ett sammanhang. År 2021 ökade nyföretagandet betänkligt. Detta sannolikt på grund av konjunktureffekter till följd av coronapandemin. Nyföretagandet brukar öka då konjunkturen viker eftersom möjligheterna att få en anställning försämras. Nivån av nyföretagande år 2022 är jämförbar med nivån för 2019 för Stockholms län, och 2020 för övriga, inklusive Skåne.

År 2022 startades flest nya företag i Skåne inom bygg- och anläggningsbranschen, om än på en lägre nivå än 2021. Till skillnad från de övriga storstadslänen fanns det i Skåne två branscher där nyföretagandet ökade, nämligen i vård och omsorg och inom programmering och informationstjänster.

Det finns en skev könsfördelning vad gäller nyföretagandet i hela landet, ett mönster som också syns i Skåne och som varit konstant sedan 2010. 2022 startades 66 procent av de nya företagen i regionen av män och 32 procent av kvinnor (uppgift saknas för kvarvarande 2 procent).

År 2021 spenderade Sydsverige (Skåne och Blekinge) 3,2 procent av BRP på forskning och utveckling. Detta är mindre än de andra svenska storstadsregionerna men högt i ett europeiskt perspektiv.

I förhållande till övriga regioner i EU har Sydsverige, det vill säga Skåne och Blekinge, höga investeringar i forskning och utveckling (FoU) i förhållande till BRP. Detta mått kan användas för att mäta en regions innovationsförmåga och dess vilja att optimera kunskapsbasen.

År 2021 spenderade Skåne och Blekinge 3,2 procent av BRP på FoU. Detta placerar regionen på 26:e plats bland EU:s 266 regioner. En viss nedgång har ägt rum sedan 2019 då andelen låg på 3,7 procent och vi är nu tillbaka på 2017 års nivåer. Bland svenska regioner hade Västsverige högst andel, på 5,3 procent. För Sydsveriges del har storleken på FoU-medel ökat varje referensår sedan 2015, men BRP har sammantaget växt i snabbare takt. Mängden FoU-medel har ökat i större utsträckning i Stockholms län och Västsverige under samma period.

Den region i EU som hade högst investeringsgrad i FoU som andel av BRP år 2021 var Brabant-Wallon i Belgien med 11,2 procent. Generellt sett har länder i norra Europa såsom Tyskland, Sverige, Österrike, Danmark och Finland höga investeringar i FoU jämfört med södra Europa. 

Sverige har utsetts till det näst mest innovativa landet i EU år 2023, och var det mest innovativa år 2022. Som region rankas Skåne-Blekinge högt jämfört med övriga EU.

I 2023 års ”European Innovation Scoreboard” (EIS), som produceras av Europakommissionen, rankades Sverige som det näst mest innovativa landet i EU efter Danmark, och precis före Finland. Den svenska indexpositionen har legat relativt stadigt sedan 2021 och har under alla referensår sedan 2016 varit hög relativt övriga EU.

Att mäta innovationskraft är svårt, vilket bland annat beror på att det saknas standardiserade data på regional nivå. Ett försök att mäta innovationsförmåga görs inom EU genom "The Regional Innovation Scoreboard" (RIS). Rapporten kommer ut vartannat år och uppdaterades senast 2023. Undersökningen är baserad på 21 viktade indikatorer och ger ett resultat för 240 regioner i 22 EU-länder samt Norge, Serbien, Schweiz och Storbritannien.

I RIS 2023 är Skåne-Blekinge som region rankad i den grupp som anses ha högst innovationskraft i EU. Gruppen utgörs av 36 av de totalt 240 regionerna. Skåne och Blekinge återfinns 2023 på fjortonde plats, något ner från nionde plats år 2021. Eftersom det förekommer variation i regionernas storlek samt bristande underlag för vissa indikatorer ska undersökningen dock tolkas med viss försiktighet. I Skånes närhet bedöms danska Region Hovedstaden vara den mest innovativa regionen i EU sedan år 2019.