Till utveckling.skane.se
Hur har det gått i Skåne?
Rapport publicerad 27 november 2024
Hälsa
Skånes regionala utvecklingsstrategi betonar vikten av insatser som skapar förutsättningar för en god, jämställd och jämlik hälsa i befolkningen i Skåne. Målet är att alla i Skåne ska ha en god hälsa, en ljus framtidstro och möjligheter att göra hälsosamma val, oavsett livssituation såsom socioekonomiska förutsättningar.
En positiv trend är att medellivslängden har ökat över tid. Andra positiva resultat är att andelen som röker dagligen har minskat bland både vuxna och ungdomar. Trots flera generella positiva trender gäller inte dessa alla. Tydliga skillnader i hälsa förekommer mellan olika grupper, som mellan kvinnor och män samt sett till socioekonomisk situation. Några sådana exempel är att medellivslängden är högre i grupper med lång jämfört med kort utbildning.
Till de negativa trenderna hör att färre än hälften av flickorna i årskurs 6 och 9 samt år 2 på gymnasiet når rekommendationerna för daglig fysisk aktivitet, enligt självrapporterade data från år 2024. Samtidigt är trenden för självrapporterade psykosomatiska symtom ökande över tid i samma årskurser. Det gäller både flickor och pojkar, men i synnerhet flickor.
Medellivslängd
Medellivslängden har haft en positiv utveckling de senaste tio åren i Skåne och har ökat med ungefär ett år för kvinnor och ett och ett halvt år för män. Medellivslängden i Skåne är på ungefär samma nivå som rikssnittet.
Skånska kvinnor har en högre medellivslängd än männen (84,7 år jämfört med 81,3 år). Vidare ses betydande skillnader mellan de skånska kommunerna. Enligt de senaste siffrorna är kommunerna med högst medellivslängd Lomma, Vellinge och Båstad och de med lägst Bjuv och Perstorp, vilket gäller för både kvinnor och män. För både kvinnor och män handlar det om en skillnad på ungefär 4,5 år. Resultaten för de mindre kommunerna bör dock tolkas med viss försiktighet på grund av ett mindre befolkningsunderlag, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2020–2024).
Skillnader i medellivslängd märks också sett till utbildningsnivå. De med en högre utbildning lever längre. Enligt de senaste siffrorna (år 2019–2023) är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 års ålder närmare 7 år längre för kvinnor och drygt 6 år längre för män som har eftergymnasial utbildning jämfört med de som högst har förgymnasial utbildning. Gruppen med mest positiv utveckling över tid är de högutbildade männen, medan de lågutbildade kvinnorna i stället har haft en negativ utveckling över tid.
Självskattad hälsa
Flertalet studier visar ett samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklig- och dödlighet samt vårdsökande för vuxna. Studier visar också på samband mellan självskattad hälsa och olika hälsoutfall bland tonåringar. Därför används självrapporterat allmänt hälsotillstånd ofta i befolkningsundersökningar som ett övergripande mått på hälsan i befolkningen.
I Region Skånes folkhälsoenkäter som omfattar både vuxna och barn och ungdomar har deltagarna fått svara på hur de mår i allmänhet. Självskattningen sker genom att välja ett av fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" bedöms som god självskattad hälsa.
Resultaten för skåningar mellan 18–80 år visar att den totala självskattade hälsan över tid (från 2000–2022) legat relativt stabilt runt 70 procent. Det är en högre andel män (75 procent) än kvinnor (70 procent) som uppger att de mår bra eller mycket bra. Generellt skattar en högre andel unga sin hälsa som god jämfört med äldre. Skillnader ses också utifrån olika socioekonomiska grupper. Andelen som anser sig ha god hälsa skiljer sig cirka 20 procentenheter mellan de med förgymnasial utbildning (58 procent) och de med eftergymnasial utbildning (77 procent).
Majoriteten av skånska skolelever i årskurs 6 och 9 samt år 2 på gymnasiet uppgav år 2024 att de i allmänhet har en god hälsa. Dock förekommer både köns- och åldersskillnader, där pojkar i högre utsträckning än flickor rapporterar god självskattad hälsa. God självskattad hälsa rapporteras även i högre utsträckning bland de yngre än äldre eleverna. Andelen med god självskattad hälsa ligger i stort på samma nivåer år 2024 jämfört med år 2021. I ett längre tidsperspektiv är trenden dock nedåtgående. Mellan åren 2012 och 2021 minskade andelarna för flickor oavsett årskurs med över 20 procentenheter, medan motsvarande minskning för pojkar var mellan 7 och 10 procentenheter.
Psykisk ohälsa
I Folkhälsoenkät Skåne används en del av det väletablerade mätinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ) för att mäta psykisk ohälsa. I GHQ-5 besvaras frågor om man de senaste veckorna känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, tyckt man varit värdelös samt om man inte kunnat klara sina problem. Jakande svar på minst två av frågorna kategoriseras som ”nedsatt psykiskt välbefinnande”. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har varierat genom åren, men låg som högst vid mätningen år 2019 på totalt 19 procent i gruppen 18–80 år, vilket kan jämföras med den senaste mätningen år 2022 på knappt 17 procent.
Vidare visar resultaten på högre andelar med nedsatt psykiskt välbefinnande för yngre än äldre, och kvinnor rapporterar över lag högre andelar jämfört med män. Störst skillnad mellan könen, 12 procentenheter, ses i åldersgruppen 16–29 år där 32 procent av kvinnor indikerar nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 20 procent bland män.
I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne mäts förekomsten av psykisk ohälsa bland annat genom att respondenterna får svara på hur ofta de haft somatiska besvär (huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr) och psykiska besvär (känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, ängslig/orolig, haft svårt att somna) under de senaste sex månaderna. Dessa benämns som psykosomatiska besvär och redovisas här för de som uppgett minst två besvär mer än en gång i veckan de senaste sex månaderna. Genomgående var det fler flickor än pojkar (55–68 respektive 32–34 procent beroende på årskurs) som uppgav minst två psykosomatiska besvär år 2024. Andelarna är ökande med stigande ålder. Över tid är trenden uppåtgående i samtliga årskurser och för både flickor och pojkar, men särskilt för flickor. Jämfört med år 2021 har andelarna ökat något i samtliga grupper, men som mest för gymnasieflickorna (7 procentenheter).
Levnadsvanor
Våra levnadsvanor spelar stor roll för vår hälsa. Ohälsosamma levnadsvanor kan öka risken både att insjukna och avlida i folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och diabetes. Några sådana ohälsosamma levnadsvanor är tobaksrökning, otillräcklig fysisk aktivitet samt övervikt och obesitas (fetma).
Rökning
Trots att daglig tobaksrökning mer än halverats de under de senaste 20 åren och fortsätter att minska är det fortsatt ett stort folkhälsoproblem. År 2022 var andelen dagligrökare cirka 7 procent för vuxna kvinnor och män i Skåne. Dock förekommer stora skillnader mellan såväl ålders- som socioekonomiska grupper och födelseland. Rökning är vanligast bland medelålders personer sett till ålder och bland utrikesfödda (framför allt män) sett till födelseland. Det finns vidare stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, där andelen som röker dagligen är lägre för de som har en högre utbildningsnivå. I gruppen med eftergymnasial utbildning uppgav cirka 4 procent bland både män och kvinnor att de röker dagligen. I gruppen med förgymnasial utbildning var andelen betydligt högre, med 14 procent av män och 11 procent av kvinnor.
Andelen sjätteklassare som i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne uppger daglig tobaksrökning, uppgår till mindre än en halv procent och har så gjort under hela undersökningsperioden (år 2012–2024). För äldre skolelever, i årskurs 9 och år 2 på gymnasiet som ligger högre, syns en tydlig successiv sjunkande trend över tid, från totalt cirka 7 procent i årskurs 9 och 14 procent i gymnasiet år 2 vid mätstart år 2012, till ungefär 2 procent i respektive årskurs år 2024.
Fysisk aktivitet
Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter. Rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna innebär bland annat att vara fysiskt aktiv regelbundet, såväl vardagar som helg. Man bör varje vecka uppnå minst 150–300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet. Baserat på Folkhälsoenkät Skåne 2022 uppnådde 65 procent av de som är 16 år och äldre minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Andelarna var något högre för män än kvinnor (67 respektive 64 procent).
Desto större skillnader förekommer sett till ålder, utbildning och födelseland. Vad gäller ålder är det framför allt de allra äldsta (85+ år) som sticker ut med betydligt lägre andelar fysiskt aktivitet än övriga. Vidare förekommer skillnader mellan socioekonomiska grupper sett till utbildningsnivå: 73 procent av de med eftergymnasial utbildning uppfyller aktivitetsmålet, att jämföra med 48 procent bland de med förgymnasial högsta utbildning. Liknande skillnader framträder mellan födelseland, med högsta andelar bland svenskfödda på 70 procent och lägst bland utomeuropeiskt födda på 48 procent.
Även för barn och ungdomar finns nationella rekommendationer för fysisk aktivitet, vilka bland annat inkluderar minst 60 minuters fysisk aktivet per dag. Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 visar på tydliga könsskillnader, med betydligt högre andelar pojkar än flickor som når rekommendationen (mellan 54 och 62 procent jämfört med 29 och 44 procent beroende på årskurs). Skillnader förekommer också sett till ålder, vilket gäller både pojkar och flickor och innebär att ju äldre elever, desto lägre andelar som når rekommendationen.
Övervikt och obesitas
Ett sätt att mäta övervikt och obesitas (fetma) är genom måttet Body Mass Index (BMI) vilket anger kroppsvikten i kilogram delat med kroppslängden i kvadratmeter. BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt, medan BMI på 30 eller över bedöms som obesitas, vilket även är en klinisk diagnos. Övervikt, och i synnerhet obesitas är en riskfaktor för flera sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdom och diabetes, men också död i förtid.
I Skåne ses en trend över tid med en ökad andel både män och kvinnor med övervikt och obesitas de senaste två decennierna (en ökning med omkring 8 procentenheter). Mellan de två senaste mätningarna år 2019 och 2022 är siffrorna i stort dock oförändrade. Andelen med övervikt eller obesitas är högre bland män än kvinnor, vilka år 2022 uppgick till 59 respektive 47 procent. Sett till åldersgrupper ses högst andelar i åldersgrupperna 45–64 respektive 65–80 år, där männen ligger runt 70 procent och kvinnorna runt 55 procent.
Övervikt och obesitas bland barn och unga baseras här på självrapporterade uppgifter om längd och vikt i Folkhälsoenkät barn och unga 2024. Dessa har omräknats till iso-BMI (ålders-och könsanpassad), vilket antyder övervikt för värden mellan 25–29,9 och obesitas på 30 eller mer. Övervikt eller obesitas i diagrammet nedan inkluderar således värden på iso-BMI motsvarande 25 och högre, vilket år 2024 visar att övervikt eller obesitas var vanligare hos pojkar (18–21 procent) än hos flickor (12–16 procent). Utvecklingen över tid skiljer sig mellan könen. För flickor syns en uppgång i samtliga årskurser mellan åren 2012–2021 som sedan sjunker år 2024. För pojkarna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 syns i stället en sjunkande trend över hela mätperioden, men främst mellan åren 2016–2024.