Hur har det gått i Skåne?
Rapport publicerad 27 november 2024
Befolkning
Skånes befolkning består av allt fler äldre. Regionens stora etniska mångfald bidrar dock till en jämförelsevis fördelaktig åldersstruktur, då utrikesfödda skåningar är yngre än de som är födda i Sverige. Regionens befolkning är ojämnt fördelat över länet med störst andel bosatta i den sydvästra delen av Skåne som är hem för mer än hälften av regionens invånare. Sydvästra Skåne är också den del av regionen som har högst flyttnetto (det vill säga inflyttningar i relation till utflyttningar).
Folkökning
Vid årsskiftet 2024/2025 uppgick Skånes folkmängd till knappt 1,43 miljoner invånare, vilket betyder att antalet invånare har ökat med drygt 6 800 personer under 2024. Det motsvarar en ökning med ungefär en halv procent, vilket är ungefär samma tillväxttakt som året innan. Det är däremot en halvering av den tillväxttakt som Skåne i snitt har haft de senaste tio åren. Under rekordåret 2016 ökade till exempel Skånes befolkning med 21 000 personer.
Enligt Skånes befolkningsprognos väntas tillväxttakten om ungefär en halv procent om året fortsätta kommande tio år och folkmängden beräknas överstiga 1,5 miljoner invånare först i mitten av 2030-talet. Under de kommande tio åren förväntas barn i gymnasieåldern och äldre i kategorin 80 år och äldre öka mest, medan befolkningen i de mest yrkesaktiva åldrarna, 25–64 år, sannolikt kommer att växa i en långsammare takt. Åldersfördelningen fortsätter att vara olika inom regionen där andelen äldre fortsatt förväntas vara störst i sydöstra Skåne medan den största koncentrationen av unga fortsatt kommer att finnas i de stora städerna.
Historiskt sett har Skånes befolkning ökat i en högre takt än riket över lag. Jämfört med befolkningsmängden år 1990 har Skånes befolkning ökat med knappt 34 procent, att jämföra med 23 procent för riket som helhet. Skånes ökning är också högre än Västra Götalands län, men lägre än Stockholms län som ökade i befolkning med knappt 51 procent. Individuella delar av Skåne har dock en än högre ökning, speciellt i sydvästra delen av länet.
I sydvästra Skåne, där mer än hälften av Skånes befolkning bor, ökade antalet invånare med knappt 6 200 personer under 2024. Nordvästra Skåne, som huserar en fjärdedel av Skånes befolkning, ökade med 1 300 personer. I 13 av Skånes 33 kommuner minskade dock befolkningen, främst i nordöstra och sydöstra Skåne som sammantaget minskade med drygt 600 personer. I absoluta tal är det storstadskommunerna Malmö, Helsingborg och Lund som ökar mest, där Malmö och Lund även ligger i topp fem när det gäller procentuell ökning. De kommuner som alltjämt ökat mest under 2024 jämfört med deras egen storlek är Skurup och Burlöv. Det är dock tydligt att den generella lägre tillväxttakten är länsövergripande eftersom nästan alla skånska kommuner hade en lägre procentuell ökning under 2024 jämfört med deras eget genomsnitt de senaste tio åren.
Kommun | Folkmängd 2024 | Befolkningsförändring 2023-2024, antal |
---|---|---|
Skåne län | 1 428 626 | +6 845 |
Malmö | 365 644 | +3 511 |
Helsingborg | 152 091 | +785 |
Lund | 131 590 | +1 302 |
Kristianstad | 86 379 | -181 |
Hässleholm | 52 114 | -127 |
Landskrona | 47 309 | +175 |
Trelleborg | 47 269 | +333 |
Ängelholm | 45 110 | +244 |
Vellinge | 37 816 | +78 |
Eslöv | 34 922 | +147 |
Kävlinge | 32 477 | +47 |
Ystad | 32 106 | +195 |
Höganäs | 28 430 | +237 |
Staffanstorp | 27 303 | +151 |
Lomma | 24 715 | +88 |
Svedala | 23 581 | +111 |
Burlöv | 20 101 | +257 |
Sjöbo | 19 337 | -100 |
Simrishamn | 18 890 | -72 |
Klippan | 17 714 | -9 |
Höör | 17 518 | +142 |
Skurup | 17 099 | +238 |
Åstorp | 16 449 | -9 |
Båstad | 16 026 | +114 |
Bjuv | 15 985 | +17 |
Hörby | 15 562 | -23 |
Svalöv | 14 543 | -1 |
Östra Göinge | 13 978 | -353 |
Tomelilla | 13 639 | -21 |
Osby | 12 947 | -159 |
Bromölla | 12 470 | -28 |
Örkelljunga | 10 277 | -156 |
Perstorp | 7 235 | -88 |
Flyttmönster och födelsetal
Skåne hade rekordhöga befolkningsökningar i spåren av flyktingkrisen, men sedan ett par år har ökningen varit mer måttlig. Inbromsningen drivs framför allt av ett lägre invandringsöverskott, vilket under 2024 var det lägsta på över 20 år. Volymerna av både invandraring och utvandring var dock högre än året innan. De högre invandringssiffrorna beror till stor del på att personer från Ukraina, som har uppehållit sig i Skåne och Sverige enligt massflyktsdirektivet, har haft möjlighet att ansöka om att bli folkbokförda sedan i juni 2024. Nästan 18 procent av de som administrativt har invandrat till Skåne under 2024 består av personer vars födelseland är Ukraina. De höga utvandringssiffrorna å andra sidan beror till stor del på att Skatteverket sedan 2023 utför ett omfattande arbete med att avregistrera personer som inte längre uppehåller sig i Sverige.
En annan anledning till den senaste tidens inbromsning är att det föds allt färre barn i Skåne. Antalet födda barn i Skåne har legat på en stabil nivå om nästan 16 000 barn om året de senaste 10 åren. År 2022 skedde en tämligen drastisk minskning till cirka 14 400 födda barn. Den nedåtgående trenden har fortsatt och under 2024 föddes det ungefär 13 500 barn i Skåne, vilket är den lägsta nivån på nästan 20 år. Detta i kombination med att Skåne har allt fler äldre personer och därmed även fler dödsfall gör att födelsenettot, det vill säga antalet födda minus antalet döda, är det lägsta sedan början på 2000-talet. Trenden med färre födda har Skåne gemensamt med övriga Sverige, och för den delen en stor del av Europa.
En allt större del av Skånes befolkningsökning beror på ett positivt flyttnetto gentemot resten av Sverige. Under 2024 ökade Skånes befolkning med 2 800 personer till följd av inrikes flyttningsöverskott. Det är andra året i rad som Skåne hade störst inrikes flyttningsöverskott bland alla län i Sverige. Både Stockholms län och Västra Götalands län har haft ett negativt flyttnetto gentemot resten av Sverige under majoriteten av åren den senaste tioårsperioden. Skåne har haft ett positivt flyttnetto gentemot resten av Sverige i över 40 år. Ungefär 60 procent av de som flyttade till Skåne från resten av landet under 2024 bosatte sig i Malmö, Lund eller Helsingborg.
I diagrammet över folkökningens komponenter syns också justeringsposten. Justeringsposten är den del av folkökningen som inte kan förklaras av födelseöverskott och invandringsöverskott under perioden. Där ingår födslar, dödsfall, invandringar och utvandringar som rapporterats under perioden, men som inträffat före periodens början.
Flyttmönster är starkt relaterat till ålder. Det är absolut vanligast att flytta i 20-årsåldern och en bit upp i 30-årsåldern. Detta gäller såväl inrikes- som utrikesflyttar. För inrikes flyttningar finns det en tydlig topp i åldrarna 20–24 år då det exempelvis är vanligt att flytta till högre studier. Flyttfrekvenserna i de äldre åldrarna är betydligt lägre, och från 70-årsåldern sker väldigt få flyttar.
Det minskande invandringsnettot de senaste två åren är tydligt i nästan alla Skånes regiondelar. Det interna flyttutbytet skiljer sig desto mer. I början av 2020-talet var det fler som flyttade från sydvästra Skåne till andra delar av länet än tvärtom. De senaste två åren har det dock vänt och sydvästra Skåne har numera ett litet positivt flyttnetto inom länet. För sydvästra Skåne är det dock flyttnettot från resten av Sverige som är av större betydelse, vilket också gäller för Nordvästra Skåne. Sydöstra Skåne fick relativt stor inflyttning från både resten av Skåne och Sverige under pandemiåren, vilket höll i sig under 2022 men trenden har sedan dess inte varit lika tydlig. Nordöstra Skåne har tappat invånare till både resten av Skåne och andra delar Sverige vilket har lett till att det totala flyttnettot de senaste åren varit negativt.
Demografisk struktur
Sett ur ett längre tidsperspektiv har åldersstrukturen i Skåne och Sverige förändrats markant. Framförallt har det skett en förskjutning mot en äldre befolkning där andelen som är 70 år eller äldre är betydligt större idag än för 50–60 år sedan. En allt större andel äldre är en utveckling som väntas fortgå och i dagsläget är det de allra äldsta som väntas öka mest. Om tio år förväntas antalet personer som är 85 år eller äldre ha ökat med över 50 procent.
Trots fler äldre är Skånes befolkning relativt ung jämfört med andra delar av Sverige. Det har delvis att göra med att Skåne är en storstadsregion, men också för att Skåne har stor etnisk mångfald. Utrikes födda skåningar har en annan åldersstruktur än de skåningar som är födda i Sverige. Bland de utrikes födda skåningarna är andelen i arbetsför ålder större och andelen äldre mindre än bland de inrikes födda skåningarna. Bland de utrikes födda är cirka 74 procent 20–64 år gamla, jämfört med 51 procent för de inrikes födda. Mellan män och kvinnor är skillnaderna i åldersstruktur små både när det gäller inrikes- och utrikes födda, med undantag för att andelen över 70 år är något högre bland inrikes födda kvinnor.
År 2024 var 24 procent av Skånes dryga 1,4 miljoner invånare födda utomlands. För cirka 20 år sedan var motsvarande andel 15 procent. Invånare som är födda utanför i Europa står för störst del av ökningen. Bland de utrikes födda skåningarna idag är ungefär hälften födda i Europa och andra hälften födda i övriga världen. De största utlandsfödda grupperna är från Mellanöstern, Polen, Danmark och forna Jugoslavien men över 175 olika födelseländer finns representerade i Skåne. En tredjedel av Skånes utrikes födda befolkning har bott i Sverige i över 20 år och ungefär en femtedel har bott i Sverige kortare än fem år. Sju av tio utrikes födda skåningar bor i de fem kommunerna Malmö, Helsingborg, Lund, Kristianstad och Landskrona. Personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar uppgår till cirka 114 000 personer, vilket är 8 procent av Skånes befolkning.