Hur har det gått i Skåne?

Ohälsotalet i gruppen 16–64 år visar på en sjunkande trend sett över en tjugoårsperiod. Ohälsotalet är dock betydligt högre för kvinnor än för män. Jämfört med Sverige som helhet har Skåne de senaste två decennierna, med få undantag, haft ett lägre ohälsotal.

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antalet frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning) under en tolvmånadersperiod per person för försäkrade i åldrarna 16–64 år. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Det innebär exempelvis att två utbetalda halvdagar motsvarar en utbetald nettodag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare räknas inte in i ohälsotalet.

Det finns en tydlig könsskillnad avseende ohälsotalet i Skåne med ett högre tal för kvinnor än män (26 jämfört med 18) år 2023. Motsvarande könsskillnad ses också för Sverige som helhet. Ohälsotalet är endast på decimalen lägre i Skåne jämfört med riket i stort och ligger runt 22. Långtidstrenden för ohälsotalet är positiv med minskade ohälsotal för såväl Skåne som Sverige, även om det i stort ligger oförändrat jämfört med år 2022.

Medellivslängden har ökat över tid för både kvinnor och män. Samtidigt återstår det stora skillnader, dels mellan Skånes kommuner, dels mellan grupper med kort och lång utbildning.

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med ungefär ett år för kvinnor och ett och ett halvt år för män. Medellivslängden i Skåne är på ungefär samma nivå som rikssnittet.

Medellivslängden i Skåne är fortsatt högre för kvinnor (84,6 år) än män (81,1 år). En tydlig variation ses även mellan de skånska kommunerna. För männen ses en variation på drygt fyra år och för kvinnorna på knappt fyra år. Bland männen är medellivslängden högst i Vellinge och Lomma och lägst i Sjöbo och Bjuv, medan kvinnorna har högst medellivslängd i Lomma och lägst i Bjuv. Medellivslängden i mindre kommuner ska dock tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2018–2022).

Skillnaden i medellivslängd har under många år skiljt sig mellan grupper med kort och lång utbildning. Sett till utvecklingen över tid har den framför allt varit fördelaktig för högutbildade män som ökat sin medellivslängd. För lågutbildade kvinnor är bilden den omvända. För denna grupp ses en negativ utveckling med lägre medellivslängd idag jämfört med de tre senaste mätningarna. År 2018–2022 är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 års ålder drygt sex år kortare för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Detta gäller både för kvinnor och män.

Resultat från Folkhälsoenkät Skåne åren 2000–2022 visar att andelarna med bra självskattad hälsa totalt sett legat på en relativt stabil nivå runt 70 procent, med något lägre andelar för kvinnor än män. Resultat från Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne åren 2012–2021 visar dock en nedåtgående trend där allt färre barn skattar sin hälsa som god.

Flertalet studier har visat ett samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklig- och dödlighet samt vårdsökande för vuxna. Studier har också visat på samband mellan självskattad hälsa och olika hälsoutfall bland tonåringar. Därför används självrapporterat allmänt hälsotillstånd ofta i befolkningsundersökningar som ett övergripande mått på hälsan i befolkningen.

I Region Skånes folkhälsoenkäter som omfattar både vuxna och barn och ungdomar har deltagarna fått svara på hur de mår i allmänhet. Självskattningen sker genom att välja ett av fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" bedöms som god självskattad hälsa.

Resultat för skåningar mellan 18–80 år visar att den självskattade hälsan över tid (från 2000–2022), totalt sett legat relativt stabilt runt 70 procent. En viss förbättring ses dock 2022 jämfört med den föregående undersökningen från år 2019. Det är en högre andel män (75 procent) än kvinnor (70 procent) som uppger att de mår bra eller mycket bra. Generellt sett skattar en högre andel unga sin hälsa som god jämfört med äldre. Skillnader ses också sett till olika socioekonomiska grupper. Det skiljer cirka 20 procentenheter mellan de med förgymnasial utbildning (58 procent) och de med eftergymnasial utbildning (77 procent) som anser sig ha god hälsa.

Bland skånska skolelever (årskurs sex och nio samt år två på gymnasiet) uppger majoriteten att de i allmänhet har en god hälsa år 2021. Dock förekommer både köns- och åldersskillnader, där pojkar i högre utsträckning rapporterar god självskattad hälsa än flickor, och yngre i högre utsträckning än äldre elever. Jämfört med föregående undersökning 2016 har den självskattade hälsan försämrats bland både pojkar och flickor i samtliga årskurser. Den största försämringen återfinns bland flickor i årskurs sex (drygt 13 procentenheter). Att de äldsta flickorna mår sämst och att det bland flickor sker en påtaglig försämring mellan årskurs sex och nio är ett mönster som återfinns för många aspekter av hälsa och välbefinnande.

Länk: Region Skånes folkhälsorapport 2023

Länk: Region Skånes folkhälsorapport Barn och unga 2021

Totalt sett har den psykiska hälsan förbättrats bland vuxna skåningar mellan åren 2019 och 2022, men samtidigt försämrats bland barn och unga.

I Folkhälsoenkät Skåne används en del av det väletablerade mätinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ) för att mäta psykisk ohälsa. I GHQ-5 besvaras frågor om man de senaste veckorna känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, tyckt man varit värdelös samt om man inte kunnat klara sina problem. Jakande svar på minst två av frågorna kategoriseras som ”nedsatt psykiskt välbefinnande”. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har varierat genom åren, men låg som högst vid mätningen år 2019 på totalt 19 procent i gruppen 18–80 år, vilket kan jämföras med den senaste mätningen år 2022 på knappt 17 procent.

Vidare visar resultaten på högre andelar med nedsatt psykiskt välbefinnande för yngre än äldre, och kvinnor rapporterar över lag högre andelar jämfört med män. Störst skillnad mellan könen, 12 procentenheter, ses i åldersgruppen 16–29 år där 32 procent av kvinnor indikerar nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 20 procent bland män.

Förekomsten av psykosomatiska besvär är ett annat sätt att mäta psykisk ohälsa, vilket görs i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne. Här får skolelever i årskurs sex och nio samt år två på gymnasiet svara på frågan hur ofta de under de senaste sex månaderna haft huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr (somatiska besvär) och känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, ängslig/orolig, haft svårt att somna (psykiska besvär). Det är vanligare att flickor än pojkar uppger psykosomatiska besvär. Över hälften av flickorna (52–64 procent beroende på årskurs) uppgav minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan det senaste halvåret 2021, medan 1 av 3 (30–33 procent) av pojkarna gjorde det samma. Detta är högre nivåer i både årskurs sex och nio jämfört med undersökningen 2016.

Många levnadsvanor är hälsorelaterade genom en ökad risk för både insjuknande och dödlighet i folksjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom hjärtinfarkt, stroke, cancer och diabetes. Några av dessa hälsorisker är tobaksrökning, otillräcklig fysisk aktivitet samt övervikt och fetma.

Rökning

Andelen tobaksrökare minskar över tid, men är fortsatt ett folkhälsoproblem med en tydlig ojämlik fördelning sett till ålder, socioekonomi och födelseland. 

Trots att daglig tobaksrökning mer än halverats de under de senaste 20 åren och fortsätter att minska, är det fortsatt ett stort folkhälsoproblem. År 2022 var andelen dagligrökare cirka 7 procent för vuxna kvinnor och män i Skåne. Dock förekommer stora skillnader mellan såväl ålders- som socioekonomiska grupper som födelseland. Rökning är vanligast bland medelålders personer sett till ålder och bland utrikesfödda (framför allt män) sett till födelseland. Det finns vidare stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, där andelen som röker dagligen är lägre desto längre utbildning. I gruppen med eftergymnasial utbildning uppgav cirka 4 procent bland både män och kvinnor att de röker dagligen. I gruppen med förgymnasial utbildning var andelen betydligt högre, med 14 procent av män och 11 procent av kvinnor.