Hur har det gått i Skåne?

Utbildningarna som har högst sysselsättningsgrad (år 2022) är framför allt de som leder till olika legitimationsyrken inom vården och lärarutbildningar. Lägst sysselsättningsgrad har gruppen med allmänna utbildningar utan specialisering såsom högskoleförberedande utbildning samt folk- och grundskoleutbildning , vilka även är de två största utbildningsgrupperna sett i absoluta tal. Även diverse eftergymnasiala utbildningar inom naturvetenskap, humaniora och konstnärliga utbildningar har en förhållandevis låg sysselsättningsgrad. Förändringen i sysselsättningsgraden för de olika utbildningsgrupperna jämfört med 2018 har i stora drag legat kvar på samma nivåer eller följt den allmänna sysselsättningsutvecklingen i länet.

Matchningsgraden visar hur stor andel av de som jobbar som har en utbildning som överensstämmer med yrket. Måttet ger en indikation på hur väl arbetsmarknaden fungerar när det gäller att matcha utbildningar till rätt yrke. Genom att visa utvecklingen av matchningsgraden över tid går det att få en indikation på hur efterfrågan på kompetens förändras för olika utbildningsgrupper. Ökar matchningsgraden tyder det på att efterfrågan på kompetens inom utbildningsgruppen stiger. Måttet ska kombineras med andra mått på arbetsmarknadens utveckling så som förändringar i relativa inkomster och sysselsättningsgrad.

Matchningsgraden i Sveriges län varierar mellan 60 och 65 procent. Skåne tillhör de län som har högst matchningsgrad med 65,4 procent år 2022. Detta kan tyda på att arbetsgivarna har lätt att rekrytera individer med önskad utbildning vilket ofta betyder att förvärvsgraden är låg. Det kan också tyda på att det är lätt att få ett jobb med den inriktning som utbildningen har vilket ofta betyder att förvärvsgraden är hög. Medan riket och storstadslänen har haft en uppåtgående trend har Skånes matchningsgrad legat relativt stadigt 2019–2021, men har ökat under 2022.

De utbildningar som ger den högsta lönen i Skåne är läkar-, civilingenjörs-, jurist-, högskoleingenjörs- och specialistsjuksköterskeutbildningarna som har en medianlön på mellan 44 500 och 57 500 kronor i månaden (år 2022). Bland de utbildningar som ger lägst lön i Skåne, med en medianlön på mellan 25 000 och 27 500 kronor i månaden (år 2022), finns gymnasialt barn och fritidsprogram samt barn och omsorgsprogram, konstnärliga utbildningar, tandsköterske-, samt medicinsk sekreterarutbildning. De utbildningar som har högst lön kännetecknas av längre eftergymnasiala utbildningar medan de med lägst lön främst är gymnasiala.

För nästan samtliga utbildningsgrupper är lönerna i Skåne lägre än medianen för riket. Undantagen är de med medicinsk sekreterarutbildning, VVS-utbildning samt skogsvetenskapliga utbildningar.

Skillnaderna i lönenivå kan illustreras genom att man jämför dem med medianlönen på arbetsmarknaden. Detta mått kallas ”relativ lön”, och kan visa hur lönen inom en utbildning har utvecklats relativt arbetsmarknadens löner i stort. På så sätt får man också en indikation på hur lätt arbetsgivare har att rekrytera: stiger lönen så indikerar det ofta ökad efterfrågan, och om den sjunker visar det ofta på minskad efterfrågan.

I tabellerna betyder en relativ lön på +10% att medianlönen i utbildningsgruppen är 10 procent högre än medianlönen på den skånska arbetsmarknaden i stort. Ett negativt värde betyder att den är så många procent lägre än medianlönen.

De utbildningar som har haft störst löneökning de senaste fem åren kan kategoriseras i tre grupper: sjuksköterskeutbildningar, lärarutbildningar samt eftergymnasiala data och medieutbildningar. Av de utbildningar som haft sämst relativ löneutveckling är alla eftergymnasiala utbildningar eller grundskoleutbildning.

Enligt Region Skånes utbildningsprognos kommer den totala tillgången på utbildad arbetskraft år 2030 att uppgå till 553 000 och den totala efterfrågan till 530 000. Det största underskottet av personal på den skånska arbetsmarknaden finns sedan många år bland tekniskt utbildade, sjuksköterskor, vård- och omsorgsutbildade samt bland yrkes- och ämneslärare. Dessa branscher återfinns också i Region Skånes utbildningsprognos över de branscher där underskottet på personal kommer att vara som störst 2030.

Ett sätt att utvärdera kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden är att se till balansen mellan tillgång och efterfrågan på utbildade. Tabellerna nedan visar de 20 utbildningar med störst underskott respektive störst överskott på utbildade enligt Region Skånes prognos för 2030, uttryckt i både absolut antal och i procent av den efterfrågade arbetskraften.

Det största absoluta underskottet på utbildade kommer att finnas bland vård- och omsorgsutbildade samt i flera mansdominerande tekniska yrken i den privata sektorn. Därutöver visar prognosen även ett relativt stort underskott bland grund-, ämnes- och yrkeslärarutbildade, byggutbildade och bland de med restaurang- och livsmedelsutbildning. Mätt i procent av den efterfrågade arbetskraften kommer de största underskotten att finnas bland yrkeslärare, specialistsjuksköterskor och bland de med gymnasial industriteknisk och vård- och omsorgsutbildning.

Å den andra sidan prognosticeras ett överskott på personal inom en rad utbildningar. Det största absoluta överskottet på utbildade kommer att finnas bland de med folk- och grundskoleutbildning, högskoleförberedande utbildning och transportutbildning. Prognosen visar även ett relativt stort överskott på utbildade bland flera eftergymnasiala utbildningar inom humaniora men även inom journalistik, samhällsvetenskap och ekonomi.  Mätt i procent av den efterfrågade arbetskraften kommer de största överskotten att finnas inom journalistik och konstnärliga utbildningar.

Region Skånes Utbildnings- och Arbetsmarknadsprognos 2035