Samtal om Bokstart i samarbete med förskola - Paula Brante

Bokstartsdagen på St Gertruds i Malmö startade med den vanliga teknikbaserade paniken, och runtspringandet som en konferens alltid innebär. Under tiden fick deltagarna plocka på sig ur en fantastisk frukostbuffé som personalen på St Gertruds dukat fram. Så småningom samlades vi alla tillsammans och fick en uppvärmning i form av läspepp, ledd av Anna från Kulturrådet. Glädje, engagemang och starka uttryck i kropp, röst och ansikte, förmedlades till oss. ”Var inte rädda för att läsa högt – ta ut svängarna och ha roligt” uppmanade Anna, och ledde sedan hela gruppen i en magisk ramsa.

I gruppen Bokstart i förskola ingick representanter för två projekt som arbetat med Bokstart i inskolningen på förskolan, två projekt som arbetat med kapprumsbibliotek och bibliotekariers närvaro på förskolan, två bibliotek som ännu inte inlett arbetet men där ett av dem planerar att arbeta med förskola och den andra väljer mellan BHV och förskola, samt två projekt som genomförts tillsammans med BHV. Även Nina Suatan från Kulturrådet och Ingrid Källström från Myndigheten för tillgängliga media (MTM) var med i gruppen, och Nina bidrog till anteckningar och denna rapport.

Vad kom fram i diskussionerna?

Många av diskussionerna handlade om att minska sårbarheten hos projektet. Saker som vi kunde se var viktiga var exempelvis att nätverk och kontakter, struktur och kommunikation är förankrat hos cheferna. Det är viktigt att det inte ses som en persons uppgift utan som en funktion, och att om en person försvinner ska arbetet fördelas till en ny. Även kommunikation kring förutsättningar, där flera projekt särskilt då med förskolan led av att de inleddes i början av höstterminen, då många hade eller precis hade haft semester. Detta ledde till skakiga starter och svårt för några projekt att komma igång enligt planerna.

Överlämningar och ett ökat intresse hos övrig personal var saker vi såg som framgångsfaktorer, och på flera bibliotek hade intresset hos övrig bibliotekspersonal som inte arbetade med barn ökat. På en del ställen hade också själva biblioteksrummet förändrats, med saker som att erbjuda klämmisar i kaféet, skogräns vid barnavdelningen med mera.

Utanför bibliotekens verksamheter kunde vi se att intresset för Bokstart spred sig på så sätt att förskolor som inte var delaktiga i projektet ändå började använda metoderna och arbeta med Bokstart på eget bevåg. Även att föräldrar hittade till biblioteket, eller uppskattade de lånemöjligheter som kapprumsbiblioteken erbjöd. Vi kände även att det både inom och utanför biblioteket skedde ett attitydskifte, där små barns läsande fick högre status och vikt i och med projekten. Många som uttryckt skepsis mot att arbeta med läsning för så små barn som 0-1 åringar uttryckte efter projekten att de överraskats över hur bra det gått.

Vad vi saknade

Förutom problem kring kommunikation och schemaläggning kom det fram att utökad handledning kring flerspråkighet hade varit att önska. Vi saknade även informationsmaterial på en del språk, och överlag gör brist på kunskap kring flerspråkighet och brist på informationsmaterial på rätt språk att vi missar familjer och föräldrar i projekten. Även information om just flerspråkighet och hur man som förälder kan tänka kring sitt barns språkutveckling saknades på andra språk än svenska.

Övriga intressanta iakttagelser

Eftersom vi hade representanter från både samarbeten med BHV och förskola pratade vi lite om skillnaden däremellan. En del upplevde att det var svårare att skapa samarbeten med förskolan, då dessa ofta hade hög personalomsättning och mycket grundstress.

I vissa kommuner fanns det system med förste förskollärare som användes som kontaktpersoner, vilket upplevdes som en fördel, men vi konstaterade att detta inte finns överallt. Ett tips var att ställa krav på att förskolan utser ett språkombud, både för att praktiskt skapa bättre förutsättningar för samarbetet och för att skapa mer fokus på språkutveckling på förskolan.

Överlag konstaterade vi också att samarbeten är otroligt viktiga för att nå ut till fler familjer och föräldrar, samt också för att projekten ska kunna fortleva och utvecklas ordentligt.

Det är viktigt att hitta metoder som funkar i vardagen. Tillgång med forskningscirklarna både för att det ger teoretisk grund och möjlighet att samarbeta men också kunskapskälla för nya Bokstartare.

Det saknas handledningar kring flerspråkighet.

Det har skapats:

• Attitydförändringar kring små barns läsande
• Prioriterad satsning lyfter statusen och skapar gemenskap
• Barnsyn i rummen på biblioteken, småbarnsfika, skogräns
• Engagerade föräldrar
• Projektet sprider sig och skapar ringar på vattnet