Ekonomisk utveckling & näringsliv

Det finns två huvudsakliga förklaringar till detta faktum: andelen sysselsatta av befolkningen i förvärvsarbetande ålder är lägst i landet och de sysselsatta tillverkar varor och tjänster av lägre värde per sysselsatt än genomsnittet för riket. Förklaringen till den låga sysselsättningsgraden är att Skånes sysselsättning har ökat, men så har även befolkningen, vilket inneburit att andelen sysselsatta stannat kvar på en låg nivå jämfört med riket.

Skåne har även relativt fler invånare med en svag förankring på arbetsmarknaden, både vad gäller sysselsättningsgrad, arbetslöshet och andel i befolkningen som står utanför arbetskraften. Den låga ekonomiska tillväxten beror på låg produktivitet inom en stor del av de branscher som länet är specialiserat på, både jämfört med genomsnittet för riket och övriga storstadslän. De närmste åren riskerar sysselsättningsgraden att minska ytterligare, då det stora antalet flyktingar som kom under 2015 -2016 successivt kommer ut på arbetsmarknaden.

Pendlingen över Öresund har minskat varje år sedan 2008. Danmarks svaga ekonomiska utveckling tyder på att efterfrågan på arbetsmarknaden kommer att vara fortsatt låg, även om det finns vissa tecken att dansk ekonomi vänder uppåt. Detta, tillsammans med gränskontroller, innebär att Öresundspendlingen inte kan förväntas bidra till att höja sysselsättningsgraden på samma sätt som i mitten av 00-talet. Den senaste analysen av gränskontrollernas effekter presenterades i juli 2016 av Øresundsinstituttet. Den visar att 332 000 färre arbetstillfällen på Själland kan idag nås genom en timmes tågpendling från Malmö Central jämfört med innan id- och gränskontrollerna infördes. Effekter av id-kontrollerna innebär att den ekonomiska tillväxten i Öresundsregionen blir lägre. Hur stor effekten blir beror på hur länge id- och gränskontrollerna varar.

Effekten av låg sysselsättningsgrad och låg produktivitet är att både skattekraften i absoluta tal och tillväxten av skattekraften är låg. Detta kompenseras till stor del av skatteutjämningssystemet, men det innebär samtidigt att Skåne är beroende av nationellt bestämda regelverk. I kombination med låg sysselsättningsgrad finns ytterligare en utmaning för Region Skåne i form av ökade kostnader inom hälso- och sjukvården. Nettokostnadsutvecklingen drivs främst av löne-och prisuppräkning på mellan drygt två procent till runt tre och en halv procent per år enligt de senaste prognoserna för perioden 2016 – 2020 för landstings-/regionsektorn. Även medicinskteknisk utveckling på en halv till drygt en procent per år tar ytterligare medel i anspråk. Därtill kommer kostnader för den demografiska utvecklingen i samhället som driver kostnader för motsvarande drygt 1,5 procent årligen.

Givet att Skåne under lång tid har haft sämre utveckling av sysselsättningsgrad, bruttoregionprodukt och produktivitet än riket så finns det skäl att anta att de bakomliggande orsakerna är strukturella och kommer att kvarstå under de närmaste åren.

Det finns dock en relativt ny debatt om nyindustrialiseringen av västvärlden. Tanken är att ny teknik grundläggande förändrar förutsättningar för industriproduktion. Inte minst 3D-skrivare kan komma att förändra produktionskostnaden för små serier av produkter. Detta kommer troligtvis att påverka näringslivet även i Skåne. De utmaningarna som vi står inför inom miljöområdet och demografin öppnar också möjligheten för framväxten an nya näringar inom exempelvis den maritima näringen, miljöteknik och e-hälsa.

Konsekvensanalys för Skåne

• En svag utveckling av skattebasen innebär svårigheter att finansiera den offentliga välfärden.
• Skåne är sårbart för förändringar av regelverket runt skatteutjämningen.
• Låg sysselsättningsgrad ställer krav på ökat regionalt engagemang

Strategiska råd för hantering

• Arbeta för att höja sysselsättningsgraden och för att bättre ta tillvara kompetensen hos personer med svag förankring på arbetsmarknaden.
• Arbeta med långsiktiga insatser för utbildning och kompetensförsörjning inom ramen för Strukturfondsprogram och Socialfondsprogram.

Det finns stora könsskillnader - kvinnorna dominerar i de indikatorer som mäter betygspoäng, genomströmning och övergång till högre studier. De senaste internationella PISA (Programme for International Student Assessment) undersökningarna visade att svenska elever halkar efter andra länder. Svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att försämras.

På grund av obalanser mellan elevers utbildningsval och arbetsmarknadens efterfrågan samt pensioneringar och flyttningar kommer det att uppstå brist på bland annat lärare, omsorgspersonal, ingenjörer och yrkesutbildade industriarbetare. Exempelvis står industrin för nästan 60 000 arbetstillfällen i Skåne samtidigt som det utexamineras endast 100 elever per år från gymnasieskolans industriprogram. Färre lärare på högstadie- och gymnasienivå utexamineras med inriktning mot matematik, naturvetenskap och teknik. Hälften av alla yrkeslärare är över 55 år.

Inom vården råder det brist på sjukvårdspersonal med specialiserad utbildning, till exempel läkare och sjuksköterskor med olika specialistutbildningar, bland annat inom psykiatri, läkare inom primärvården och distriktssköterskor. Annan profession som det råder brist på är medicinska sekreterare.

Ett starkt arbetsgivarvarumärke blir allt viktigare när 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden och 80- och 90-talisterna kommer in. Den nya generationen har sannolikt andra förväntningar än den som lämnar. Utmaningarna är en pågående generationsväxling och en ökad konkurrens med andra arbetsgivare om en kvalificerad och alltmer rörlig arbetskraft. Därför ökar betydelsen av att framstå som en attraktiv arbetsgivare och att bra information om utbildningar, arbets- och karriärmöjligheter når den framtida arbetskraften.

Regelförändringar i Danmark om studerandeavgifter för internationella studenter försvårar fortfarande studerandeutbytet inom Öresundsregionen.

Konsekvensanalys för Skåne

• Behov av bättre matchning mellan utbildning och arbetsmarknad ställer krav på Region Skåne, som har regeringsuppdraget att samordna kompetensplattformen, men saknar mandat att styra över utbildningsfrågorna.
• Minskat gränsregionalt studentutbyte. Studerandeavgifter för svenska studenter minskar möjligheten till samverkan i Öresundsregionen
• Vårdverksamheten påverkas då vissa nyckelkompetenser är svåra att rekrytera vilket leder till att kostnaderna stiger då användningen av bemanningsföretag ökar.

Strategiska råd för hantering

• Utveckla dialogen mellan utbildnings-institutioner och näringslivet inom ramen för Kompetenssamverkan Skåne.
• Utveckla den Öresundsregionala samverkan för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden inom Öresundsregionen.
• Fokusera på konkreta samverkansprojekt som till exempel samverkan inom teknik- och vårdcollege samt yrkeshögskolors nätverk.
• Verka för att få fler i arbete för att minska utanförskapet och verka för en mer långsiktigt hållbar ekonomi.
• Utveckla bättre instrument för att prognosticera behovet av specialiserad vårdpersonal.
• Stärk samverkan med externa aktörer för att främja kompetensförsörjningen inom tillväxtområden.
• Bevaka medfinansieringsmöjligheter genom EU-programmen.

Innevarande kommission, den så kallade Juncker-kommissionen, har i ett tiopunktsprogram lagt en delvis ny kurs för EU-politiken. Tyngdpunkten ligger på att få ny fart på jobb och tillväxt. Ett centralt inslag tiopunktsprogrammet, som kommit att kallas Junckerplanen, är ett investeringspaket, vars viktigaste instrument är en ”Europeisk fond för strategiska investeringar” (EFSI). 

EFSI är i grunden en bankgaranti, uppbackad av EIB och EU-budgeten, som ska kunna gå in med lån och riskkapital som delfinansiering av projekt med hög risk men med stor potential att skapa jobb och tillväxt i Europa. Sammanlagt hoppas man kunna generera investeringar på över 300 miljarder euro med stöd av EFSI. Modellen bygger på medfinansiering från nationella och regionala aktörer och privat kapital.  Mycket tyder på att EU:s jobb- och tillväxtpolitik i ökande utsträckning kommer att bygga på en kombination av finansiella instrument och traditionella EU-program.

I Sverige är det traditionellt staten som haft huvudansvaret för investeringarna i väg- och järnvägssystemet. Men kraven på medfinansiering ökar. Regeringens proposition 2008/09:35, Framtidens resor och transporter – infrastruktur för hållbar tillväxt, uttalade att Trafikverket ska pröva medfinansiering som ett obligatoriskt inslag för alla de projekt som ingår i de olika infrastrukturplanerna. Satsningen på ”Sverigeförhandlingen” har förstärkt utvecklingen och det har nu blivit en direkt förutsättning för etablering av en ny stambana Stockholm-Malmö att man medfinansierar från kommuner och regioner. Medfinansiering är ett grundvillkor i denna typ av infrastruktursatsningar.

Stockholm har infört trängselskatter och samma modell finns även i Göteborg. Dessa intäkter står för cirka hälften av investeringarna i respektive region. Trängselskatt är en statlig skatt som kan införas efter begäran från berörda kommuner. De transportgeografiska förutsättningarna för eventuella trängselavgifter i Skåne är annorlunda än i Stockholm och Göteborg vilket medför att acceptansen för trängselavgifter kan skilja sig åt.

Konsekvensanalys för Skåne

• Det regionala utvecklingsuppdraget och rollen som länsplaneupprättare ger Region Skåne en nyckelroll.
• Ökade krav på finansiella åtaganden för Region Skåne och kommuner.
• Ökade krav på skånsk samsyn.
• Region Skåne får större roll och ansvar i förhandlingar om infrastruktur.
• EFSI och motsvarande nya finansiella instrument vid sidan om existerande EU-program öppnar nya möjligheter för långsiktiga utvecklingsinvesteringar med stöd av EU-medel.
• Visionen att Skåne skall vara en Europas mest innovativa regioner 2020 blir sannolikt svårt att uppnå utan satsningar på större strategiska innovationsprojekt baserade på finansiella blandlösningar, bl.a. EU-instrument.

Strategiska råd för hantering

• Utveckla samspelet mellan planering och finansieringsmetoder.
• Arbeta medvetet med och utveckla metoderna för finansiering i den strategiska planeringen.
• Följ utvecklingen i andra jämförbara regioner och medverka i demoprojekt.
• Undersök möjligheterna för transitskatt.
• Samla regionala aktörer och frigör medel som kan medfinansiera större utvecklingsprojekt av centralt intresse för regionens aktörer och Region Skåne.
• Öka kompetensen inom finansieringsfrågor för att kunna identifiera och sätta samman finansieringslösningar för projekt av långsiktig strategisk betydelse.
• Inled diskussioner om upprättande av en regional riskkapitalfond, riskkapitalbank eller motsvarande.
• Löpande diskussion kring finansieringsfrågor vid möten i FIRS – Forsknings och innovationsrådet i Skåne.

Det är en trend i Europa att i tematiska satsningar kraftsamla omkring få starka noder som är tätt sammankopplade; andra exempel på detta är EU:s kunskapsgrupper, så kallade Knowledge Innovation Communities (KIC). För att bli en del av sådana starka internationella strukturer behövs aktiva insatser och positionering. Europas länder har med dessa forskningsanläggningar satsat på gemensam forskningsinfrastruktur i Skåne. Nu behöver ett globalt ekosystem runt anläggningarna växa fram. Skåne har förutsättningar att bli en stark nod och attrahera investeringar i ett sådant system om satsningar görs.

Rätt utnyttjat kan detta ge en mängd möjligheter: generera nya affärer till företag i regionen, teknik- och kompetensöverföring mellan industri och forskning, ökad innovationskraft i regionen samt effektivt incitament till infrastruktursatsningar. Det kan också medföra ökat intresse för teknik och naturvetenskapliga utbildningsval, ökad konkurrenskraft för universitet och högskolor i Skåne.

Det innebär också möjligheter att attrahera nya invånare och företag samt att locka fler forskningsintensiva verksamheter till sig. Dessutom kan etableringen bidra till ett stärkt regionalt varumärke. Ett växande internationellt intresse för samarbeten kan förväntas, inte minst i form av olika EU-partnerskap, såsom Vanguard-initiativet. Detta kräver att alla aktörer gemensamt kraftsamlar för att maximera samhällsnytta av anläggningarna.

Konsekvensanalys för Skåne

• Insatser måste vara koordinerade och samlade i ett helhetsgrepp så att kraftsamling kan uppnås, även koordinerat med nationella insatser
• Starka kopplingar mellan industri, offentlig sektor, akademi och anläggningar är nödvändigt för att tillvarata potentialen.
• En stark innovationsmiljö kring ESS och MAX IV kan locka hit rätt kompetenser och ta tillvara på de möjligheter anläggningarna skapar.
• Regionens attraktivitet och det goda värdskapet blir allt viktigare. 
• Efterfrågan ökar på bostäder och transportinfrastruktur.
• Stort och ökande internationellt intresse, inte minst inom EU, för samarbeten och partnerskap.

Strategiska råd för hantering

• Arbeta för att internationella, nationella, regionala och kommunala aktörer tillvaratar forskningsanläggningarnas potential, både forskningspolitiska och näringspolitiska insatser.
• Följ upp de aktiviteter TITA-projektet resulterade i.
• Tillvarata och utveckla de samlade resurserna i Öresundsregionen och stärk relationerna (med det nystartade interregprojektet som bas), tillsammans med grannregionerna och i ett europeiskt perspektiv.
• Utveckla ett nära och starkt samarbete mellan det arbete som sker inom Industriell plattform för leverantörer på regional nivå och det nationella ILO-sekretariatet (Industrial Liasion Office).
• Vidareutveckla innovationsområde Smarta material som helhetsgrepp för de insatser som sker.
• Utveckla ett kvalificerat mottagande av forskare och medföljande, bland annat vad gäller medföljandes möjligheter att hitta arbete i regionen.
• Verka för en ökad nationell samordning kring etableringar och utveckling av innehåll och funktioner i anslutning till anläggningarna.

Sedan finanskrisen 2008 har antalet protektionistiska åtgärder vad gäller handel ökat världen över. Sveriges handelsmyndighet Kommerskollegium menar att mellan 2008 och 2015 har antalet protektionistiska åtgärder ökat markant. Samtidigt tillkommer flera, om än något färre, vad som kallas liberalistiska åtgärder som motverkar handelshinder. Enligt rapporten The World Trade Organization (WTO) som publicerades i april 2016, visade att prognosen för handelns utveckling ännu är osäker inför 2017. Det har varit en svag utveckling av den globala handelsutveckling de senaste åren.  Det är dock debatterat om den svaga utvecklingen för den globala handeln beror på fler handelshinder eller en dämpad ekonomisk utveckling och låg investeringstillväxt. 

Storbritanniens utträde ur Europeiska unionen (Brexit) är ett tecken på en utveckling mot en allt mer protektionistisk förd politik. Det finns också en protektionistisk strömning inom politiken i olika delar av Europa men framförallt i USA. I november 2016 stod det klart att Donald Trump blir USA:s nästa president. Det finns nu en oro kring hans kritik mot bland annat Nato och frihandelsavtalen, exempelvis har han riktat kritik mot frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA. Skulle åtgärder tas kan detta leda till en ökad säkerhetspolitisk oro men också öka protektionismen vilket kan minska utsikterna för en ökad handel.

Konsekvensanalys för Skåne

• Risk för minskad tillväxt i Sverige som är exportberoende
• Ökade säkerhetspolitiska spänningar
• Ökad osäkerhet kring utvecklingen av frihandel
• Eventuellt ökade kostnader för Sverige i och med Brexit
• Minskad rörlighet skapar negativa arbetsmarknadseffekter

Strategiska råd för hantering

• Bevaka utvecklingen kring Sveriges och Skånes ekonomi
• Bevaka handelsutvecklingen
• Bevaka och analysera effekterna av Storbritanniens utträde ur EU
• Följ den säkerhetspolitiska utvecklingen

Under samma period minskade sysselsättningen i nordöstra Skåne med drygt 700 personer (-1 %). Obalansen i sysselsättningsutveckling har till viss del kompenserats med ökande pendling, men det finns fortfarande brister i de öst–västliga kommunikationerna som innebär att restiderna blir långa, vilket håller nere pendlingen. Bakom den svaga utvecklingen i nordöstra Skåne ligger en snabb strukturomvandling som drabbat många av de större tillverkande företagen.

Sydvästra Skåne hämtade sig snabbt från finanskrisen 2008 medan utvecklingen i övriga Skåne har varit svag. Eftersom även befolkningstillväxten i sydvästra Skåne har varit hög är fortfarande sysselsättningsgraden låg i delregionen. Det kan också konstateras att Skåne som helhet utvecklas svagt jämfört med de båda övriga storstadslänen vad avser sysselsättningsgrad och bruttoregionalprodukt. Skånes problem handlar således inte bara omfördelning utan även om tillväxt.

Förklaringen till obalanserna är sannolikt strukturella och kan förklaras med skillnader i näringslivets branschsammansättning, befolkningens utbildningsnivå och agglomerationsfördelar i den tätbefolkade sydvästra delen av länet. Mycket pekar därför på att skillnaderna sannolikt kvarstår och riskerar att öka de kommande åren. Om tillväxten i omvärlden ökar, kan det något mer industridominerade näringslivet i Skåne utanför sydvästra Skåne komma att växa något snabbare.

Konsekvensanalys för Skåne

• Svag utveckling av Skånes skattekraft.
• Ökade inomregionala spänningar.
• Ökad pendling som leder till nya krav på kollektivtrafiken.
• Ökad regional obalans i hälsa/ohälsa..

Strategiska råd för hantering

• Sträva efter en balanserad mix av åtgärder för att stärka tjänstesektorn utanför sydvästra Skåne, men satsa samtidigt på att höja nivån på den delen av tillverkningsindustrin som har potential och vilja att växa.
• Utveckla goda pendlingsmöjligheter.
• Utveckla instrument för att främja strukturomvandlingen inom tillverkningsindustrin.
• Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering.
• Vidareutveckla innovationsarbetet i regionen med syfte att utveckla befintliga styrkor
• Verka för en bättre matchning mellan arbetsmarknad och utbildning.
• Verka för att utveckla och koordinera attraktiva innovationsmiljöer i regionen, med fokus på inkubatorer och science parks.

Ett av områdena inom Life Science där denna utveckling är tydlig är inom läkemedelsindustrin. Den globala läkemedelsindustrin spenderar idag cirka 135 miljarder dollar årligen i forskning och utveckling. Produktiviteten i industrin är ett hett diskussionsämne och en utmaning anses vara att de patent på storsäljande läkemedel som efter hand upphör att gälla, inte ersätts med nya i samma takt som tidigare.

De senaste 10 åren har cirka 10 000-15 000 jobb per år försvunnit inom läkemedels- och biomedicinindustrin, och flertalet av dessa inom FoU. Vi noterar att i Sverige har AstraZeneca och St. Jude Medical friställt 3 000 personer de senaste 2-3 åren. Värt att notera är också att för 15 år sedan hade Astra (idag AstraZeneca) och Pharmacia (idag en del av Pfizer) sina koncernhögkvarter i Sverige; idag finns de inte kvar.

Läkemedelsföretagens produktutveckling sker i symbios med vad som händer på det medicinska området, såväl inom forskningen som inom vården. De senaste 10-15 åren har den ökade kunskapen om människans genetiska förutsättningar och avvikelser blivit ett nytt och effektivt verktyg vid bedömning av individers/patienters sjukdomsrisk och vid val av behandling. Det innebär att patientpopulationer kan stratifieras med hjälp av genetisk information, så att läkemedel ges till de patienter som man vet svarar på behandlingen. Det innebär samtidigt att patienter inte behandlas i onödan. Denna nya kunskap utnyttjas också av registreringsmyndigheter när de tar ställning till föreslagna kliniska prövningar och när ett läkemedel skall godkännas.

Det ovan sagda påverkar den medicinska grundforskningen och den kliniska forskningen, och det påverkar behovet av stödjande infrastrukturer. De senaste 10 åren har antalet så kallade biobanker mångfaldigats, vilket är ett utryck för att den intelligenta kombinationen av medicinska data och IT ger alla aktörer inom det medicinska området möjlighet att ställa och få svar på komplicerade medicinska frågor. Sverige har förutsättningar att bygga och utnyttja biobanker effektivt.

I Skåne finns idag en medicinsk teknisk sektor på klar uppgång, biotech-industrin växer också. Därtill finns det en gryende sektor inom livsmedelsindustrin med så kallade Functional food. Här har ett flertal företag nyetablerats. Näringslivet riktar in sig på Hälso-sektorn och arbetar idag med förebyggande produkter av olika slag.

Konsekvensanalys för Skåne

• Svag utveckling av Skånes skattekraft.
• Risk att Sveriges Life science-sektor minskar ytterligare, under den kritiska massa som krävs för att behålla ett styrkeområde.
• Risk att fler företag flyttar, minskad forskning/arbetstillfällen, minskade skatteintäkter och förlorad kompetens.
• Ökat behov av digitalisering för framtida forskning och utveckling.

Strategiska råd för hantering

• Arbeta aktivt med genomförandet av Region Skånes strategiska plan för Life Science.
• Satsa aktivt på strukturerad insamling av biobanksmaterial kopplade till klinisk data för att bli attraktiv för life science-industrin.
• Utveckla forskningsnoder som tillhandahåller provhanteringssystem för att säkerställa att de prover som samlas håller högsta kvalitet.
• Bevaka möjlig delfinansiering genom Hälsoprogrammet och Horizon 2020.
• Bevaka de nationella SIO-programmen (strategiska innovationsområden).
• Verka för ökade satsningar på digital utveckling kopplat till E-hälsa/M-hälsa.
• Utveckla och öppna upp för ökade möjligheter till test-bäddar