Hälso- och sjukvård samt folkhälsa

Hälsoskillnaderna inom EU är stora, i synnerhet inom olika socioekonomiska grupper, mellan medlemsländer och inom medlemsländer (EU:2013). På EU-nivå är arbetet med att minska hälsoskillnader ett prioriterat område.

Under de senaste decennierna i Sverige har klyftorna i inkomst vuxit och inneburit allt större skillnader mellan olika gruppers levnadsstandard. Segregationen ökar inte bara i ekonomiska mått utan även sett till välstånd, utbildningsnivå, bostäder och social tillit inom samhällen vilket i sin tur påverkar människors livskvalitet. Hälsoläget har generellt sett förbättrats i Sverige under en längre tid, vilket avspeglas i en ökande medellivslängd.

Däremot har skillnaderna i hälsa ökat. Personer med låg utbildningsnivå och de som står utanför arbetsmarknaden har i de flesta fall sämst hälsa, och i dessa grupper ses oftare riskbeteende såsom låg fysisk aktivitet, rökning, alkoholvanor och matvanor (såsom t.ex. lågt intag av frukt och grönt). Riskbeteendena kan samverka och ge en ökad risk för dålig hälsa som är större än summan av de olika enskilda beteendena.

Det finns också skillnader i hur och när människor söker sjukvård. Socialt utsatta grupper avstår oftare än privilegierade grupper från att söka vård (SKL:2009). Utrikes födda avstår från att söka vård i dubbelt så stor omfattning som svenskfödda trots behov. Det finns även skillnader i hur vården ges, dessvärre nästan alltid till de socialt utsattas nackdel. Det går också att se en tendens mot en minskad tillit hos socialt utsatta grupper. Med lägre tillit följer ett ifrågasättande och en minskad tilltro till auktoriteter inom olika områden. Det är avgörande för tilliten att samhällets institutioner behandlar alla lika.

Trots att Sverige sedan länge haft en folkhälsopolitisk målsättning att minska sociala skillnader i hälsa, har dessa kvarstått och i vissa fall ökat (Regeringskansliet:2011). Under flera år har nationella rapporter, från bland annat Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten, pekat på att skillnaderna i hälsa är stora och att de i vissa fall växer mellan olika grupper i samhället. En liknande utveckling ses i Skåne. Folkhälsorapport Skåne 2013 visar på kvarstående eller ökande hälsoskillnader, där skillnaden i medellivslängd mellan grupper med kort och lång utbildning har ökat sedan början av 1990-talet (Region Skåne:2013). Mellan olika kommuner i Skåne skiljer sig medellivslängden med som mest drygt fyra år.

Konsekvensanalys för Skåne

• Hälsa är en drivkraft för en hållbar utveckling och ojämlik hälsa kan vara en av vår tids mest angelägna utmaningar
• Ökade samhällsekonomiska kostnader
• Förbättrade levnadsvanor minskar kostnader för kroniska sjukdomar då flertalet av dessa sammanhänger med livsstilsfaktorer
• Ökad risk för att människor upplever att vården ges på ojämlika villkor
• Den minskade tilliten hos socialt utsatta grupper gör att förtroendet för välutbildad och erfaren personal minskar hos vissa grupper. Detta i sin tur kan leda att personal upplever försämrad arbetsmiljö och att patienters följsamhet till rekommenderade behandlingar minskar. 

 Strategiska råd för hantering

• Utveckla metoderna för att kommunicera med utsatta grupper för att säkerställa en god kännedom om dessa gruppers behov respektive förväntningar.
• Ha ett helhetsperspektiv i samhällsplaneringen och vidta åtgärder som förbättrar bostads-, boende- och närmiljön
• Fortsatt bevakning och kunskapsinhämtning om samhällsutvecklingen utifrån utanförskap, integration, och ojämlikhet i hälsa. Exempelvis genom regelbundna folkhälsoenkäter.
• Se sociala insatser och satsningar som investeringar och inte som kostnader
• Koppla det skånska arbetet till arbetet med erfarenhets- och kunskapsutbyte som sker i andra regioner och på europeisk nivå
• Fortsätt utveckla hälsofrämjande åtgärder på både befolkning och individnivå
• Prioritera, utveckla och följ måluppfyllelsen gällande den jämlika hälsans utveckling i Skåne med relevanta aktörer
• Säkerställa och erbjuda en jämlik vård genom att öka kunskap, arbeta personcentrerat och anpassa information för att motverka skillnader i hälsa
• Tydligare kommunikation kring att Region Skåne inte accepterar diskriminering vare sig gentemot medborgare eller medarbetare
• Planera och etablera för en sammanhållen struktur för hälso- och sjukvården i Skåne och berörda kommuner

Självrapporterade psykiska besvär som nedstämdhet, oro och sömnproblem har även ökat bland svenska skolbarn sedan mitten av 1980-talet.  Psykiska och psykosomatiska besvär är vanligare bland flickor, men pojkarna har följt flickornas uppåtgående trend.  I Skåne rapporterade varannan flicka och var fjärde pojke i gymnasiets årskurs två minst två psykiska eller somatiska besvär per vecka.

I folkhälsorapporten Barn och unga I Skåne 2016 har den självskattade hälsan försämrats bland pojkar och flickor i samtliga årskurser sedan undersökningen 2012, och försämringen är särskilt uttalad bland äldre flickor. Bland pojkar har andelen med god självskattad hälsa minskat med två procentenheter i årskurs sex, tre procentenheter i årskurs nio och sex procentenheter i gymnasiets årskurs två, medan motsvarande minskning bland flickor är åtta procentenheter i årskurs sex och 14 procentenheter i de två äldre årskurserna.  Den försämrade psykiska ohälsan bland unga i Sverige återspeglas i att sjukhusvård för depression och ångesttillstånd har ökat kraftigt i åldersgruppen 15-24 år.

Självmord har minskat i alla åldrar sedan 1990, utom i gruppen 15-24 år. Den psykiska ohälsan tenderar förutom stort lidande för den enskilde individen även höga sjukskrivningskostnader för samhället. Drygt var femte kvinna och knappt var femte man i åldern 18-34 år uppgav i Folkhälsorapport Skåne 2013 att de någon gång haft allvarliga självmordstankar. Tankar på självmord och självmordsförsök är betydligt vanligare bland de yngre, medan genomförda självmord är vanligast i åldrarna 45-64 år bland kvinnor och 75 år och däröver bland män.

Indikationerna på ökad psykisk ohälsa bland unga är oroväckande eftersom även lindrigare former av psykisk ohälsa ökar risken för framtida psykiatrisk vård, försörjningsproblem, självmordsförsök och för tidig död.  Långvarig sjukskrivning med en psykisk diagnos har ökat bland unga sedan år 2009, med en snabbare ökningstakt bland de yngsta 15-25 år jämfört med övriga.

Då den psykiska ohälsan ökar i befolkningen kommer detta att ställa krav på att hälso- och sjukvården i högre grad identifierar, diagnostiserar och behandlar personer med psykisk ohälsa. Förebyggande insatser för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen är av stor vikt. Dessa insatser behöver vara både generella och riktas till riskgrupper och det är viktigt att de sätts in redan tidigt i livet.

Konsekvensanalys för Skåne

• Ökad sjuklighet
• Ökade samhällskostnader bland annat genom ökade sjukskrivningskostnader och minskat skatteunderlag.

Strategiska råd för hantering

• Att arbeta med tvärsektoriell samordning och samverkan för att skapa förutsättning för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet
• Skapa gemensamma överenskommelser som konkretiseras i årliga handlingsplaner med långsiktiga och uppföljningsbara mål och gemensam ledning och styrning som omfattar såväl skola, socialtjänst som hälso- och sjukvård
• Skapa en gemensam kunskapsbas kring trauma och bemötande av barn och unga som själva eller som anhöriga, som befinner sig i utsatta situationer
• Fortsätta arbetet med attitydförändring kring psykisk ohälsa.
• Verka för att psykisk ohälsa i befolkningen i högre grad diagnostiseras och behandlas.
• Följa utvecklingen i den skånska befolkningen genom återkommande folkhälsoenkäter.

Idag beräknas ca 700 000 personer per år dö av antibiotikaresistenta bakterier men siffran kan till 2050 vara så hög som 10 miljoner dödsfall per år. Antibiotikaresistens är kostsamt också i form av längre vårdtider och dyrare läkemedel. Strategiskt nationellt och internationellt arbete är viktigt. Sverige har reviderat den nationella strategin i år. WHO antog 2015 Global Action Plan. Strategierna sammanfattas i begreppet One health, en gemensam hälsa, och innefattar både människor, djur, livsmedel och miljö. Även Region Skåne har en strategisk plan.

Smittspridning av antibiotikaresistenta bakterier kan ske på olika plan. Vården är den främsta riskmiljön där hygienrutiner, vårdlokaler och hygienkompetens hos personal är av stor betydelse för att förhindra smittspridning. Internationell rörlighet bidrar till smittspridning, till exempel resor och vård på sjukhus utomlands. Bakterier rör sig mellan dessa olika sektorer i samhället.  Denna rörlighet gäller även djur och livsmedel. hygien och antibiotikahantering är viktig för djurhållning, livsmedelsproduktion och vattenhantering. 

Minskad användning av antibiotika leder till en långsammare resistensutveckling. De senaste 15 åren har det skett en minskad användning av antibiotika i Sverige. Dock har Skåne den näst högsta förskrivningen i landet trots att det inte finns några data som talar för att sjukligheten är större i Skåne.

Internationell sett har Sverige tillsammans de övriga Nordiska länderna ett gynnsamt läge med låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier både vad gäller människor, djur och livsmedel. Ändå har antalet anmälda fall i Skåne av MRSA (motståndskraftiga gula stafylokocker) och ESBL-bildande bakterier (enzymer som bryter ner de vanligaste antibiotikatyperna) tredubblats de senaste 10 åren. Bedömningen är att var tjugonde invånare i nuläget har antibiotikaresistenta bakterier.

Konsekvensanalys för Skåne

• Försvårad behandling av allvarliga infektioner som medför ökad sjuklighet, ökad dödlighet och ökade vårdkostnader.
• Stora svårigheter att bedriva högspecialiserad sjukvård, där verksamma antibiotika ofta är en viktig förutsättning.

 Strategiska råd för hantering

• Minska onödigt användande av antibiotika. Ta fram behandlingsriktlinjer och övervaka antibiotikaförskrivningen.
• Utveckla IT-stöd för att uppföljning
• Minska behovet av antibiotika genom att förebygga infektioner. Övervaka vårdrelaterade infektioner.
• Optimera mikrobiologisk diagnostik med adekvat provtagning och snabb återkoppling av resultat.
• Bevaka mikrobiologiska resistensdata för att följa resistensutvecklingen samt utvärdera antibiotikarekommendationer.
• Minska smittspridningen i vården genom att tillämpa rutiner för basal hygien och skapa en god tillgång på enkelrum på våra sjukhus.
• Öka kunskapen hos allmänheten om vikten av god handhygien för att minimera smittspridning.
• Öka kunskapen om risker vid antibiotikaanvändningen, utlandsresor samt vård utomlands.
• Använd evidensbasering vid utformning av vårdlokaler och beakta även åtgärder för begränsning av spridning av resistens.
• Stödja forskning och utveckling av nya effektiva antibiotika samt behandling av infektioner med nya metoder

 För att ha kontroll över styrningen sker en omfattande uppföljning och rapportering. Invånarna kan lättare ta del av vårdens resultat vilket skapar bättre förutsättningar för ett informerat val av vårdgivare, transparens och bättre förutsättningar för patientinflytande. Idag används indikatorer för patienter- och brukaraspekter, väntetider, medicinska resultat, vårdprocesser, behandlingsriktlinjer, läkemedelsföljsamhet, miljö, jämställdhet och mångfaldsfrågor, innovation, patientsäkerhet mm. Mycket mäts och registreras på många virtuella webbsajter för att sedan publiceras. Kvalitetssäkringen av data som registrerats är däremot begränsad. Verksamheter förväntas jobba för en personcentrerad och kunskapsbaserad hälso- och sjukvård men styrning, inkluderat ersättningssystem, stödjer inte alltid det.

Ett myller av alternativa styrlogiker har uppstått; en mix av regelstyrning, ekonomistyrning, kunskapsstyrning, styrning via professionella normer, behovsstyrning, förvaltnings- och uppdragsstyrning, balanserade styrkort, statlig styrning och politiska inspel etc. Samtliga styrlogiker appliceras dessutom parallellt på flera aggregeringsnivåer.

Konsekvensanalys för Skåne

• De olika kraven riskerar att minska utrymmet för lokala initiativ och innovation samt att verksamheterna blir likriktade.
• Medarbetarnas egen drivkraft och motivation påverkas av ekonomiska incitament och styrmodeller. Drivkraften och motivationen kan bli hämmad, försvinna eller leda till reaktivitet hos medarbetarna.
• En mångfald av styrimpulser kan leda till ”styrningsinflation” och kontraproduktiva krav. Detta kan skapa glapp mellan operativa verksamheter och ledning. Att styra med pengar kan vara effektivt för att förändra beteenden, men risk finns för att fokus sätts på ”fel” saker.
• Ökad registrering och mätning av sjukvården medför en stor informationsmängd som sjukvården, beslutsfattare och invånare förväntas ta till sig.

Strategiska råd för hantering

• Sortera bland styrsignalerna.
• Se över ersättningssystemen
• Skapa välfungerande och enkla IT-lösningar för beslutsstöd och uppföljning.
• Prioritera vad som ska kopplas till ekonomiska incitament.
• Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering.

Digitalisering av sjukvården innebär nya möjligheter att utföra undersökningar och viss behandling i hemmet. Det innebär också att sjukvården får helt nya möjligheter att ständigt följa patienter och därmed öka möjligheten att sätta in rätt behandling i tid. Utvecklingen på detta område kommer sannolikt att accelerera. Det viktigt att det finns en strategi på området som innefattar säkra och standardiserade metoder för att hantera den information som blir resultatet av övervakningen av patienter.

Användning av informations- och kommunikationsteknik inom Region Skånes olika verksamhetsområden är komplext och kräver att arbetsflöden, information och teknik standardiseras i enlighet med globala standarder och tekniker. Inte minst inom samordning och integrering av arbetet inom hela e- och m-hälsoområdet. Genom att ta tillvara på digitaliseringens möjligheter kan vi förbättra kvaliteten och tillgängligheten för medborgarna samt förbättra patientsäkerheten men också bidra till mer jämlik vård och jämlik hälsa samtidigt som resurserna används mer effektivt.

Smarta algoritmer, sammankoppling av data och möjligheten att hantera stora datamängder möjliggör att IT får en större roll inom problemlösning och en snabbare tillgång till rätt information. Genom algoritmer och analys går det att snabbare se samband, finna nya sanningar och tillämpa de senaste vetenskapliga rönen vilket möjliggör en prestandaökning.

Utveckling av IT-användningen skapar stora möjligheter men ger också en ökad sårbarhet. En ökad användning av internet globalt och ett ökat informationsutbyte mellan organisationer och tjänster med känslig information - gör att risker gällande den personliga integriteten ökar. Möjligheten till övervakning av individer ökar likaså. Det är viktigt att analysera vad detta innebär för organisationen och hur Region Skåne skyddar medborgarnas integritet

Konsekvensanalys för Skåne

• Ett införande av moderna IT-lösningar som inte sker i takt med andra offentliga och privata sektorer kommer leda till missnöje bland patienter och professionella brukare.
• Mer vård och hälsofrämjande insatser kommer successivt kunna erbjudas i hemmet.
• Nya aktörer med nya typer av hälso- och sjukvårdstjänster (utrustningar för självkontroll, appar) drar fortare nytta av IT-utvecklingen och kommer att öka trycket på hälso- och sjukvårdssektorn.
• Medborgarna är ständigt uppkopplade och kräver direkt och snabb information samt är mer välinformerade.
• Kulturella beteenden förändras vilket skapar en efterfrågan på webbaserad kultur.
• Mängden data och information ökar
• Digitala beslutsstödsystem kommer kunna utföra vissa diagnostiska uppgifter.
• Större risk att information gällande medarbetare och medborgare hamnar i fel händer.
• Arvet och underhållet av gamla system och processer hindrar utvecklingen och digitalisering av organisationen.
• Kollektivtrafikens kunder förväntar sig att kunna resa med personlig information, smarta miljöer i fordon, kring hållplatser och stationer.

Strategiska råd för hantering

• Fortsätt arbeta utifrån handlingsplanen för E-hälsoområdet.
• Besluta och verkställ långsiktiga investeringar i IT-infrastruktur genom en trovärdig samsyn på nuläge, målbild och behovet av investeringar.
• Besluta om övergripande principer och detaljerat regelverk för hur utrustning i hemmet ska kommunicera med Region Skåne.
• Standarder ska följas i så stor uträckning som möjligt.
• Säkerställa att informationsteknologier och informationssäkerhet genomsyrar arbete och hantering av information.
• Möjliggör att vi kan dra nytta av nya algoritmer, nya forskningsrön, nya kunskaper och mönster.
• Säkerställ att deltagandet i det europeiska projektet om regionala digitala agendor på e-hälsoområdet ger verklig nytta för skånska aktörer.
• Prioritera och driv på utvecklingen av vård utanför sjukhuset med e-hälsa som plattform.
• Stimulera utmaningsdriven innovation och tillväxt inom IT-sektorn
• Bevaka och utveckla digitala verktyg för Skånetrafikens kunder, även i fordons- och hållplatsmiljöer.
• Förbättra möjligheten att kunna uppleva kultur digitalt.
• Bevaka policy- och lagstiftningsutvecklingen inom EU
• Samverka i lokala lär-projekt med näringsliv och akademi.
• Utveckla IT-system för uppföljning och beslutsystem

Utvecklingen spänner över flera områden, från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg. Exempel på informationsteknologisk utveckling är ökad tillgänglighet till data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser, som alltmer kan styras av individens egen vilja och efterlikna egna kroppsdelar. Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av denna bilddiagnostiska revolution.

Inom biomedicinsk forskning ligger stort fokus på behandlingar som utnyttjar nyvunnen kunskap inom stamcellsforskning och genetik. Tack vare dessa framsteg kan alltfler genetiska sjukdomar förutsägas och behandlas. Stamcellsforskningen kommer på sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler, vilket kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika neurologiska sjukdomar.

Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av både patient och organ. I framtiden ser man möjligheter att transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes dramatiskt förändras i framtiden. Minimalt invasiva ingrepp blir allt vanligare också vid sjukdomar som traditionellt inte behandlats med kirurgi. Som exempel kan nämnas Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd som kan behandlas med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi.

En stor andel av nya läkemedel godkänns och introduceras för avgränsade, mindre patientgrupper där utvecklingskostnaden ska betalas av färre användare. Det medför att olika mått på kostnadseffektivitet blir viktiga och att kostnadsanalyser blir ett regelbundet inslag i all slags utvärdering. Exempel på detta är inom onkologi och vid sällsynta diagnoser. Utveckling, god kostnadskontroll och jämlik vård blir en utmaning att kombinera.

Ny teknik innebär ofta, särskilt initialt, ökade kostnader. Det blir därför viktigt att kontinuerligt värdera varje ny teknik utifrån nytta för patienten. Med ett sådant perspektiv kan ny teknik i många fall ge större nytta för mindre pengar – i varje fall på lång sikt. Prioriteringsplattformens principer blir i detta sammanhang en viktig grund för att teknikutveckling, innovationer och patientnytta ska följas åt. Inom den nationella läkemedelsstrategin har en nationell process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ett ordnat införande av läkemedel och medicinteknik utarbetats. Läkemedel ska också ställas mot icke-farmakologiska behandlingsmetoder som står under andra regelverk och prissättningsmodeller. Godkännande och prissättning av läkemedel och medicinteknik står högt på agendan i hela EU, nya regleringar och förordningar tillkommer ständigt.

Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är:

- Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade.

- Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl.

- Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa och i förväg bestämma våra barns arvsmassa.

Konsekvensanalys för Skåne

• Kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården.
• Etiska dilemman.
• Viktiga investeringar avstås till följd av brist på långsiktighet, felbedömningar, ekonomiska skäl mm. Den enskilde kan ta större eget ansvar vilket både ger egenmakt och skapar delaktighet samtidigt som resurser frigörs.
• De ständigt ökade behoven och förväntningarna på patientsäkerhet, mer avancerad teknik i patientens närhet samt högspecialiserad vård, forskning och utbildning kräver stora investeringar i framtidens sjukvård.
• Allt fler kan behandlas.
• Hälsobranschen är en framtidsbransch.
• Kommer att ställa krav på horisontell och vertikal medicinsk prioritering.
• Möjliggör införandet av nya, effektiva men kostsamma läkemedel och behandlingsmetoder på ett ändamålsenligt sätt.

Strategiska råd för hantering

• Möjliggör användandet av informations-teknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg, för såväl medborgare som personal.
• Diskutera vad som bör ingå i det gemensamt finansierade hälso- och sjukvårdsutbudet, vad som ska ha en högre grad av självfinansiering och vad som är egenansvar.
• Väg in etiska aspekter och värdera nya metoder och behandlingar utifrån prioriteringsplattformens grundprinciper.
• Fortsatt arbete med att skapa en tydlig process för prioriteringar så att öppna och transparanta prioriteringar kan göras.
• Främja forskning och utveckling genom investeringsfrämjande åtgärder, men framförallt genom att låta medarbetare vara en del i processen.
• Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering.
• Frigör resurser för användning av nya, innovativa läkemedel.
• Undvik irrationell läkemedelsanvändning genom att ytterligare öka följsamheten till de rekommendationer och riktlinjer som finns framtagna.
• Medverka i ytterligare utveckling av upphandlingsarbete.

De stora framstegen i behandlingar av kroniska sjukdomar har lett till att allt fler överlever sin sjukdom men också lever en längre tid med sjukdom. Detta leder till konsekvenser för både individen och samhället vad det gäller kostnadsutveckling och organisering av vården. Enligt europeiska siffror beräknas att 80 % av alla européer över 65 år ha minst en kronisk sjukdom samtidigt som populationen över 65 år ökar. I EU-sammanhang betraktas denna ökning som en av de största utmaningarna och det finns ett mål om att öka tiden som befolkningen lever, med en god hälsa, med i genomsnitt 2 år. Målet ska nås senast i början av 2020-talet.

För många av de kroniska sjukdomarna som nämns ovan är levnadsvanorna en stor bidragande faktor i form av tobaksbruk, hög alkoholkonsumtion, låg fysisk aktivitet, ohälsosamma matvanor, dåliga sömnvanor och stress.

Nationellt har det tagits fram en strategi för att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar, strategin har ringat in tre område som behöver förbättras, dessa är:

Patientcentrerad vård – patienterna ska i större utsträckning involveras och vara delaktiga i sin egen vård och behandling där detta är möjligt. Detta ska ske genom att ge patienterna större kunskap om sina sjukdomar och att förbättra koordinering mellan olika vårdenheter och olika vårdnivåer.

Kunskapsbaserad vård – att den evidensbaserade kunskapen som finns och som bland annat beskrivs i nationella riktlinjer ska få ett större genomslag i vården och skapa en större jämlikhet mellan vårdgivare och olika landsting och regioner.

Prevention och tidig uppmärksamhet -genom att förbättra arbetet med tidigt upptäckt av kronisk sjukdom bör man samtidigt ge patienterna möjligheter och stödja dem för att förbättra sina levnadsvanor.

Konsekvensanalys för Skåne

• En ökad sjukdomsbörda med ökade kostnader som följd.

Strategiska råd för hantering

• Utveckla relevanta uppföljningsindikatorer för driva utvecklingen för att förhindra/minska sjukdomsutveckling.
• Förbättra informationen till medborgarna kopplat till deras sjukdomar.
• Förbättra det systematiska arbetet med tidig upptäckt av dessa sjukdomar.
• Ge medborgarna större möjligheter att göra goda val kopplat till deras levnadsvanor samt ge dem stöd om de vill förändra dessa genom digitala verktyg
• Samverka med andra aktörer i preventionsarbetet.