Bokstart Skåne

Rapport publicerad 19 april 2019

Av Susanne Hedner och Anna Lundqvist-Nilsson, Svedala bibliotek

Susanne Hedner är barn- och ungdomsbibliotekarie i Svedala kommun. Att arbeta läsfrämjande med de allra yngsta barnen och deras vuxna och tillsammans upptäcka böckernas magiska värld och glädjen i att läsa tycker hon är väldigt roligt och viktigt. Hon ser Bokstart som en fantastisk möjlighet att utforska nya samarbeten och ge fler barn möjlighet till läs- och kulturupplevelser under deras första levnadsår.

Anna Lundqvist Nilson är barnbibliotekarie och kultursamordnare i Svedala kommun. Att få arbeta med de allra yngsta barnen tillsammans med deras vuxna både fysiskt och digitalt är väldigt roligt och utmanande. Anna tycker att det är oerhört viktigt att få ge dem små barnen läs- och kulturupplevelser redan från deras första levnadsår och hon gläds när hon ser hur barnet och den vuxne kan dela sin upplevelse och lära av varandra.

Inledning

Bokstart är en nationell läsfrämjande satsning som med stöd i forskningen tar fasta på vikten av föräldrarnas språk- och lässtimulerande engagemang under barnens första tre år. Satsningen initierades av Kulturrådet 2014 i form av tre pilotprojekt som fokuserade på bokgåvor via hembesök av bibliotekarie riktad till föräldrar med barn 0–3 år i framför allt socioekonomiskt utsatta områden. 2017 fick Kulturrådet i regeringsuppdrag att vidareutveckla Bokstart och fler kommuner och regioner fick möjlighet att söka projektmedel för att starta olika Bokstartsprojekt.

Det huvudsakliga målet med Bokstartsprojekten är att sprida kunskap som bidrar till att stärka föräldrarnas viktiga roll för sina barns språk- och läsutveckling. Centralt för Bokstart är också att utveckla en samverkan mellan exempelvis folkbibliotek, barnhälsovård, förskola och andra aktörer som arbetar med små barns språkutveckling och läsning.

Bokstart finns idag i ett 30-tal länder och i alla världsdelar. Inspirationen härstammar från ett projekt i Storbritannien som kallas Bookstart och som inleddes redan 1992. Initiativtagare var den läsfrämjande organisationen BookTrust tillsammans med bibliotek och barnhälsovård i Birmingham för att främja små barns läsning.
(Rånlundt et al., 2020; Adenfeldt et al., 2020).

Våren 2020 fick biblioteken i Svedala kommun möjligheten att via Region Skåne delta i en forskningscirkel på Malmö universitet inom ramen för konceptet Bokstart. En forskningscirkel är en metod och en mötesplats för kunskapsbildning och professionell utveckling. Deltagarna studerar sin egen verksamhet för möjlighet till utveckling (Bokstart Skåne 2020). Vi såg det som en möjlighet att fördjupa och vidareutveckla vårt språk- och läsfrämjande arbete riktat till de yngsta barnen och deras föräldrar och närstående vuxna.

Litteratur och tidigare forskning

I forskningsvärlden kan Bokstart ses som ett så kallat family literacy-program. Det finns ingen entydig definition av det engelska begreppet literacy men en vanlig svensk översättning är läs- och skrivförmåga, en annan är skriftspråklighet och ibland även litteracitet. En vidare definition av begreppet är även förmågan att förstå och förvärva texter som inkluderar bilder och symboler samt det muntliga språket (Rydsjö, 2012, sidan14). Begreppet literacy kan också förstås som en skriftspråklig aktivitet eller social interaktion kring skriftspråket som exempelvis högläsning, rimma, ramsa och sjunga. Family literacy innebär de skriftspråkliga aktiviteter som förekommer i hemmet (Adenfeldt et al., 2020 ). Ett family literacy-program involverar oftast två generationer och innehåller tre komponenter: stöd till barnets litteracitet, stöd till de vuxnas litteracitet och råd till de vuxna om hur de kan stödja och stimulera barnets språkutveckling (Rydsjö, 2012, sidan32).

Familj och föräldrar spelar en central roll i små barns språkutveckling. Omfattande forskning tyder på att god tillgång till böcker och tidiga språk-och lässtimulerande aktiviteter i hemmet skapar goda förutsättningar för yngre barn att senare lära sig läsa i skolan (Eurydice, 2011; Bonci, 2011). Forskning har också visat att det går att påverka både kvaliteten och kvantiteten av de språkstimulerande aktiviteter som barnet får genom tidig information till föräldrarna. De barn vars föräldrar har kunskap om betydelsen av tidig språkstimulans har visat sig klara senare läs- och skrivinlärning bättre än barn vars föräldrar inte fått informationen (Svensson, 1993, sidan 53).

Barns språkförmåga innan de börjar i skolan har en stor betydelse för hur de kommer att klara senare läs- och skrivinlärning. I artikeln Babies need books in the critical early Years of life beskriver Judith Elkin (2014) flera stora forskningsstudier som belyser vikten av att föräldrar tidigt börjar med språk- och lässtimulerande aktiviteter. I en brittisk studie från 2017 följde man 14 000 barn födda kring millenniumskiftet till de var 11 år. När barnen var 5 år visade resultaten att barnen vars föräldrar läst för dem varje dag klarade sig betydligt bättre under de första åren i grundskolan, med ett tydligt försprång, inte bara i språk och litteracitet, utan även i matematik.

I en annan stor brittisk studie (EPPE 3-11 project) från 1997/98 på 3000 barn från 3 till 11 år undersökte man bland annat kopplingen mellan olika sociala faktorer och barnens olika färdigheter vid skolstart. En faktor som man tittade på var barnens lärandemiljö i hemmet, så kallat ”Home learning enviroment”. De aktiviteter som indikerade på en stark lärandemiljö i hemmet var hur ofta föräldrarna läste för barnet, hur ofta de besökte biblioteket och hur ofta de sjöng och ramsade med barnet. Dessa aktiviteter under barnens tidiga uppväxtår visade sig ha betydligt större inverkan på barnens färdigheter vid skolstart, i språk, litteracitet och matematik, än vad familjens socioekonomiska status, föräldrarnas yrke eller inkomst hade.

Att föräldrar läser högt för sina barn har en dokumenterat god effekt på barns språkutveckling men också för att tidigt väcka barnets intresse för läsning. En variant på högläsning som ofta förespråkas och anses speciellt effektiv både när det gäller barns språkutveckling och engagemang är när den vuxne läsaren för en dialog med barnen före, efter och under själva läsningen. Det är en metod som involverar barnet och innebär att man läser med, snarare än för, barnen. En vanlig benämning på denna högläsningsmetod är dialogisk högläsning (Andersson, 2015, sidan 44).

Barn påverkas starkt av läsande förebilder och föräldrarnas läsintresse spelar en väsentlig roll under barnets första år. Små barn lär sig av de vuxnas beteende och vanor genom att imitera och det gäller även attityden till läsning. Om föräldrar signalerar en positiv attityd till läsning är sannolikheten större att barnet tar efter. Läsintresse och engagemang bör alltså först och främst finnas hos föräldrarna och därför är det, enligt Andersson (2015), inte självklart att läsfrämjande aktiviteter för barn och vuxna ska ses som två separata områden frånkopplade från varandra utan snarare som tätt förbundna (sidan 50).

Även senare när barnen börjar i skolan har föräldrarnas läsintresse stor påverkan på deras läsning. Fredrikson och Taube (2012) har analyserat resultatet från PIRLS 2006 utifrån olika faktorer som ålder, kön och genus, social och etnisk bakgrund samt familj och skola. När det gäller familjens påverkan på barns läsutveckling fann de att elever från familjer där föräldrarna hade det största läsintresset hade ett större medelvärde på lästestet än de som kom från hem där föräldrarna var mindre intresserade av läsning (Hultgren, 2017 sidan 2; Fredriksson & Taube, 2012, sidan 92).

Inom forskningen talar man om läsningens Matteuseffekt som används för att förklara den ofta succesivt ökande klyftan mellan svaga och starka läsare under skolåren. Läsningens Matteuseffekt talar för att läsförmåga och intresse för läsning ingår i en ömsesidig relation. Barn som har tillgång till böcker och vars läsintresse uppmuntras av föräldrarna läser mer och blir därmed bättre läsare. Omvänt tappar barn som saknar både tillgång till böcker och uppmuntran från föräldrarna intresse för läsning och utvecklas inte som läsare. Barn som läser sämre eller är sena med att lära sig läsa läser mindre, vilket resulterar i att de ytterligare hamnar efter i sin läsutveckling. Klyftorna mellan svaga och starka läsare ökar. Matteuseffekten talar för vikten av tidiga insatser för att stärka barns positiva förhållande till läsning och litteratur (Andersson, 2015, sidan 29).

Resultat i läsundersökningar visar också att pojkar har en sämre läs- och skrivförmåga och en mer negativ syn på läsning än flickor oavsett socialgrupp och att klyftan dem emellan växer. Här går det att relatera till Matteuseffekten, men det finns många faktorer som samspelar. Sociokulturella förklaringsmodeller anser att klyftan mellan pojkars och flickors läsvanor beror på att de socialiseras in i olika genusrelaterade förhållningssätt till läsning. Att det finns stereotypa föreställningar om läsning som en feminin sysselsättning och att avsaknaden på manliga läsande förebilder och läsande pappor är stor (Fredriksson & Taube, 2012, sidan 79-83; Andersson, 2015, sidan 51-54).

Bakgrund

Bara och Klågerup är två tätorter som ligger i de norra kommundelarna i Svedala kommun. I Bara finns cirka 4000 invånare och i Klågerup drygt 2000 invånare. I dagsläget är inflyttningen stor och det är många barnfamiljer som flyttar till Bara och Klågerup.

I både Bara och Klågerup finns ett respektive folkbibliotek som dessutom är meröppna, det går alltså att besöka biblioteket även när det är obemannat med hjälp av sitt lånekort och pinkod. Biblioteken i Klågerup och Bara är integrerade skol- och folkbibliotek. De aktiviteter för de yngsta barnen som vi har idag är Bebisbibblan i Klågerup som kan liknas vid en öppen träffpunkt för föräldralediga vuxna och deras barn. Vi erbjuder fika och ibland boktips, men här är det de deltagande besökarna som interagerar med varandra på egen hand. Det saknas öppna förskolor i området och detta är ett av få ställen som föräldrar kan mötas i Klågerup. Biblioteken anordnar även arrangemang som småbarnsteater och rytmik för de allra yngsta.

Till alla förskolor erbjuder vi regelbundet sagostunder (under Coronapandemin digitalt) för 3–6 åringar. Alla treåringar i kommunen erbjuds även kulturgaranti där de får en professionell scenkonstupplevelse.

BVC Bokskogen har sitt upptagningsområde både i Bara och i Klågerup. Idag finns det ett etablerat samarbete i form av föräldragrupper som bjuds in till biblioteket i Bara när barnen är ca sex månader gamla. Då får föräldrarna information om biblioteket, inspirerande boktips samt information om vikten av språkstimulerande aktiviteter och högläsning. På samtliga BVC både i Svedala tätort och i Bara delar BVC-sköterskorna ut ett presentkort till föräldrarna som de kan lösa in mot en bokgåva på något av biblioteken i kommunen.

Problemformulering och syfte

Det är inte alla föräldrar som kommer till biblioteket och hämtar ut sin bokgåva, deltar i bibliotekets föräldraträffar eller andra språk- och läsfrämjande aktiviteter riktat till de yngsta barnen. Vi upplever därför att det kan vara svårt att nå ut med information om vår verksamhet till småbarnsföräldrar som inte är vana biblioteksbesökare

Fokus för de föräldragrupper som bjuds in till biblioteket ligger idag ofta på att ge inspirerande boktips som uppmuntrar till högläsning och andra språkstimulerande aktiviteter. Men den vuxnes betydelse som läsande förebild är något vi skulle vilja lyfta fram ännu mer i vårt Bokstartsarbete. På föräldraträffar som anordnas i samarbete med BVC när barnen är mellan sex och åtta månader är det främst mammor som deltar, eftersom de oftare är föräldralediga under barnens första år. Redan här ser vi också ett problem i att inte tidigt nå ut till eller möta barnens pappor som läsande förebilder.

Syftet med vårt Bokstartsprojekt är att undersöka nya sätt och samarbetsformer för hur vi kan sprida kunskap om Bokstart till fler småbarnsföräldrar i Bara och Klågerup. Vi vill testa aktiviteter som uppmuntrar till tidig högläsning men också inspirerar de vuxna, i synnerhet män, att själva läsa mer och bli läsande förebilder för sina små barn. Syftet är också att undersöka om våra insatser har någon positiv inverkan på föräldrarnas syn på sin betydelsefulla roll för barnets språk- och läsutveckling.

Frågeställningarna som hjälper oss att uppnå vårt syfte är:

- Hur kan vi genom nya samarbetsformer sprida kunskap om Bokstart samt medvetandegöra vuxna i barns närhet om vikten av språk- och läsfrämjande aktiviteter?

- Hur kan vi inspirera vuxna, i synnerhet män, att tidigt börja läsa för sina barn samt att själva bli läsande förebilder?

Genomförande

För att nå ut brett med Bokstart till både vana biblioteksbesökare och de som inte besöker biblioteket så ofta vill vi undersöka flera olika insatser, vilka vi tidigare inte testat inom ramen för den ordinarie biblioteksverksamheten.

Vår ambition är att det ska finnas möjlighet att ta del av Bokstart vid flera tillfällen under barnens första tre år och att alla barn får en så jämlik start i livet som möjligt. Inte minst eftersom Barnkonventionen blev lag i Sverige 1 januari 2020. Barnkonventionen har 54 artiklar, varav fyra stycken (artikel 2, 3, 6 och 12) är grundprinciper. Med projektet Bokstart tar vi avstamp i de fyra grundprinciperna och värnar alla barns lika värde, rätt till utveckling och rätt att uttrycka sin egen mening. Alla beslut ska dessutom tas med barnens bästa i beaktande. För att barn ska kunna uttrycka sin mening behöver de ett språk. Därför är det ett ansvar att erbjuda språkstimulerande och kostnadsfria aktiviteter för barn och deras vuxna i vår verksamhet. Artikel 17 lyfter barnens rätt till information och även barnböcker. Därför är det viktigt att vi sprider barnböcker till barnen i kommunen samt ser till att den är anpassad för barnens ålder så att de kan tillgängliggöra sig läsupplevelsen.

I vårt Bokstartsprojekt utgår vi även från de tre lika självklara verksamhetsområden som Svedala biblioteksverksamhet vilar på. Det är det fysiska, det digitala och det rörliga. Det fysiska är det som händer i biblioteksrummet, de fysiska aktiviteterna och boksamlingarna där. Det digitala är vår verksamhet som sker på våra digitala arenor så som sociala medier, vår hemsida eller aktiviteter som sker digitalt. Det rörliga kallar vi våra utåtriktade aktiviteter, de delar av vår verksamhet som vi förlägger utanför våra biblioteksbyggnader. Det kan vara aktiviteter och insatser på andra arenor och tillsammans med andra aktörer som skolor, förskolor, idrottsplatser, äldreboenden, BVC eller pop up-verksamhet på gator, torg eller i parker. Därför är det självklart för oss att även Bokstartsaktiviteterna utgår från och verkar i samtliga tre områden.

I biblioteksverksamheten i Svedala kommun arbetar vi även uttalat med ett generationsöverskridande förhållningssätt där aktiviteter som engagerar fler än en generation utforskas och utvecklas. Bokstart och de språkstimulerande aktiviteter som skapas för både barn och deras vuxna ligger helt i linje med detta arbetssätt där Bokstartsprojektet blir ytterligare ett sätt för oss att utveckla våra generationsöverskridande aktiviteter i samarbete med andra aktörer.

Under våren 2020 bröt Coronapandemin ut vilket innebar att en del insatser och aktiviteter som vi planerat inte kunde genomföras. Under projektets gång har vi kontinuerligt fått tänka om och planera nytt för att anpassa oss efter rådande situation. Biblioteken stängde succesivt ner för besökare och det var inte längre möjligt att arrangera aktiviteter fysiskt på biblioteken.

Det rörliga - Samverkan med BVC och förskola

Inom Bokstart är det vanligt att arbeta utåtriktat och samverka med aktörer som arbetar mot samma mål. Bibliotek, barnhälsovård och förskola har ett gemensamt uppdrag i att stödja och stimulera barns språkutveckling. För att nå ut till de småbarnsföräldrar som inte redan är vana biblioteksbesökare vill vi vidareutveckla vårt samarbete riktat till de yngre barnen. Förskola och BVC når en betydligt större grupp än biblioteken. De allra flesta familjer från Klågerup och Bara besöker BVC Bokskogen eller har sina barn i någon av förskolorna.

När biblioteksverksamheten rör sig utanför det fysiska biblioteket är det viktigt med en tydlig avsändare för att visa att det är samma verksamhet som användarna möter, bara att det är i en ny miljö. När vi i Bokstartsprojektet inledde ett samarbete med BVC och förskolorna hade vi denna kunskap i ryggen eftersom vi i samband med ett tidigare projekt ”Det meröppna barnbiblioteket”, genom studiebesök och artiklar fått kunskap om hur viktigt det är att skapa igenkänning och relation till biblioteket. Därför anlitade vi konstnären Henrik Stenberg som skapade en barnmaskot som besökarna fick komma med namnförslag till. Maskoten fick namnet Fabel och syns nu i flera olika sammanhang på biblioteken, på allt från namnskyltar till trycksaker och i våra digitala kanaler. Eftersom Fabel redan är igenkänd och väletablerad ville vi fortsätta på samma spår i marknadsföringen av Bokstart i egenproducerade trycksaker, på bibliotekets hemsida och sociala medier. Därför gav vi Henrik i uppdrag att utöka Fabelfamiljen med illustrationer på en vuxen och ett litet småsyskon som läser tillsammans. Genom att använda en redan känd symbol för biblioteken i Svedala blir avsändaren för aktiviteten Bokstart tydlig. Detta är särskilt viktigt när verksamheten förläggs utanför bibliotek, så som i väntrummet på BVC och på förskolor.

Det som skiljer BVC och bibliotekets uppdrag är bibliotekslagens koppling mellan språkutveckling och läsning och därav också tillgången till böcker. Bokgåvor är idag också den vanligaste formen av samarbete mellan barnhälsovård och bibliotek i Bokstartsprojekt, både nationellt och internationellt. I utvärderingar av olika projekt har bokgåvor visat sig spela stor roll för att ändra vanor och attityder till läsning (Rydsjö, 2012, sidan 49-53).

I dagsläget finns det redan ett etablerat samarbete i Svedala kommun mellan biblioteken och BVC där BVC överlämnar ett presentkort när barnen är nyfödda. Presentkortet kan sedan lämnas in mot en småbarnsbok på biblioteket. En tanke med presentkortsystemet är att locka fler föräldrar att besöka biblioteket, men vi upplever att ganska få kommer och hämtar ut sina bokgåvor. Detta bekräftar också studier av Bokstartsprojekt där läsovana föräldrar ofta avstår från att besöka biblioteket (Rydsjö, 2012, sidan 52). I en brittisk studie framgår det hur åsikterna mellan bibliotekarierna och BVC-sköterskorna var delade kring systemet med presentkort, där bibliotekarierna var betydligt mer positiva. En slutsats i studien var att kombinera metoder för att nå ut med bokgåvor till fler och att sköterskan ibland ger bokgåvan direkt till föräldrarna (ibid.).

I samråd med sköterskan på BVC Bokskogen beslöt vi därför att hon skulle informera om Bokstart och dela ut en bokgåva även vid barnens 18-månadersbesök på BVC. I upptagningsområdet Bara och Klågerup kommer ca 70–100 familjer på 18-månadersbesök varje år, nästa besök är när barnen fyllt 2,5 år. Eftersom tanken med Bokstart är att få fler föräldrar att tidigt börja läsa med sina barn såg vi detta som ett lämpligt tillfälle att informera om Bokstart och dela ut en bokgåva. Till 18-månadersbesöken tänkte vi även att fler pappor skulle kunna ha möjlighet att närvara då mammorna oftare är föräldralediga under barnens första år. Föräldrarna får välja mellan två åldersanpassade böcker till barnet samt en vuxenpocketbok som ett sätt att inspirera till egen läsning. Förutom böckerna delar även sköterskan ut Kulturrådets informationsmaterial “Barnets språk” för olika åldrar och “Språket börjar med dig!” samt vår egenproducerad folder ”Läs tillsammans”. Foldern “Läs tillsammans” utgår från tanken med dialogisk högläsning som metod, med inspiration och tips på hur föräldrar och vuxna kan läsa tillsammans med sina barn. I foldern påpekar vi också betydelsen av föräldrarnas egen attityd till läsning och att små barn påverkas av föräldrarna som läsande förebilder.

Bokgåva vid 18 månadersbesök på BVC.

Att inreda en Bokstartshörna och tillgängliggöra böcker och Bokstartsmaterial i väntrummet på BVC Bokskogen var en insats vi också ville genomföra för att nå ut till familjer med yngre samt äldre barn än 18 månader. Tanken är att erbjuda Bokpåsar med åldersanpassade böcker som föräldrarna kan låna med sig hem. Bokpåsarna är anpassade till tre ålderskategorier, 0-1 år, 1-2 år och 2-3 år och innehåller fem olika boktitlar i varje påse och en informationslapp som beskriver titlarna. Påsarna innehåller även en vuxenpocket samt Kulturrådets informationsmaterial om små barns språkutveckling och vår egenproducerade folder.

När vårt bokstartsprojekt startade var BVC Bokskogen tillfälligt inhyst i baracker på grund av att en ny vårdcentral skulle byggas. När pandemin sedan bröt ut infördes det restriktioner där det varken fick finnas leksaker, böcker eller annan inredning i väntrummet. Våra planer blev därför satta på vänt men i samband med att BVC i maj 2021 flyttade till nya vårdcentralen lättade även restriktionerna en aning och vi kunde börja arbetet med att inreda en Bokstartshörna i det nya väntrummet. Vi började med 8 påsar i varje ålderskategori och för att kunna föra statistik över utlåningen satte vi upp en lista där föräldrarna får fylla i namn och datum vid utlån samt kryssa i vid återlämning. Lånetiden är 4 veckor och för att underlätta återlämningen erbjuder vi möjligheten att lämna påsarna både på biblioteket och på BVC.

Samverkan med förskola

Vi såg många fördelar med att även samarbeta med förskolorna kring åldersanpassade bokpåsar och så kallade kapprumsbibliotek. Tanken med kapprumsbibliotek är att böckerna ska vara nära till hands för barnen och föräldrarna vid exempelvis hämtning och lämning (Bokstart i Sverige, s. 20). Sannolikheten att låna med sig en bokpåse hem tänker vi kan vara större på förskolan än på BVC eftersom barnen och deras vuxna är på förskolan dagligen. På förskolan finns barn i fler åldrar än de som går på rutinbesök på BVC. Här kan vi också nå fler vuxna i barnens närhet eftersom det kan vara andra än vårdnadshavarna som hämtar eller lämnar, till exempel far- och morföräldrar. Dessa personer verkar också som läsande förebilder. När planerna med en Bokstartshörna i väntrummet på BVC blev försenat kontaktade vi två förskolor i Bara som var positiva till samarbete och under vårterminen 2021 påbörjades utlåningen av bokpåsarna. Den ena förskolan, Bara backar, har 186 inskrivna barn och är den största förskolan i upptagningsområdet Bara och Klågerup. Den andra förskolan heter Pågar & Töser och är ett mindre privat familjedaghem med 14 barn i åldern 1-6 år. Bara backar fick 20 bokpåsar som fördelades i fyra kapprum på småbarnsavdelningarna. Det mindre familjedaghemmet Pågar & Töser har ett gemensamt kapprum och fick 8 stycken bokpåsar. Påsarna finns i två ålderskategorier, 1-2 år och 2-3 år. Även förskolornas påsar innehåller Kulturrådets Bokstartsmaterial, vår egenproducerade folder samt en bok till den vuxna läsaren. För att vi ska kunna föra statistik på utlåningen får de skriva namn och datum för hemlånen. Vårdnadshavarna blev informerade om Bokstartsprojektet av personalen via intranätet unikum och via mail.

Urval av böcker

Vårt urval av böcker till bokpåsar och bokgåvor har vi gjort med omsorg och i samråd med våra barnbibliotekariekollegor. Vi har inspirerats av Bokstarts egen urvalslista för barn 0-3 år som är skriven av Kulturrådets projektledare för Bokstart Anna Hällgren och finns att hämta på Bokstarts hemsida. Tanken är att böckerna ska finnas i varierande genrer, fånga barnens intresse och skapa läslust. De ska vara roliga, spännande och inspirera till omläsning. Böckerna ska även vara lekfulla, uppmuntra till rim, ramsor och sång. Vi vill också att innehållet ska spegla en stor mångfald och bred representation. Vi vill genom urvalet böcker ge barn möjlighet att spegla sig och känna igen sig men inte minst ska böckerna öppna dörrar till nya världar. Många berättelser ger en fin ingång till samtal som i sin tur kan stärka känslan av samhörighet mellan barn och vuxen. Ett par av titlarna är textlösa vilka går att läsa tillsammans oavsett modersmål. Vi har även en bok på parallellspråk (svenska, engelska och arabiska) som går att välja på 18-månadersbesöket på BVC.

Det digitala - Bokcirkel för föräldralediga på Klågerups bibliotek

Med intentionen att ytterligare inspirera de vuxnas egen läsning startade vi under hösten 2020 en bokcirkel för föräldralediga på biblioteket i Klågerup.

Under träffen berättade vi om vikten av att läsa tillsammans med sina barn och betydelsen av läsande förebilder. Sedan pratade vi om boken vi läst och valde en ny bok gemensamt. Här är det viktiga att hitta en bok som alla blir sugna på att läsa, snarare än att boken ska ta upp en viss tematik, till exempel föräldraskap eller dylikt.

På grund av pandemin kunde vi efter första träffen inte längre ses fysiskt på biblioteket och vi testade att bjuda in digitalt istället. Detta visade sig vara lyckat eftersom det nu kan delta personer som bor i olika kommundelar och föräldrarna har lättare att delta när de inte behöver ta sig någonstans tillsammans med sitt barn. Istället för att hämta sin bok på biblioteket skickar vi nu ut dem till föräldrarna. Vi skickar även med böcker till barnen på samma tema som boken vi vuxna läser.

I samtalen delar vi tankar och funderingar kring boken vi läst, men även hur det varit att läsa tillsammans med sitt barn. Vilka delar tyckte barnet om, var det något som var extra roligt, passade boken för barnets ålder?

Det fysiska - Bokstartsdag för tvååringar och deras vuxna

Bokcirkeln för föräldralediga var från början tänkt som en fysisk aktivitet på biblioteket men den gick ju, med fördel, att göra om till en digital aktivitet. Som fysisk aktivitet planerade vi även för en Bokstartsdag på biblioteket där vi med hjälp av BVC skulle bjuda in alla tvååringar i området med familj. Tanken var att tillsammans med logoped och BHV- sköterskan erbjuda information om barns språkutveckling samt erbjuda olika läsinspirerande aktiviteter. På grund av pandemin fick aktiviteten ställas in och det som idag finns i det fysiska biblioteksrummet är foldern “Läs tillsammans” som vi skapat samt information från Kulturrådet om Bokstart och små barns språkutveckling.

Metod

Som en del av det empiriska underlaget skickas en enkät med i varje bokpåse och bokgåva. Genom enkäten vill vi undersöka hur insatserna har påverkat föräldrarnas syn på sin roll i barnens språk- och läsutveckling. Vi vill ta reda på hur föräldrarnas läsvanor ser ut, både med sina barn och för egen del, samt om insatserna har haft någon positiv inverkan och i så fall på vilket sätt. Enkäten kan de lämna in antingen på biblioteket, på BVC eller även digitalt via en QR-kod. Via de utlåningslistor som vi har satt upp har vi även kunnat följa antalet utlån och vi har haft kontinuerlig mailkontakt med både förskolepersonal och BVC-sköterska. Vi har intervjuat BHV-sköterskan på BVC Bokskogen för att få en djupare förståelse för hur hon upplever att insatsen med bokgåvan vid 18-månadersbesöken har fallit ut. Vi utvärderar även våra insatser genom de informella samtal som vi har med de som återlämnar bokpåsarna inne på biblioteket och i samtal med deltagarna i bokcirkeln.

Resultat och analys

Trots pandemin har vi i stor utsträckning uppnått syftet med vårt projekt. Vi har hittat nya sätt och samarbetsformer utanför biblioteket för att sprida kunskap om Bokstart och medvetandegöra vuxna i små barns närhet om vikten av att tidigt börja med språk- och läsfrämjande insatser. Vi har testat aktiviteter som uppmuntrar de vuxna att läsa mer tillsammans med sina barn men också som inspirerar dem att själva läsa mer och bli läsande förebilder.

Genom samarbetet med BVC och förskola har vi kunnat nå fler småbarnsfamiljer. Det har gett oss nya insikter om vikten av att vara rörlig och visa sig utanför bibliotekets väggar. Vi har mött flera personer som tidigare inte varit på biblioteken i kommunen. En av deltagarna i bokcirkeln för föräldralediga fick först information om Bokstart på BVC och kände sedan till projektet när hon senare fick information om bokcirkeln. Det skapade en större igenkänning och trygghet och tröskeln till att anmäla sig till bokcirkeln blev lägre. Att få höra om barns språkutveckling både på BVC och på förskolorna stärker förståelsen för hur viktigt det är med tidig lässtimulering och att biblioteken är en plats att tillgå för ytterligare läsupplevelser och språkstimulans. Genom en lättillgänglig folder med tydlig koppling till biblioteken uppmuntras föräldrar att läsa tillsammans med sitt barn och vi hoppas att steget till att besöka biblioteket för att låna nya böcker ska minska när familjen redan fått bekanta sig med böcker och läsning i en mer van miljö.

Intresset för de åldersanpassade bokpåsarna har varit stort men utlåningen på förskolorna var mer frekvent i början när de var nya i kapprummen. Några familjer som har lånat bokpåsar har även efterfrågat fler när de senare besökt biblioteket. Detta visar att det kan finnas ett behov av att uppdatera innehållet i påsarna, framför allt på förskolorna, med jämna mellanrum så att barnen och deras vuxna kan låna hem nya böcker. Att se att det är samma böcker hela tiden kan knappast öka läslusten.

Av de enkäter vi fått in ser vi ett tydligt mönster där de som lånat bokpåsarna, både på de två förskolorna och i BVC Bokskogens väntrum, börjat läsa mer för sitt barn. Eftersom flera bibliotek har varit stängda eller haft begränsade öppettider kan också bokpåsarna ha underlättat tillgången till böcker. Vi har fått uppskattande kommentarer om projektet: "Det är glädjande att se sådana här samarbetsprojekt mellan biblioteken och BVC, Bra initiativ!", ”Superbra satsning!!” och urvalet av böcker: ”Bra böcker!” och flera personer uppger även att de fått ny kunskap om barns språkutveckling.

På BVC Bokskogen har det förutom bokpåsarna i väntrummen också erbjudits bokgåvor vid 18-månadersbesök, både en barnbok och en vuxenbok som de får med sig hem. Både enkätsvar och intervjun med BHV-sköterskan visar att detta fallit ut väl. Precis som för bokpåsarna har bokgåvorna inspirerat föräldrarna att läsa mer tillsammans med sina barn. Några uppger även att de har börjat läsa mer själva och att de fått ny kunskap om barns språkutveckling samt vikten av att tidigt börja läsa tillsammans med sina barn.

Vår uppfattning om att det skulle vara flest pappor som kom på 18-månadersbesöken visade sig dock inte stämma helt. BHV-sköterskan berättade för oss under intervjun att det förmodligen är ännu fler pappor som deltar på 12-månadersbesöken innan barnen har börjat på förskolan. Vi kommer därför att överväga att i framtiden dela ut bokgåvan vid detta besök istället. En annan sak som BHV-sköterskan informerade oss om var att även om föräldrarna var positiva till att de fick välja en vuxenbok så verkade det för en del stressigt med så många titlar att välja på. För en del slutade det därför med att de gått därifrån helt utan en vuxenbok. I fortsättningen kommer vi därför att satsa på ett par titlar och noveller för att det ska bli lättare att välja.

Den digitala bokcirkeln har främst lockat föräldralediga kvinnor. Inför varje bokcirkelträff har ett bokpaket skickats ut till deltagarna i bokcirkeln. Förutom boken till de vuxna finns även ett par böcker till barnen samt informationsmaterial från Bokstart som inspirerar vuxna att stimulera sitt barns språkutveckling. De deltagande föräldrarna berättar om barnens glädje över att få en bok i brevlådan och flera barn i familjen blir engagerade då de äldre barnen också vill vara med och läsa de nya böckerna för de yngre syskonen. En rädsla var att deltagarna inte skulle besöka biblioteket eftersom de får böckerna hemskickade, men det har visat sig bli helt tvärtom. Ett exempel på det är när en av deltagarna från bokcirkeln för föräldralediga besökte ett bibliotek för första gången på väldigt länge när hon och hennes barn läst ut de böcker de fått hemskickade i väntan på nästa bokcirkelböcker. Hon ville inte tappa den läsrutin som hon nu arbetat upp. Några av deltagarna har även börjat besöka biblioteken i större utsträckning än innan eftersom de vill låna fler böcker både till sig själva och sina barn. En av deltagarna uppger att hennes sug för att besöka biblioteket har ökat eftersom hon sett att hennes barn gillat de böcker som de fått hemskickade och hon vill läsa ännu mer. Pandemin har dock hindrat henne men istället har hon börjat låna fler e-böcker.

Att deltagarna i bokcirkeln har börjat läsa mer både för sina barn och själva råder ingen tvekan om. Samtliga deltagare uppger i enkät och intervju att bokcirkeln fått dem att komma igång med läsningen och numera har läsandet som en självklar daglig rutin under föräldraledigheten.

- Jag tackar så mycket för att jag fick vara med och den lilla tiden jag var med gav mig faktiskt väldigt mycket och jag har fått upp ögonen för läsningen igen och kommer fortsätta läsa på egenhand. Vår lilla som nu är 7 månader älskar böcker, men mest att äta dem, haha. 

- [barnet] har blivit en bokälskare av rang . Jättekul att se. Idag ska jag och äldsta [barnet] besöka bibblan för första gången (har avvaktat i och med Corona). Han har tröttnat lite på de böcker vi läser varje kväll, så det ska bli kul att öppna upp bibblan-världen för honom. Han har till och med fått sitt eget lånekort

- Tack så jättemycket för böckerna till [barnet]. Har berättat för nära och kära om projektet och de tycker det är ett kanoninitiativ. Tänkte det kunde vara kul för dig att veta.

En skillnad i enkätsvaren mellan bokpåsarna, bokgåvorna och bokcirkeln är att alla deltagarna i bokcirkeln i större utsträckning anger att de börjat läsa mer själva. Att även prata om hur det är att läsa för barnen har varit väldigt givande. Att föräldrarna reflekterar kring sitt läsande för barnen ger en mer engagerad läsupplevelse, både för barnet och den vuxne. Även nu när ett par av deltagarna har börjat arbeta vill de fortsätta delta i bokcirkeln. I den digitala bokcirkeln har det blivit ännu tydligare, precis som Andersson (2015, s. 50) skriver, att läsfrämjande aktiviteter för barn och vuxna inte ska ses som två separata områden. De är tätt förbundna och barnets attityd till läsning påverkas starkt av den vuxnas.

Att aktiviteten ändrades från fysisk till digital har visat sig vara bra. Fler har möjlighet att delta och de behöver inte ta sig någonstans. Det kändes viktigt att inte bara ställa in, utan istället ställa om när vi inte kunde träffas.

Slutdiskussion

Genom vårt Bokstartsprojekt har vi utmanat oss själva att testa nya aktiviteter som i stor utsträckning har visat sig lyckosamma. Vi har kunnat nå många små barn och deras vuxna genom att verka på arenor utanför biblioteket. Vår intention är att fortsätta verka för ett generationsöverskridande förhållningssätt när det handlar om barn och vuxnas litteracitet. I mån av framtida resurser kommer aktiviteterna i så stor utsträckning som möjligt att inkorporeras i den ordinarie biblioteksverksamheten, fysiskt, rörligt och digitalt, samt spridas till Svedala tätort. En framtida utmaning vi ser är hur vi kan locka ännu fler manliga deltagare till våra lässtimulerande aktiviteter.

Genom att möta människor utanför bibliotekets väggar, både rörligt och digitalt, har vi lyckats nå fler som vanligtvis inte besöker biblioteken. Vi har med hjälp av vårt samarbete med BVC och förskolorna synliggjort biblioteken och visat att de är en stor tillgång för barns språk- och läsutveckling. Biblioteket behöver alltså vara ännu tydligare ute i lokalsamhället för att fler barn på riktigt ska kunna få samma tillgång till språkstimulerande aktiviteter, vilket är väldigt viktigt inte minst ur ett barnkonventionsperspektiv.

Att få delta i Bokstartsprojektet har gett oss nya kunskaper som stärkt oss i våra roller som bibliotekarier. Vi har också kunnat dela med oss av våra nyvunna kunskaper till bibliotekariekollegorna. Vi hoppas att vi kan fortsätta att nyfiket utforska nya arenor och arbetssätt för att nå ännu fler och inspirera till ökad läsning för både för barn och deras, framförallt manliga, vuxna.

Litteratur

Adenfelt, M., Strandberg, R., Segerström, A., & Strandberg, R. (2020). Bokstart i världen. Stockholm: Statens kulturråd.

Andersson, J. (2015). Med läsning som mål: om metoder och forskning på det läsfrämjande området. Stockholm: Statens kulturråd.

Bokstart Skåne. (2020-01-20). https://utveckling.skane.se/tema/bokstart/

Bonci, A. (2011). A research review: the importance of families and the home environment. London: National Literacy Trust.

Elkin, J. (2014). Babies Need Books in the Critical Early Years of Life.”New Review of Children’s Literature and Librarianship 20 (1): 40–63.

Eurydice. (2011). Teaching reading in Europe: contexts, policies and practices. Bryssel: Europeiska kommissionen. Tillgänglig: https://op.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/ cb864934-0f5a-4984-bd56-51a8b9d44cfa/language-en [Hämtad: 2020-07-07]

Fredriksson, U. & Taube, K. (2012). Läsning, läsvanor och läsundersökningar. Lund:
Studentlitteratur.

Rydsjö, K. (2012). Dags att höja ribban!?: en rapport om samverkan mellan barnhälsovård och bibliotek kring små barns språk- och litteracitetsutveckling. Halmstad: Regionbibliotek Halland.

Rånlund, A., Segerström, A., & Strandberg, R. (2020). Bokstart i Sverige. Stockholm: Statens kulturråd.

Hultgren, F. (2017). Läsande förebilder. Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT.

Svensson, A. (1993). Tidig språkstimulering av barn. Diss. Lunds Universitet.

Den här webbplatsen använder kakor