Hur har det gått i Skåne?

Valdeltagandet i valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige sjönk samtliga i Skåne 2022 jämfört med föregående val, en trend som också syns i riket. Det finns stora skillnader mellan de skånska kommunerna avseende andel som röstar i kommunvalen.

Ett högt valdeltagande i de allmänna valen till riksdag, region- och kommunfullmäktige är viktigt för legitimiteten i den demokratiska processen. Valdeltagandet varierar kraftigt mellan olika socioekonomiska grupper, något som kan ge en bild av i vilken utsträckning medborgarna känner sig engagerade och att de kan påverka samhällsutvecklingen.

Valdeltagandet i samtliga val har både i Skåne och riket sjunkit sedan föregående val. Jämfört med valet 2018 sjönk valdeltagandet till riksdagen i Skåne med 4,4 procentenheter till 82,8 procent. Valdeltagandet i riket i stort sjönk med 3 procentenheter till 84,2 procent. Det sjunkande valdeltagandet i kommunvalen bröt en uppåtgående trend som varat sedan valet 2006. 2022 var det 79,4 procent av den skånska befolkningen som röstade i kommunvalen, en minskning med 3,4 procentenheter. I riket sjönk deltagandet i kommunvalen med 3,6 procentenheter mot föregående val och landade på 80,5 procent.

Valdeltagandet till riksdagsvalet sjönk i samtliga skånska kommuner och i riket var det bara två kommuner som inte visade på sjunkande valdeltagande. Valdeltagandet skiljer sig ganska kraftigt åt. När det gäller val till kommunfullmäktige har Lomma och Vellinge det största valdeltagandet i riket. Valdeltagandet ligger kring 91 procent i dessa två kommuner, vilket är cirka 20 procentenheter högre än i Burlöv och Perstorp, där valdeltagandet ligger kring 70 procent. I 14 av Skånes 33 kommuner är valdeltagandet lägre än riksgenomsnittet i kommunvalen.

I Skånes folkhälsoundersökning 2022 svarade runt hälften av respondenterna att de känner stort eller ganska stort förtroende för politiker på nationell nivå. Förtroendet för politiker på regional och lokal nivå var lägre.

För att mäta förtroende för olika typer av samhällsinstitutioner fick respondenterna i Skånes folkhälsoenkät 2022 svara på frågor om vilket förtroende de känner för olika institutioner. Fyra av dessa relaterade till olika demokratiska institutioner. Undersökningen visade att andelen skåningar som har ganska eller mycket stort förtroende för riksdagen och regeringen ligger strax under 50 procent. På regional och kommunal nivå är det en lägre andel som känner ganska eller mycket stort förtroende, men det är samtidigt många som uppgett att de inte har någon åsikt. Jämfört med den senaste mätningen som genomfördes 2019 är det en större andel som uppger att de har ett mycket stort förtroende för de demokratiska institutionerna, oavsett nivå.

Förtroendet för välfärdstjänster så som skola, polis och sjukvård ligger på en hög nivå bland Skånes invånare, sämre ser det ut för socialtjänst och arbetsförmedlingen.

Frågan om förtroende för samhällsinstitutioner i Skånes folkhälsoenkät inkluderade olika typer av välfärdstjänster. Som visas i diagrammet känner mer än hälften av skåningarna stort eller ganska stort förtroende för sjukvården, polisen, domstolar och skolan. För socialtjänsten, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan hade färre än 50 procent ganska eller mycket stort förtroende till. För de välfärdstjänster där en mindre andel svarar stort eller ganska stort förtroende är det dock fler som svarar att de inte har någon åsikt, vilket skulle kunna tyda på att det handlar om institutioner som färre kommer i kontakt med.

Skåne har en högre andel som upplever att de har svårt att lita på andra jämfört med riket.

I Skånes folkhälsoenkät ställdes en fråga om man upplever att man kan lita på andra människor. Totalt sätt var det i 2022 års undersökning 33 procent som uppgav att de hade svårt att lita på andra och det syntes ingen skillnad mellan män och kvinnor. Det syns dock en tydlig skillnad mellan åldersgrupper där siffran sjunker när åldern stiger. Det syns också en påtaglig skillnad mellan födelseregionerna, där det var en större andel av den utrikes födda gruppen som uppgav låg tillit till andra. Skåne skiljer sig mot rikssnittet, där Skåne har en högre andel som har svårt att lita på andra.

Andelen som känner oro för att gå ut ensamma är avsevärt mycket högre för kvinnor än för män. Skåne sticker även ut jämfört med rikssnittet – där en större andel av skåningarna känner oro jämfört med riket i stort.

Det är ganska få som faktiskt råkar ut för våld eller på annat sätt ofredas, men relativt många upplever ändå en så stark oro för att bli ofredade att de avstår från olika typer av aktiviteter. I Skånes folkhälsoenkät 2022 ställdes en fråga om man någon gång avstått från att gå ut ensam av rädsla för att bli överfallen, rånad eller på annat sätt ofredad. 44 procent av kvinnorna i Skåne uppgav i undersökningen att de någon gång under senaste året avstått från att ge sig ut på kvällen ensam. Motsvarande för männen är färre, 17 procent. Nivåerna ligger högre i Skåne än i riket som helhet, om man jämför med den nationella folkhälsoundersökningen. Frågan ställdes till skåningar för första gången 2019. Jämfört med tidigare resultat har andelen som upplevt rädsla för att gå ut ensamma minskat. Jämför man skillnaden mellan åldersgrupper för kvinnor så är det i den yngsta (16-29 år) och i den äldsta (85+ år) som andelarna är högst.