Hälsa

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på antalet frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen (sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning) under en tolvmånadersperiod per person för försäkrade i åldrarna 16–64 år. Måttet baseras på antalet utbetalda nettodagar. Det innebär exempelvis att två utbetalda halvdagar motsvarar en utbetald nettodag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare räknas inte in i ohälsotalet.

Det finns en tydlig könsskillnad avseende ohälsotalet i Skåne med ett högre tal för kvinnor än män (26 jämfört med 18) år 2023. Motsvarande könsskillnad ses också för Sverige som helhet. Ohälsotalet är endast på decimalen lägre i Skåne jämfört med riket i stort och ligger runt 22. Långtidstrenden för ohälsotalet är positiv med minskade ohälsotal för såväl Skåne som Sverige, även om det i stort ligger oförändrat jämfört med år 2022.

På tio år har medellivslängden i Skåne ökat med ungefär ett år för kvinnor och ett och ett halvt år för män. Medellivslängden i Skåne är på ungefär samma nivå som rikssnittet.

Medellivslängden i Skåne är fortsatt högre för kvinnor (84,6 år) än män (81,1 år). En tydlig variation ses även mellan de skånska kommunerna. För männen ses en variation på drygt fyra år och för kvinnorna på knappt fyra år. Bland männen är medellivslängden högst i Vellinge och Lomma och lägst i Sjöbo och Bjuv, medan kvinnorna har högst medellivslängd i Lomma och lägst i Bjuv. Medellivslängden i mindre kommuner ska dock tolkas med viss försiktighet, även om beräkningarna är baserade på dödligheten under en femårsperiod (2018–2022).

Skillnaden i medellivslängd har under många år skiljt sig mellan grupper med kort och lång utbildning. Sett till utvecklingen över tid har den framför allt varit fördelaktig för högutbildade män som ökat sin medellivslängd. För lågutbildade kvinnor är bilden den omvända. För denna grupp ses en negativ utveckling med lägre medellivslängd idag jämfört med de tre senaste mätningarna. År 2018–2022 är den förväntade återstående medellivslängden vid 30 års ålder drygt sex år kortare för dem med förgymnasial utbildning jämfört med dem med eftergymnasial utbildning. Detta gäller både för kvinnor och män.

Flertalet studier har visat ett samband mellan självskattad hälsa och framtida sjuklig- och dödlighet samt vårdsökande för vuxna. Studier har också visat på samband mellan självskattad hälsa och olika hälsoutfall bland tonåringar. Därför används självrapporterat allmänt hälsotillstånd ofta i befolkningsundersökningar som ett övergripande mått på hälsan i befolkningen.

I Region Skånes folkhälsoenkäter som omfattar både vuxna och barn och ungdomar har deltagarna fått svara på hur de mår i allmänhet. Självskattningen sker genom att välja ett av fem svarsalternativ från "mycket bra" till "mycket dåligt". Svaren "mycket bra" och "bra" bedöms som god självskattad hälsa.

Resultat för skåningar mellan 18–80 år visar att den självskattade hälsan över tid (från 2000–2022), totalt sett legat relativt stabilt runt 70 procent. En viss förbättring ses dock 2022 jämfört med den föregående undersökningen från år 2019. Det är en högre andel män (75 procent) än kvinnor (70 procent) som uppger att de mår bra eller mycket bra. Generellt sett skattar en högre andel unga sin hälsa som god jämfört med äldre. Skillnader ses också sett till olika socioekonomiska grupper. Det skiljer cirka 20 procentenheter mellan de med förgymnasial utbildning (58 procent) och de med eftergymnasial utbildning (77 procent) som anser sig ha god hälsa.

Bland skånska skolelever (årskurs sex och nio samt år två på gymnasiet) uppger majoriteten att de i allmänhet har en god hälsa år 2021. Dock förekommer både köns- och åldersskillnader, där pojkar i högre utsträckning rapporterar god självskattad hälsa än flickor, och yngre i högre utsträckning än äldre elever. Jämfört med föregående undersökning 2016 har den självskattade hälsan försämrats bland både pojkar och flickor i samtliga årskurser. Den största försämringen återfinns bland flickor i årskurs sex (drygt 13 procentenheter). Att de äldsta flickorna mår sämst och att det bland flickor sker en påtaglig försämring mellan årskurs sex och nio är ett mönster som återfinns för många aspekter av hälsa och välbefinnande.

I Folkhälsoenkät Skåne används en del av det väletablerade mätinstrumentet General Health Questionnaire (GHQ) för att mäta psykisk ohälsa. I GHQ-5 besvaras frågor om man de senaste veckorna känt sig olycklig och nedstämd, förlorat tron på sig själv, känt sig spänd, tyckt man varit värdelös samt om man inte kunnat klara sina problem. Jakande svar på minst två av frågorna kategoriseras som ”nedsatt psykiskt välbefinnande”. Andelen med nedsatt psykiskt välbefinnande har varierat genom åren, men låg som högst vid mätningen år 2019 på totalt 19 procent i gruppen 18–80 år, vilket kan jämföras med den senaste mätningen år 2022 på knappt 17 procent.

Vidare visar resultaten på högre andelar med nedsatt psykiskt välbefinnande för yngre än äldre, och kvinnor rapporterar över lag högre andelar jämfört med män. Störst skillnad mellan könen, 12 procentenheter, ses i åldersgruppen 16–29 år där 32 procent av kvinnor indikerar nedsatt psykiskt välbefinnande, jämfört med 20 procent bland män.

Förekomsten av psykosomatiska besvär är ett annat sätt att mäta psykisk ohälsa, vilket görs i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne. Här får skolelever i årskurs sex och nio samt år två på gymnasiet svara på frågan hur ofta de under de senaste sex månaderna haft huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig yr (somatiska besvär) och känt sig nere, varit irriterad eller på dåligt humör, ängslig/orolig, haft svårt att somna (psykiska besvär). Det är vanligare att flickor än pojkar uppger psykosomatiska besvär. Över hälften av flickorna (52–64 procent beroende på årskurs) uppgav minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan det senaste halvåret 2021, medan 1 av 3 (30–33 procent) av pojkarna gjorde det samma. Detta är högre nivåer i både årskurs sex och nio jämfört med undersökningen 2016.

Rökning

Andelen tobaksrökare minskar över tid, men är fortsatt ett folkhälsoproblem med en tydlig ojämlik fördelning sett till ålder, socioekonomi och födelseland. 

Trots att daglig tobaksrökning mer än halverats de under de senaste 20 åren och fortsätter att minska, är det fortsatt ett stort folkhälsoproblem. År 2022 var andelen dagligrökare cirka 7 procent för vuxna kvinnor och män i Skåne. Dock förekommer stora skillnader mellan såväl ålders- som socioekonomiska grupper som födelseland. Rökning är vanligast bland medelålders personer sett till ålder och bland utrikesfödda (framför allt män) sett till födelseland. Det finns vidare stora skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, där andelen som röker dagligen är lägre desto längre utbildning. I gruppen med eftergymnasial utbildning uppgav cirka 4 procent bland både män och kvinnor att de röker dagligen. I gruppen med förgymnasial utbildning var andelen betydligt högre, med 14 procent av män och 11 procent av kvinnor.

Fysisk aktivitet

Enligt Folkhälsoenkät Skåne uppnår ungefär två tredjedelar minst den rekommenderade nivån av fysisk aktivitet. Andelen skiljer sig dock åt sett till socioekonomiska grupper och födelseland.

Fysisk aktivitet har många positiva hälsoeffekter. Rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna innebär bland annat att vara fysiskt aktiv regelbundet, såväl vardagar som helg. Man bör varje vecka uppnå minst 150–300 minuter fysisk aktivitet på måttlig intensitet. Baserat på Folkhälsoenkät Skåne 2022 uppnådde 65 procent av de som är 16 år och äldre minst 150 minuter fysisk aktivitet per vecka. Andelarna var något högre för män än kvinnor (67 respektive 64 procent).

Desto större skillnader förekommer sett till ålder, utbildning och födelseland. Vad gäller ålder är det framför allt de allra äldsta (85+ år) som sticker ut med betydligt lägre andelar än övriga. Vidare förekommer skillnader mellan socioekonomiska grupper sett till utbildningsnivå: 73 procent av de med eftergymnasial utbildning uppfyller aktivitetsmålet, att jämföra med 48 procent bland de med förgymnasial högsta utbildning. Liknande skillnader framträder mellan födelseland, med högst andelar bland svenskfödda på 70 procent och lägst bland utomeuropeiskt födda på 48 procent.

Övervikt och obesitas

Trots relativt oförändrade siffror mellan 2019 och 2022 visar trenden över tid på ökande andelar skåningar med övervikt eller obesitas sedan 2000.

Ett sätt att mäta övervikt och obesitas är genom måttet Body Mass Index (BMI) vilket anger kroppsvikten i kilogram delat med kroppslängden i kvadratmeter. BMI mellan 25 och 29,9 räknas som övervikt, medan BMI på 30 eller över bedöms som obesitas, vilket även är en klinisk diagnos. Övervikt, och i synnerhet obesitas är en riskfaktor för flera sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom och diabetes, men också död i förtid.

I Skåne ses en trend över tid med en ökad andel både män och kvinnor med övervikt och obesitas de senaste två decennierna (en ökning med omkring 8 procentenheter). Mellan de två senaste mätningarna år 2019 och 2022 är siffrorna i stort dock oförändrade. Andelen med övervikt eller obesitas är högre bland män än kvinnor, vilka år 2022 uppgick till 59 respektive 47 procent. Sett till åldersgrupper ses högst andelar i åldersgrupperna 45–64 respektive 65–80 år, där männen ligger runt 70 procent och kvinnorna runt 55 procent.