För att nå visionen om Skåne som en region präglad av innovation och stark tillväxt krävs en effektiv arbetsmarknad. Skåne har sedan en tid tillbaka lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än riket i övrigt, men det är stor variation mellan kommunerna.
Skåne har lägst sysselsättningsgrad av landets län. Utvecklingen följer riket i stort, men har sedan 1990-talet legat några procentenheter lägre. Sysselsättningsgraden varierar inom regionen med lägst andel sysselsatta i Skånes sydvästra del och är lägre för kvinnor än för män.
Sysselsättningsgraden definieras som andelen förvärvsarbetande i arbetsför ålder, vilket i resten av detta kapitel definieras som 20-64 år. Skånes sysselsättningsgrad är lägst i landet på 76,4 procent år 2023, att jämföra med 79,9 procent i riket. Utvecklingen av Skånes sysselsättningsgrad följer rikets utveckling, men har sedan mitten av 1990-talet legat drygt 3 procentenheter lägre.
Skånes låga sysselsättningsgrad har flera förklaringar, och beror inte främst på att sysselsättningen minskar. Både antalet sysselsatta och befolkningen i förvärvsarbetande ålder ökar, men eftersom befolkningen tenderar att öka nästan lika snabbt eller till och med snabbare än arbetsmarknaden hinner skala upp så ökar andelen sysselsatta endast långsamt. Avståndet till rikets sysselsättningsgrad förblir då relativt konstant. Sedan återhämtningen efter finanskrisen 2008/09 har andelen sysselsatta ökat nästan konstant i både riket och Skåne, med undantag av en kort period i samband med pandemin 2020.
Sysselsättningsgraden varierar starkt med födelseland. 2023 var 77 procent av Skånes invånare sysselsatta enligt SCB:s registerbaserade statistik (BAS). Fördelat på inrikes och utrikes födda låg sysselsättningsgraden för inrikes födda på 83 procent och för utrikes födda på 65 procent. Framför allt är det utrikes födda kvinnor som har låg sysselsättningsgrad, med 62 procent sysselsatta jämfört med männens 68 procent. Trenden är dock att sysselsättningsgraden för utrikes födda män och kvinnor ökar, medan den står still för inrikes födda. Sedan 2020, året för coronapandemins utbrott, har utrikes födda kvinnors och mäns sysselsättningsgrad ökat 5 procentenheter var.
Sysselsättningsgraden varierar även mellan män och kvinnor i stort. Detta beror till stor del på att män och kvinnor befinner sig på olika arbetsmarknader. Under 1990-talskrisen drabbades det mansdominerade privata näringslivet först, vilket gav en nedgång av andelen sysselsatta män. Därefter följde en kris för de offentliga finanserna vilket resulterade i kraftiga neddragningar i kvinnodominerade offentliga arbeten. Mellan 2022 och 2023 minskade klyftan mellan mäns och kvinnors sysselsättningsgrad genom att andelen sysselsatta män minskade kraftigare än andelen sysselsatta kvinnor.
Andelen sysselsatta varierar kraftigt mellan Skånes kommuner. De kommuner som har lägst sysselsättning är ofta större städer eller gamla industrikommuner i omvandling. De större städerna attraherar ofta en befolkning som förvärvsarbetar i lägre utsträckning än genomsnittsbefolkningen. Det handlar om studerande, utrikes födda och unga. I industrikommunerna handlar det ofta om att ortens dominerande tillverkningsindustrier drabbats av den strukturomvandling som minskat antalet sysselsatta inom industrin i flera decennier. De kommuner som har högst andel sysselsatta är ofta villakommuner i närheten av de större städerna, men även en del landsbygdskommuner med stark företagartradition och hög andel utpendlare.
Efter en kraftig återhämtning på arbetsmarknaden efter nedgången under pandemin har arbetsmarknaden vänt nedåt under det senaste året. Nästan alla kommuner har minskat andelen sysselsatta. Nedgången är dock relativt blygsam och är för de flesta kommuner under 1 procentenhet. Flertalet prognosinstitut tror på en relativt svag nedgång av sysselsättningen i Sverige under 2024, följt av en uppgång under 2025. Andelen sysselsatta för länet som helhet har sjunkit med 0,6 procentenheter. Nedgången beror till att sysselsättningen minskat med drygt 600 personer, samtidigt som den arbetsföra befolkningen har ökat med drygt 5 000 personer.
Skåne tampas med en fortsatt högre arbetslöshet än rikssnittet och en stor andel långtidsarbetslösa. I samband med coronapandemins utbrott steg andelen korttidsarbetslösa kraftigt. Procentuellt är fler män och färre kvinnor arbetslösa och den högsta arbetslösheten finns i sydvästra Skåne.
Arbetslöshetsgraden visar hur stor andel arbetslösa individer utgör av det totala antal som ”står till arbetsmarknadens förfogande”, det vill säga summan av sysselsatta och arbetslösa i arbetsför ålder. Arbetslösheten i Skåne är högre än rikssnittet. Klyftan ökade från finanskrisen 2008/09 fram tills pandemin 2020 för att därefter minska något. Under 2023 låg arbetslösheten för befolkningen i Skåne mellan 16 och 65 år enligt Arbetsförmedlingens statistik på 8,5 procent, medan den i riket uppgick till 6,4 procent. Även ungdomsarbetslösheten för de mellan 18 och 24 år, låg högre i Skåne än i riket på 9,3 respektive 7,1 procent.
Arbetslösheten har över tid varit högre bland män än kvinnor. Avståndet har dock minskat över tid och ligger år 2023 på likartade nivåer, på 8,5 procent.
En tydlig trend efter 2009 är en växande andel långtidsarbetslösa. 2008 hade 0,6 procent av arbetskraften varit arbetslösa i minst två år. Finanskrisen 2008/09 innebar en kraftig ökning av långtidsarbetslösheten, vilken även efter finanskrisen fortsatt att stiga. Först i slutet av 2021 och 2022 har långtidsarbetslösheten vänt nedåt. I december 2023 var andelen arbetslösa mer än två år cirka 2 procent av arbetskraften. Coronapandemin ledde också till en kraftig ökning i andelen korttidsarbetslösa, nivåer som återhämtats därefter.
En annan trend är att en allt större del av de långtidsarbetslösa – det vill säga de som varit arbetslösa i mer än 1 år – utgörs av vad Arbetsförmedlingen definierar som grupper med ”svag konkurrensförmåga” på arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens definition inkluderar de som är födda utanför Europa, personer över 55 år, personer med funktionsnedsättning och personer utan gymnasieutbildning. 2006 utgjorde dessa grupper ca 65 procent av dem som varit arbetslösa minst 1 år. Under 2023 låg andelen på drygt 82 procent i Skåne.
Arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan Skånes kommuner. En övergripande trend är att arbetslösheten tenderar att vara högre i norra Skåne än i de södra delarna av länet, med Malmö som undantag. Delvis kan detta sannolikt förklaras med att norra Skåne tidigare var tillverkningsindustrins kärnland i Skåne. De senaste decenniernas strukturomvandling har slagit hårt mot tillverkningsindustrin och resulterat i att många av de stora tillverkande företagen kraftigt har reducerat personalen eller lagts ned.
Mellan januari 2023 och januari 2024 steg arbetslösheten i nästan alla kommuner i Skåne. Ökningen var som mest cirka 1,4 procentenheter i Åstorp och 1,2 procentenheter i Bjuv, men annars under 1 procentenhet.
