Megatrender påverkar allt och alla

Detta är ingen ny trend men de senaste decennierna har den kraftiga minskningen av dessa kostnader lett till en stor ökning av globala transaktioner, att fler länder deltar i den globala ekonomin och att länderna blir mer beroende av varandra. Globaliseringen får konsekvenser inom i princip alla områden i samhället och har ändrat många människors sätt att leva.

När gränshinder försvinner, skapas gynnsamma villkor för företag och individer att samverka och bedriva verksamhet i olika länder. Samtidigt leder mer avreglering och utökad handel till större global konkurrens till följd av kostnadsminskning och lägre konsumentpriser. Exempelvis har länder med låga utbildningsnivåer och låga lönekostnader sedan en tid tillbaka producerat eller satt samman enklare produkter. Medan länder med högre utbildnings- och lönenivåer satsat på produkter och tjänster som kräver högre kapitalinsatser och har ett högre förädlingsvärde. En ökad global konkurrens har därmed snabbat på strukturomvandlingen och ställt krav på ökad omvärldsorientering och högre kunskapsnivåer inom näringslivet.

Strukturomvandlingen är nödvändig för att klara den globala konkurrenskraften, men innebär samtidigt utmaningar. Den växande tjänstesektorn är mer urbant orienterad i sin lokalisering än tillverkningsindustrin. Det innebär att en minskande industrisysselsättning hitintills kompenserats av en växande tjänstesektor, där tillväxten av arbete har kommit andra orter till del. Den ökade globala konkurrensen innebär en utmaning för regioner och lokala arenor eftersom branschsammansättning, efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningsgraden förändras. För att vara konkurrenskraftiga måste därför nya angreppssätt och nya vägar prövas.

Under de senaste femtio åren har globaliseringen medfört att det ekonomiska välståndet ökat över hela världen. Som en följd av detta lever allt färre människor i fattigdom, samtidigt som en globalt allt större medelklass har formats och den förväntade medellivslängden har ökat.

Den ökade rörligheten av varor och tjänster har inneburit en större mångfald av varor, vilket ökar individens valmöjligheter. Samtidigt förflyttas fokus från produktionsperspektiv till konsumentperspektiv och individen får mer makt. Den ökade rörligheten medför ett ökat transportbehov som i sin tur ökar utsläpp och påverkar miljön negativt. Det medför ökade samhällskostnader.

Människornas globala rörlighet har ökat kraftigt under de senaste decennierna. Det finns idag uppskattningsvis cirka 200 miljoner människor som är fast bosatta utanför sitt hemland. Mängden har mer än fördubblats sedan år 1980. Globaliseringen innebär också att den politiska integrationen mellan länder påverkas i större utsträckning där värderingar och levnadssätt blir centrala för olika typer av samarbete och regionala partnerskap. Globaliseringen tillsammans med den nya informationsteknologin har även lett till ökat kulturskapande och en större global spridning av olika kulturella aktiviteter. 

Den största globala demografiska trenden är att människor blir allt äldre. Livslängden har ökat kraftigt i världen, dels på grund av förbättrade levnadsförhållanden och dels av förbättrad medicinsk behandling. Detta bidrar till att andelen äldre ökar i relation till resten av befolkningen. Den åldrande befolkningen är en global trend i såväl industriländer som utvecklingsländer. I de flesta OECD-länder ligger utmaningen med en åldrande befolkning högt på den politiska agendan. Sedan drygt 50 år tillbaka föds det färre barn per kvinna. Den globala trenden med sjunkande barnafödande är så pass tydlig att den med mycket stor sannolikhet kommer att fortsätta även de kommande decennierna.

Demografiska förändringarna innebär både möjligheter och utmaningar för samhällsutvecklingen. Förändringar i befolkningens åldersstruktur påverkar både den ekonomiska och sociala utvecklingen. Den åldrande befolkningens påverkan på ekonomin har varit föremål för omfattande debatt eftersom att det är så många fler som går i pension än vad det är som fyller upp efter dem. En ökad migration till Europa kan ses som en möjlighet att klara tillförseln av människor i arbetsför ålder, när inte födelsetalen förväntas stiga. Invandringen bidrar därmed till att arbetskraften växer och blir en allt viktigare resurs för att klara framtidens sysselsättning som behövs för att kunna försörja en växande andel äldre i befolkningen.

Det finns flera utmaningar när det gäller välfärdens finansiering i fråga om sjukvård, pensionssystem och äldreomsorg. Högre krav kommer att ställas på produktivitet från människor i yrkesverksam ålder, när allt färre yngre måste försörja allt fler äldre. Samtidigt innebär en högre andel äldre en ökad efterfrågan på sjukvård och äldreomsorg.

 Den andra stora demografiska trenden är en tilltagande urbanisering, där det globala flyttmönstret medför att allt fler koncentreras till storstadsområden. Detta har lett till att mer än hälften av jordens befolkning bor i storstadsregioner idag. Andelen av befolkningen i Sverige som bor i storstadsområden har ökat de senaste decennierna och uppgår till 39 procent. Under de kommande decennierna kan vi vänta oss en tilltagande urbaniseringsgrad eftersom befolkningsökningen i städerna är större jämfört med landsbygden. Den tilltagande urbaniseringsgraden kommer att öka skillnaderna mellan stad och landsbygd i fråga om befolkningssammansättning. Det finns en förskjutning av tyngdpunkten så att det främst är de större städerna som växer, men även deras omland. Detta ställer nya krav på ökat bostadsbyggande och en utbredning av nya bostäder i städernas omland eftersom allt fler kommer att bosätta sig i de växande storstadsregionernas pendlingsorter.

Trenden mot ökat ansvarstagande drivs av bland annat en förbättrad levnadsstandard, förbättrad hälsa och demokratisering i de utvecklade delarna av världen. Enligt World Values survey ligger Sverige på den högsta nivån i världen gällande individualisering. Det svenska samhället har under lång tid präglats av sekulära och rationella värderingar vilket kan vara en förklaring till denna utveckling. Samtidigt är det viktigt att påpeka att i majoriteten av världens länder är det traditioner, kollektivet och framför allt religionen som spelar en viktig roll i formandet av identiteten. Det finns dock en tydlig förskjutning mot en ökad individualisering runt om i världen som kan förklaras av ett ökat ekonomiskt oberoende för den enskilde individen.

Större konsumentmarknader har påverkat individens inflytande över samhälls-utvecklingen i många länder. För den enskilde individen innebär detta att det finns fler val och därmed fler möjligheter att tillgodose sina egna behov. Gruppers sammansättning tenderar att förändras från den homogena gruppindelningen som har liknande intresse, levnadsätt, värdegrund till att vara mer heterogena. Framför allt i storstäderna ersätts gruppen av en mer individualistisk syn.

Med framväxten av den globala medelklassen förväntas individualiseringen att få allt större betydelse inom överskådlig tid.  Särskilt i låg- och medelinkomstländer förväntas individualiseringen att påverka olika typer av organisationer och sociala relationer mellan människor. En annan utmaning handlar om det riktade informationsflödet som blir mer anpassat efter individens intressen. Detta leder till att människor tenderar att hamna i slutna informationssystem, alltså att individer fördjupar sig i det som redan intresserar dem. Detta kan ske på bekostnad av den breda samhällsorientering som behövs för att upprätthålla de demokratiska institutionerna i samhället.

Transport, skola, vård och omsorg och andra samhällstjänster väljs med utgångspunkt i kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Inom vården kan det exempelvis handla om att besökstider behöver anpassas utifrån patientens önskemål. Inom flera områden, i synnerhet hälso- och sjukvård och kollektivtrafik kan det handla om att sätta upp och utveckla snabba och tillgängliga samhällstjänster för att koordinera ett större behov och större tillgänglig information samt att förhålla sig till den tidsbrist som kan uppstå. Större valmöjligheter leder samtidigt till ökad förväntan på större ansvar från patienter inom vården. 

Ökad global levnadsstandard är en av drivkrafterna bakom de rådande konsumtions- och produktionsmönstren och överutnyttjande av resurser. Framförallt manifesterad i form av ökad konsumtion i kombination med ökad befolkningsmängd. Denna utveckling tänjer på gränserna för vad planeten långsiktigt tål vad gäller linjärt resursuttag (brutna kretslopp) och utsläpp till mark, luft och vatten samt överutnyttjande av ekosystemen och deras tjänster.

Om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag kommer detta få allt större effekter för alla världens länder.  Ekosystemens förmåga att leverera de för mänskligheten nödvändiga tjänsterna som livsmedel, vatten och boendeplats kan komma att försämras. Om resiliensen i jordens ekosystem minskar allt mer hotas försörjningstryggheten och i förlängningen välfärden.  

Klimatförändringarna, som uppstår som följd av denna utveckling, gör världen successivt varmare, den förändrar nederbördsmönster och höjer havsnivån. Utmaningen handlar om att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader. Om dagens utsläppstrend fortsätter finns det dock inget som tyder på att temperaturökningen kommer att stanna under två grader, utan vi kommer passera denna nivå omkring år 2040.

En annan effekt är att sociala och politiska konflikter om minskade resurser och ekosystemtjänster kan komma att uppstå i större uträckning och öka flyktingströmmar från konfliktområden, dels från områden med överutnyttjade och förödda ekosystem. 

De övergripande utmaningarna för att hantera dessa konsekvenser blir en omställning av våra samhällen till en fossilfri, cirkulär ekonomi och resurssnål konsumtion. Detta kräver omvälvande politiska beslut. Planer för att möta dessa utmaningar krävs på alla nivåer – regionalt, nationellt, på EU-nivå och globalt. 

Stora investeringar krävs i ny teknik för fossilfri råvaru-, material- och energiproduktion och kretsloppsbaserade lösningar. Det finns ett stort behov av anpassade långsiktiga styrmedel som gynnar fossilfri energiproduktion och kretsloppsbaserade lösningar.

Utvecklingen kan driva på en tillväxt- och välfärdspotential för innovativa lösningar på de globala miljöutmaningarna. Utvecklingens utfall kan också driva ytterligare initiativ på gräsrotsnivå och skapa en stark vilja till förändring hos befolkningen. Förändringsviljan går redan att se, olika former av delningsekonomier har blivit allt vanligare. Vilket innebär att privatpersoner och företag hyr ut tillgångar när de inte har användning för dem

Digitaliseringen i kombination med automatiseringen och robotiseringen skapar genomgripande förändringar för både företag och offentliga verksamheter. Den fortsatta digitaliseringen och tekniska utvecklingen som sker innebär nya möjligheter men samtidigt utmaningar för alla världens länder. Möjligheterna består dels av att leverera helt nya produkter och tjänster och dels möjligheter att effektivisera processer inom verksamheten. Detta innebär dock samtidigt att verksamheter nu möter ett allt högre tryck på omvandlingsförmågan.

Digitaliseringen, som kan nämnas vid ett tekniskt skifte, har skapat nya förutsättningar och inneburit en förändring från den traditionella industrin till en industri med allt mer fokus på digitala tjänster, mobilitet, och skräddarsydda lösningar för konsumenten. Skiftet från produktion av fysiska varor till allt mer digitala tjänster innebär inte bara lägre kostnader för användning och distribution utan även för transportering av varor.

Digital teknik kan komma att utveckla och förändra de offentliga tjänsterna allt mer. Utvecklingen inom området för E-hälsa bidrar redan till en effektivisering av vården. Denna nya teknologi kan bidra både till en ökad egenmakt för patienter men också ett frigörande av resurser. Mycket av det som idag kräver fysisk närvaro kommer att kunna göras på distans och med hjälp av olika former av informationstekniker.  Något som kan underlättas om den nya teknologin och digitaliseringen inkorporeras är progressen mot en hållbar stadsutveckling och utvecklingen mot ”smarta städer”, där stadens funktioner kommunicerar med varandra, med hjälp av IT.

Digitaliseringen av information och utvecklingen av informationsteknologier gör att samhället i stort, företag och individer kommer att bli mer beroende av informationstekniker och digitala nätverk. Konsumtionen av digitala tjänster förväntas öka allt mer.  Den ökade mängden av tillgänglig information och kanaler för information och kulturskapande ställer dock ökade krav på människors källkritiska förmåga att hantera den växande informationsmängden. Allt mer blir uppkopplat genom ”sakernas internet”. Utvecklingen går mot en allt mer automatiserad och digitaliserad produktionsprocess, som i sin tur leder till nya beteendemönster.

Den ökande informationsmängden, eller ”Big data” som den också kallas, kräver verktyg för att hanteras. Big data kan analyseras med hjälp av exempelvis algoritmer vilket gör att vi allt snabbare kan se samband, finna nya sanningar och tillämpa de senaste vetenskapliga rönen. Det råder en debatt kring utmaningen med att forma säkra system för att förhindra spridning av känslig information. Den personliga integriteten riskerar att inskränkas och möjligheten att bevaka individer ökar ju mer information som finns digitalt tillgänglig. Det är därför viktigt att etablera system där denna risk begränsas och där sekretess kan säkerställas.

Att forma styrmedel och nya ramar för omvandlingen, för att möta digitaliseringen och den tekniska utvecklingen, spelar en central roll för länders och regioners framtida utveckling. Det skapar möjligheter att forma konkurrenskraftiga företag och nya innovativa tjänster inom välfärdssektorn. Balansen mellan stad och landsbygd kan också komma att utvecklas positivt då tillgänglighet till allt mer tjänster, så som eHälsa, blir digitala.

Enligt Indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (Desi) som sammanställs av EU-kommissionen ligger Sverige långt framme i användning av digital teknik, avsevärt högre än genomsnittet i EU. Trots de goda resultaten skapar den allt snabbare utvecklingen av nya tekniska och digitala lösningar ett allt högre tryck på omvandlingsförmågan i Sverige. Ett exempel är etableringen av MAX IV och ESS i Lund som har ökat kraven på formandet av attraktiva forskningsmiljöer och Sveriges och regionens förmåga att möta morgondagens tekniska och digitala utveckling.

Det finns en växande internationell diskussion om att vi går in i ett skede av ökad robotisering och automatisering som kan leda till en allt mer polariserad arbetsmarknad. Studier från flera länder visar på tendenser till att arbeten som kräver gymnasieutbildning minskar medan både högkvalificerade arbeten och enklare arbeten ökar. Rutinartade arbeten riskerar att försvinna. En del forskare menar att den ökade polariseringen kan förklaras av en ökad automatisering. Andra forskare pekar på att det kan finnas andra förklaringar som utflyttning av produktion och politiska och institutionella förändringar som driver på en ökad polarisering. Andra exempel som berör sysselsatta i yrken med många lågutbildade är införandet av självskanning av varor inom detaljhandeln och utvecklingen mot självkörande bilar och lastbilar. En fråga som forskningen diskuterar är om automatiseringen kommer att slå ut fler jobb än som skapas, dvs. går vi mot en ekonomi av ”jobbless growth”. En annan fråga är om automatisering kan lösa en del av de kompetensförsörjningsproblem som finns i vissa branscher och vissa regioner

Region Skåne har, i samverkan med Västra Götalandsregionen, låtit Centrum för regional analys vid handelshögskolan i Göteborg ta fram en kunskapsöversikt om robotisering och automatisering. I rapporten konstateras att det även i Sverige går att se tecken på en tilltagande polarisering av arbetsmarknaden, även om tendenser är svag. Automatiseringen kommer sannolikt att slå ganska olikt geografiskt framöver.

Storstäderna och de större universitetsorterna har högst andelar av arbetsmarknaden i de yrken som är svårast att automatisera. Detta pekar mot att den tendens av ökande regionala ojämlikheter som präglat de senaste årens utveckling i Sverige inte kommer att brytas som en konsekvens av teknikutvecklingen. Men detta är inte hela bilden. Samtidigt ger automatiseringen också framtida möjligheter för periferin. Befarad arbetskraftsbrist kan mildras, och företag kan vässa sin produktivitet. Rapporten pekar också mot att många av de omvandlingar som vi kopplar samman med vår tids automatisering, faktiskt redan har hänt i Sverige. Det konstateras att en stor utmaning är att fler yrkesgrupper kommer att behöva utveckla komplementäriteter med den nya tekniken, för att kunna vara fortsatt relevanta på arbetsmarknaden.