God natt alla djur - Karin Jönsson

Av Karin Jönsson

Karin Jönsson är universitetslektor i Svenska med didaktisk inriktning på Malmö universitet. Hon undervisar framför allt blivande förskollärare och lärare i förskoleklass och årskurs 1-3 kring läsning och skrivande med yngre elever.

Hennes forskningsintresse rör läs- och läs- och skrivundervisning (literacy) i tidiga skolår, litteraturläsning, critical literacy och digitala verktyg i undervisning.

Projekt: Godnatt alla djur

Syfte

Främjar språkutveckling, skapar intresse för litteratur, samarbete och delaktighet.

Mål

Att ge barnen möjligheter genom olika uttrycksformer att samarbeta.

Att verksamheten erbjuder en stund varje dag där barnens språkutveckling främjas.

Djuren som finns i boken ska bearbetas via olika sätt, digitalt, skapande, lekar, sånger och läsning.

Metod

Vi kommer att arbeta i mindre grupper för att ge barnen mer tid och utrymme.

Större möjlighet till att utveckla ett nyanserat talspråk, ordförråd, uttrycka tankar samt utveckla ett intresse för bilder, texter och andra medier, (Lpfö 2010/2016).

Vi kommer att använda oss av estetiska ämnen såsom sång och skapande.

Barnen utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar, erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, (Lpfö 2010/2016). Detta gör vi för att alla barn ska ha möjlighet att uttrycka sig på det sätt som de känner sig bekväma i.

Utvecklar sin förmåga att ta hänsyn till att och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, Lpfö 2010/2016. Detta gör vi genom att arbeta med värdegrund på olika sätt, såsom dramatisering kopplat till boken och vardagliga händelser.

Bokstart på förskolan – en del av verksamheten redan från början

Hur kan man nå ut till föräldrar med information om böcker och läsning redan i samband med inskolning på förskolan? Och hur kan man integrera läsningen mer i förskolans arbete?

Under ett antal år hade Sjöbo kommun haft ett projekt, Läslusten, med förskolor i kommunen. Under hösten 2016 och 2017 genomförde kommunen en enkät med pedagogerna på de deltagande förskolorna i syfte att kartlägga och få en bild av hur litteraturen och läsningen ingår i förskolans arbete. De största bristerna som pedagogerna upplevde var rutiner för att systematiskt integrera läsning i vardagen, samt resurser för läsning. Enkäten visade att tillgången på böcker var god på de flesta avdelningarna. Det som lyftes fram som angeläget var i stället behovet av att vara tillräckligt mycket personal för att ostört kunna gå och läsa i en mindre grupp. Ytterligare brister som lyftes var att ha ett rum som var tillräckligt lugnt för läsning och behovet av att utveckla goda rutiner för tillfällen för läsning utöver ”viloläsningen”. Ur enkätsvaren utvecklades en tanke om att under själva inskolningen systematisera ett projekt i det första mötet med förskolan och med litteratur på förskolan,

Under vårterminen 2018 tog en arbetsgrupp bestående av förskolepedagoger, bibliotekarier och projektledaren fram riktlinjer för projektet, för komma fram till bra former och förutsättningar. Genom samarbetet skapades en större förståelse och bättre förutsättningar för barnen i förskolan. Syftet var att få större kunskap om de förutsättningar som krävs för lärande.

Under hösten 2018 startade så utifrån tankar om Bokstart ett sådant projekt tillsammans med Tofta förskola, avdelningen Fören. Personalen ville pröva att utveckla en metod för att nå ut till föräldrar med information om böcker och läsning i samband med inskolning på förskolan. Tanken var också att samtidigt integrera läsningen mer i förskolans arbete. Läsningen var tänkt att kunna bli ytterligare ett verktyg för att skapa trygghet redan från början och för varje barn och förälder skapa ett starkt fokus på böcker och läsning som en naturlig del av förskolans arbete. Målgruppen var de barn som inskolades under hösten, och det byggde på att både förskolepersonal och förälder fick en ökad förståelse för vikten av läsning samt läsningens möjligheter.

Det inledande arbetet dokumenterades genom dagbok, pedagogiska planeringar och genom fotografier av personalen och arbetet följdes på plats ett antal dagar av lektor Karin Jönsson från institutionen Kultur-Språk-Medier på Malmös universitet, med uppgift att dokumentera och analysera empiri framtagen från arbetet på förskolan. Resultatet ska redovisas i en text. Ett genomgående syfte för projektet är att undersöka hur arbetet med Bokstart kan stödja barnens språkutveckling. Underlaget för att skriva denna text bygger på dessa olika källor.

Kort om Bokstart

På hemsidan Bokstart.se finns en beskrivning att ”Bokstart är en nationell satsning som vänder sig till föräldrar och vuxna i små barns (0-3 år) närhet, med syfte att tidigt stimulera språkutveckling. Föräldrar uppmuntras att prata, läsa, sjunga, rimma och ramsa med barnet. På så sätt utvecklas barnets språk och läsintresse.”

Bokstart bygger på samverkan mellan folkbibliotek, barnhälsovård och förskola som alla har ett uppdrag att arbeta med små barns språkutveckling. Kulturrådet har under 2017 utvidgat Bokstart till fler regioner och koppla satsningen till förskolan. Som en del i utvidgningen erbjuder Kulturrådet möjlighet att söka bidrag för regionala och kommunala satsningar på små barns språk- och läsutveckling och för utveckling av språknätverk. För mer information om Bokstart, kunskap och metodtips, besök Bokstarts webbsida.

www.bokstart.se

Bokstart har funnit sedan 1990 i flera länder. I Sverige startade det 2015 med en satsning på hembesök från biblioteksanställda. Sedan 2017 har Kulturrådet i uppdrag av regeringen att ”initiera, samordna och följa upp läsfrämjande verksamhet.” Från Region Skåne finns en ambition att Skånes 33 kommuner på något vis ska vara delaktiga inom en treårsperiod från 2018. Projektet i Sjöbo kommun är ett resultat av detta.

Läsfrämjande i Sjöbo

Genom kommunen projektansvarig Paula Brante finns följande information kring arbetet med läsfrämjande i Sjöbo:

De kommunala förskolorna i Sjöbo har under åren 2016 - 2018 arbetat med projektet Läslusten, där förskolepersonalen har gått workshops i drama och berättande, bild och litteraturanalys med syfte att höja läsningens och litteraturens status och plats i förskolan. Projektet har varit väldigt lyckat och uppskattat men fokuserade främst på barn i åldrarna 3-6 år. Så när erbjudandet kom om att tillsammans med Region Skåne, Landskronas och Åstorps kommuner ansöka om bidrag för Bokstart passade det perfekt. Tanken var att läsningen börjar i inskolningen, och att barnen får en bok med sig hem som också används på förskolan. Förhoppningsvis kan själva högläsningen, på både förskola och i hemmet, bli en del av den trygghet som barnet utvecklar på förskolan.

Tofta förskola

Den deltagande förskolan beskrivs av Paula Brante så här:

Tofta förskola är en förskola som ligger i ett villaområde nära centrala Sjöbo. Förskolan arbetar med tre åldershomogena avdelningar, där Fören är för de minsta, Ankaret för mellanbarnen och Aktern för de äldre barnen. Detta gjorde Tofta till en intressant förskola att arbeta med i Bokstart, då Fören främst har barn i åldrarna 1-2 år. Den grupp som skapades för Bokstart kallas Röda gruppen och består av 7 barn, 1 förskollärare och en barnskötare. Barnen började på förskolan i augusti och har under terminen arbetat med den valda boken Godnatt alla djur, av Lena Arro.

Bokstart som del av inskolning

I beskrivning av inskolning lyfts här arbetet med en föräldraaktiv inskolning. Det innebär att föräldrarna är med under ett antal dagar och då har hela omsorgen om sitt barn, medan förskolepedagogerna lär känna barnet tillsammans med föräldern.  Så länge föräldern är där tar pedagogerna inte aktiv del i omsorgen, byter inte blöjor och liknande. När föräldern sedan har lämnat på en överenskommen dag tar förskolepedagogen över hela ansvaret. I en sådan inskolning finns möjligheter att införliva moment där barnet får uppleva högläsning och litteratur.

Det fanns från början en bok som pedagogerna bestämt att barnen i Röda gruppen skulle få arbeta kring. Den skulle också ges till alla familjer att ta hem och fortsätta läsas i, tillsammans med lite information om bokstartsprojektet, barns språkutveckling, biblioteket, med mera. I planen från kommunen beskrivs tanken bakom projektet:

Boken kan på så sätt bli en del av bryggan för barnet mellan hemmet och förskolan, en bok som finns på två ställen och som kan förmedla en trygghet. Pedagogen kan sedan utöka så att hen inte läser för barnet själv lika ofta, utan i grupp men ändå använda boken som en trygghet om barnet blir ledset. Kanske kan boken användas under hela första terminen, då och då? Detta kan alltså gagna även förskolans verksamhet och bidra till att barnet hittar sin plats i verksamheten. Vi tror att detta kan leda till både mer läsning i hemmet och mer läsning på förskolan. Vi hoppas också att det kan leda till att läsningen kan ses som en tillgång och en möjlighet.

Den valda boken

Boken Godnatt alla djur av Lena Arro blev den bok som skulle läsas. Den var vald från Kulturrådets boklistor i bokstartsprojektet. Tanken bakom olika bokval är att alla föräldrar som genomgår inskolningen med sina barn ska kunna delta i projektet. Böckerna ska spegla olika sorters bakgrund och att barnen ska kunna känna igen sig i böckerna. Informationen om böckerna fanns på en mängd språk. Informationen om projektet och boken får föräldrarna en av de första dagarna. Tanken är att ge föräldrarna så stor chans som möjligt att fortsätta läsningen hemma.

Boken handlar om två barn som ska sova i tält. Flickan tycker det är lite läskigt, men pojken är orädd. Som tur är har de med sig en ficklampa i tältet.  Efter en stund hör de ljud utanför tältet. Det är några möss som vill komma in. De är rädda för mörkret. Sedan hör barnen flera ljud från andra djur och till slut är hela tältet fullt, och då somnar barnen till slut.

Boken bedömdes som en bok som kan passa de allra yngsta. De kan troligen känna igen alla djuren och formen med upprepning kan tilltala. Så här motiverar förskolepersonalen sitt val av bok:

Svaret på varför vi valde just "God natt alla djur" är att vi i den boken kunde se:

  • Fint med en godnattbok , då vi tänkte att om föräldrar läser för sina barn är det oftast vid sovdags.
  • Boken innehåller olika djur, barn tycker oftast om djur och kan relatera till dessa.
  • Värdegrund det vill säga alla djur får komma in och får plats.
  • Lagom mycket text för små barn - men utmanande.

Personalen skaffade in alla de djur som finns i berättelsen i form av mjukisdjur. Dessa fanns i bokrummet. En plan fanns tidigt att också skapa tält.

Ett bokrum

Bokrummet med alla djuren. En av de saker som det tidigare projektet Läslusten resulterat i var tanken att skapa en plats där personalen kan läsa böcker med barnen individuellt eller i mindre grupp. Viktigt var möjligheten att sitta ostört och läsa.  En av de första sakerna personalen på Tofta förskola gjorde var att de skapade ett bokrum som de inredde för läsning. Där fanns en matta med plats för alla att sitta och läsa tillsammans, en bokhylla med olika slags böcker, en soffa att krypa upp i och ett runt bord. Det fanns möjlighet att stänga dörren till rummet. Just detta rum bidrog till att läsningen blev just så som personalen önskade.

Uppstart första veckan

Information till föräldrarna. Personalen hade lånat hem en mängd böcker till bokrummet och placerat ut dem i bokhyllan. Som rutin är vid inskolning går personalen tillsammans med barn och förälder runt och bekantar sig med lokalerna, inklusive bokrummet. Föräldrarna har tidigare på ett kvällsmöte fått information om projektet med Bokstart, så när förskolläraren nämner det under det första samtalet verkar föräldrarna införstådda med vad det innebär.

I observationsanteckningar beskrivs att en bit in på första förmiddagen samlar förskolläraren Röda gruppen i bokrummet. De inleder med en fruktstund. Hon visar sedan boken för barnen och plockar fram alla djur som finns i berättelsen. Några av barnen visar intresse för böckerna i bokhyllan och börjar plocka med dem, andra leker med mjukisdjuren. Barnen tar ner böcker, vill visa läraren och vill att hon ska läsa. Just denna första gången läser läraren inte ur den valda boken utan låter barnen bekanta sig med rummet och den nya situationen. Stunden i bokrummet blir denna gång cirka 25 minuter. Det upplevdes av läraren som en bra start.

Följande dag samlas Röda gruppen (6 barn) och pedagogerna i läsrummet igen. Ett exempel från observationer hur arbetet fortsätter:

”Ska vi ta fram vår fina bok?” säger Lotta, och lyfter ner God natt, alla djuren. Hon håller upp den så att alla ser framsidan, och berättar lite om den ”Där är ett tält, som man kan sova i.” Barnen kryper fram och tittar.

”Ska vi se om vi hittar en hund i boken?” Lotta bläddrar och visar bilderna. En pojke plockar med lite andra böcker.  ”Vi fokuserar på att prata om bilderna idag,” säger Lotta. Hon visar hönan för barnen. Barnen plockar upp andra djur och visar. Lotta sätter tillbaka boken. ”Vi läser mer imorgon”. (Paula Brantes obs-anteckningar)

Tisdagen blir en dag där förskolläraren känner att hon inte riktigt får med sig barnen så lässtunden blir kort. Inför stunden pratar personalen sig samman hur de ska möta gruppen. Ska vi ägna oss åt enbart bilderna? De beslutar att läsa boken fram tills första djuret dyker upp. Personalen Sara har plastat in sidorna så barnen kan hålla i dem utan att de riskerar att gå sönder.

De följande dagarna har personalen samling varje dag och på olika sätt läser boken, samtalar och låter barnen plocka med djuren och med böckerna.

Vid ett tillfälle när barnen samlas i bokrummet får föräldrarna sin informationspåse och ytterligare information i form av en film på YouTube om Bokstart. Vid samma tillfälle visas en kort film om vikten av högläsning. I samtalet efteråt uttrycker föräldrarna positivt intresse till projektet.

I observationsanteckningarna blir det tydligt att barnen blir allt mer vana vid lässtunden och att de är aktiva. Under lässtunden är de engagerade, går fram till boken och pekar när förskolläraren ställer frågor och berättar om något djur. De ”pratar” om bilderna och pekar. De plockar gärna med de inplastade bilderna och visar varandra. Förskolläraren beskriver i sina dagboksanteckningar att ”det är betydligt lättare att fånga barnens intresse då föräldrarna inte är med.” Flera av föräldrarna har berättat att de läst eller tittat i boken hemma.

En första intensiv vecka är slut. Delen att observera projektet skjuts fram några veckor så att personalen får fokusera på inskolningen fullt ut och att arbeta med projektet i egen takt.

Tankar efter första veckan

En sammanfattning av observationerna efter en vecka är att arbetet med att föra in läsning med de yngsta barnen fungerat i stort sett bra. Personalen känner sig troligen ”bevakade” och ber att få koncentrera sig på inskolningen och projektet i egen takt. Lässtunderna har varit varierade och genomförts av intresserade, inlyssnande lärare som är engagerade och som tror på det de gör. Samtidigt bygger arbetet med lässtunderna på att lärarna är duktiga på att lyssna in gruppen och upplägget bygger mycket på intuition. Här kan man fundera på vilken fortbildning lärarna kan behöva för att möta de yngstas läsning av böcker.

Det fortsatta arbetet

Läsning i soffan. Efter cirka tre veckor när observationerna startar igen har arbetet fortsatt som de planerade. De har sammanställt information om projektet för föräldrar. Informationen sitter uppsatt för alla att läsa.

Pedagogerna dokumenterar de olika veckornas fokus och beskriver hur arbetet fortlöpt. De första veckorna är det naturligt att fokus ligger på att introducera boken, skapa rutiner för läsning och lära känna rummet. Relativt snart upplever personalen att rummet är en trygg plats för barnen. De presenterar ett eller två djur från boken varje gång och barnen upplevs vara intresserade. Genom att läsa fram tills det nya djuret kommer in i tältet och att de då tar fram djuret bygger det upp en spänning. Personalen upplever att samspelet mellan barnen i Röda gruppen ökar, barnen tittar på vad kamraten gör och gör likadant. Då och då sätter sig barnen två och två tillsammans och tittar i boken, pekar och gör ljud. Personalen är också uppmärksam på vad i bokrummet som barnen intresserar sig för. Det är framför allt alla mjukisdjuren som ligger på ett bord, boken God natt alla djur och de övriga böckerna i bokrummet. De har samling i bokrummet varje dag för att skapa rutiner och trygghet. De skriver själva: ”Vi kan idag se det genom att barnen är glada, positiva och trygga. Barnen har blommat ut och utforskat miljön.”

Ett par veckor senare har de fortsatt med arbetet att läsa boken och presentera de olika djuren. De ser hur några barn då och då själva söker sig till bokrummet. Barnen fortsätter då och då att ”läsa” böcker tillsammans två och två. De inplastade bilderna plockar barnen då och då fram efter samlingen. Pedagogernas plan är att fortsätta ha samlingen som tidigare – det vill säga de läser boken och sedan växer arbetet fram utifrån barnens visade intresse.

Först ut är att arbeta vidare med möss. De har tillsammans med barnen gått på spaning efter möss. De har sett boken, rörliga bilder på YouTube på möss. Barnens intresse riktas mot projektorn och de rörliga bilderna på väggen. Lärarna märker också att intresset för att läsa i bok har svårt att konkurrera med rörliga bilder, så de hittar en annan strategi. De startar med läsning och sedan visar rörliga bilder.

När observatören kommer på besök igen en bit in på terminen fortsätter pedagogerna med lässamlingar kring samma bok och har nu arbetat och läst den i cirka 2 månader. De har samling varje förmiddag, berättar de. Pedagogerna har fortsatt ta foton vid olika tillfällen och barnen viftar idag med var sitt kort där de själva syns tydligt. Uppslaget i boken med många stjärnor intresserar barnen och personalen har beslutat fortsätta arbeta med just stjärnor. Pedagogen Sara har gjort stjärnor på ett av fönstren in till rummet. Lotta läser boken igen med dramatiserande ljud. Barnen är mycket koncentrerade. Ett av barnen hämtar musen när de presenteras i boken. Efteråt ser de en kort film om ”Roliga djur” och en film om möss. Barnen ställer sig upp, de tar på filmväggen. Efteråt hämtar en av flickorna boken och säger ”Titta” till kamraten. Hon sätter sig och bläddrar och läser. Hon går och hämtar djuren och kramar dem. Lådan med bilder av djuren används mycket.

TältetSå här långt har föräldrarna berättat att de ofta läser hemma. De ser nästan lite ursäktande ut när de berättar att de också läser andra böcker än Godnatt alla djur. Under veckan som följer börjar arbetet med att skapa tält – ett litet och ett så stort som barnen kan vara i. I boken spelar tältet en viktig roll. När tältet är färdigbyggt låter de barnen lägga in djuren i tältet i tur och ordning allt eftersom berättelsen fortsätter. De hjälps åt att veta vilket djur och att placera det fint i tältet. Pedagogerna menar att de tränar barnens förmåga att ta instruktioner. Barnen tycker det är spännande att både hämta, lämna och lägga djuren i tältet. 

Även om projektet inledningsvis genomförs i Röda gruppen, blir också Gula gruppen (2-åringar) och de andra pedagogerna på Fören inblandade och de arbetar på liknande sätt med innehållet i boken.  Alla barn på avdelningen blir delaktiga i projektet.

Barnens intresse för stjärnor och ljus blir föremål för pedagogernas fortsatta planering. De skriver i sin dokumentation: ”Läser ur boken, visar stjärnor och sjunger om dem. Vi går till ateljén och skapar stjärnor.”

Lek med djuren i tältet.

Det dokumenterade arbetet med boken Godnatt alla djur som startade under inskolningen får sin avslutning när personalen en tidig dag i november dramatiserar boken för barnen.  De använder alla mjukisdjuren och det nya, stora tältet. Som bakgrundsmusik har de skapat skogsljud. Dramatiseringen beskrivs av pedagogerna som en positiv upplevelse för barnen och de visar ett fördjupat intresse. Möjligen var det en aning svårt för barnen att både titta på det som hände i dramatiseringen och att lyssna på uppläsningen. Under dramatiseringen fotograferade de och efteråt tittade barnen på dokumentationsväggen med bilder och de ville gärna berätta vad de sett.

Erfarenheter – tankar efteråt

Det vi tagit del av här är ett projekt med läsning av böcker redan från inskolningen. Förskolan som tog på sig uppdraget, avdelningen Fören på Tofta förskola, visar att det är fullt möjligt. Frånsett känslan av att ständigt under en tid vara observerad finns det inga hinder för att redan i starten skapa rutiner med bokläsning i gruppen. En bit in i projektet behövde de en kort tid slippa att bli observerade, och det är fullt förståeligt. Arbetet med Bokstart fortsatte ändå, även om de kunde fokusera på inskolningen tydligare.

Vi har sett hur gruppen barn och lärare tillsammans skapade många aktiviteter med inriktning mot språkande. Barnen har fått ta del av läsning som kulturell verksamhet (Liberg 2009). Boken som valdes fungerade bra, men valet kan dock även ifrågasättas då den inte skildrar olika sorters bakgrunder och att man kan ana att alla barn inte känner igen sig i barnens porträtt. På förskolan valde man att fokusera på djuren, och det tog flera veckor innan barnen som inskolades visade intresse för barnkaraktärerna i boken. Något som man hade kunnat undersöka mer är om det fanns liknande böcker som var översatta till flera olika språk, för att erbjuda föräldrar med annat språk än svenska en möjlighet att få boken på sitt eget språk istället. Även att undersöka hur föräldrar med svenska som modersmål men med dyslexi, synnedsättning eller andra omständigheter som kan försvåra läsning kan ta till sig boken är viktigt att tänka på.

I den reviderade läroplanen för förskolan som börjar gälla under 2019 har just läsning fått en framskjutande roll:

Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. (Lpfö98/2019, s 8)

I den första meningen ”Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman” kan vi se det som ofta beskrivs som en triangel med tre hörn: Personlig utveckling, språkutveckling och kunskapsutveckling (Damber, Nilsson & Ohlsson, 2013). Vi har sett hur läsningen och språkandet i projektet haft en tydlig social funktion med riktning mot den personliga utvecklingen. Pedagogerna talar om trygghet i sin dokumentation. Vi har också sett att de gemensamma erfarenheterna i bokrummet skapade bokaktiviteter och läsaraktiviteter mellan barnen och med de vuxna med tydlig inriktning mot språkutveckling.  Det som också kan ses är den tredje dimensionen, kunskapsutveckling, där böckerna blir en källa att lära sig något om världen. Barnen är tydligt innehållsintresserade. När pedagogerna fångar in vad barnens intresse riktas mot kan man se att fokusering och arbetet kring till exempel möss och stjärnor också riktar fokus mot kunskapsutveckling.

Föräldrarnas kommenterar att de tycker att barnen hemma visar att de tycker om att läsa. Även om barnen enligt föräldrarna inte får ha böckerna själv hemma för de kan eventuellt ha sönder dem, så pratar och sjunger barnen mycket kring böckerna hemma. De sitter gärna med böcker och kommer och vill att mamma/pappa ska läsa. Om detta skiljer sig mot vad de annars skulle gjort vet vi inget. Men barnens intresse för böcker och läsning också hos dessa yngsta är tydligt, menar föräldrarna.

Pedagogerna menar att just intresset för böcker överlag blivit tydligt. Barnen visar att de tycker om att vara i bokrummet och att välja böcker ur bokhyllan. De hämtar böcker och ber personalen läsa. Samtidigt sätter de sig gärna och ”läser” för sig själva eller i par. Personalen har beslutat att också till hösten starta inskolningen på samma sätt med en ny bok.

De erfarenheter vi gjort under hösten vill vi sammanfatta och sprida till andra förskolor. Att börja med bokläsning så tidigt som vid inskolningen har sammantaget varit mycket positivt och något att rekommendera. En viktig del, för att inte säga den allra viktigaste, verkar det vara att bokläsningen skett på en speciell plats. För förskolan Fören handlade det om bokrummet. För andra förskolor kan det vara en del av ett rum eller en plats där det är möjligt att skapa lite avskildhet.

Ett av Bokstarts mål handlar om att stärka föräldrarnas roll när det gäller barns språkutveckling. Det är viktigt att få föräldrarnas förståelse för det som sker på förskolan. Föräldrarna i Sjöbo fick information första gången redan på våren innan barnen skulle börja i augusti. Under den första inskolningsveckan fick de ytterligare information via en bokpåse, och samtidigt såg föräldrarna en film från Bokstart och en kortare film om vikten av högläsning.  Att ha med föräldrarna i det som ska hända framöver känns viktigt. Att som pedagogerna på Fören skapa bilder med information som placerades tydligt var också viktigt. De satte upp bilder från lässtunderna där föräldrarna, och barnen, kunde se hur arbetet fortlöpte. I de första utvecklingssamtalen blev projektet Bokstart också diskuterat. Den delen av projektet kan utvecklas så att dialogen blir mer återkommande.

En ambition med Bokstart finns att i arbetet utgå från den individuella familjens behov när det gäller bokläsning. Eftersom projektet startade första dagen på inskolningen var det inte lätt att välja böcker efter familjens individuella behov, eftersom personalen kände familjerna för lite. Den allra första boken valdes därför så att det var samma bok hemma som i förskolan. Tanken var att den skulle vara en brygga mellan förskolan och hemmet och fungera som trygghet och igenkänningsfaktor. På sikt är det helt klart både en fördel och en möjlighet att bokvalet blir mer individuellt riktat till familjerna. Det kan gälla både innehåll men också möjlighet att ha böcker på olika språk. Sammanfattning i några punkter till personalen på andra förskolor:

  • Starta redan under inskolningen
  • Välj en bok med ett brett innehåll för att kunna ta tillvara det barnen fångas av
  • Skapa en särskild plats för bokläsningen
  • Ha en återkommande dialog med föräldrarna
  • Ta del av fortbildning om litteraturläsning med yngre barn

Litteratur

Arro, Lena (2001). Godnatt alla djur. Stockholm: Rabén & Sjögren.

Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.

Liberg, Caroline; intervjuad av Ulf Daneklev (2009). Att lära sig läsa och skriva i skolan.
www.forskning.se

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se