Bokstart Skåne

Eftersom det är viktigt att kommunicera och marknadsföra projektet ville vi ha en logga eller en bild som vi kan använda i utskick, affischer och inbjudningar. Vi ville att det skulle skapa igenkänning därför beställde vi en illustration som skulle representera Bibblan kommer av konstnären och barnboksillustratören Anna Norin.

Kapprumsbibliotek

För att få mer kunskap om kapprumsbibliotek har vi läst om andra bibliotek och kommuner som arbetat med liknade projekt. Kapprumsbibliotek är ingen ny företeelse utan finns på flera förskolor runt om i landet bland annat i Halmstads kommun. Projektet Läs för mig som bygger på att starta kapprumsbibliotek på förskolorna för att tillgängliggöra litteraturen för familjer med små barn (Andersson 2015). Projektet Läs för mig startades när förskolepedagoger signalerade ”att barns språkförståelse och ordförråd generellt inte utvecklats i förväntad takt” (Johansson 2017, s 12). I Halmstads kommun fick förskolecheferna anmäla sin förskola till ett resurscentrum bestående av en logoped, en specialpedagog och en språkutvecklare. Varje förskola utsåg en ansvarig förskolepedagog som fick gå en fortbildning och som sedan fungerade som kontaktperson mellan förskola och bibliotek (Johansson 2017, s. 12). Förskolorna åtog sig där med att arbeta läsfrämjande, skylta böcker och agera läsande förebilder för barnen (Johansson 2017). I likhet med arbetet med Läs för mig vill vi arbeta med att stärka samarbetet med kulturombuden och annan förskolepersonal så att de ska kunna fungera som ambassadörer för kapprumsbiblioteket på just deras avdelning. Vi vill att de ska informera och ”peppa” föräldrarna att låna hem böcker.     

Liknade Bibblan kommer hade även Läs för mig en invigning i samband med en familjeträff. Hur vi har arbetat kring invigning och familjeträffen kommer vi att diskutera vidare under rubriken Genomförande. Efter en enkätundersökning som gjordes i Halmstads kommun i samband med projektet Läs för mig visade det sig att fler familjer hade besökt biblioteket efter att förskolan hade fått ett kapprumsbibliotek. Undersökningen visade även att föräldrar läste oftare för sina barn och hade längre lässtunder tillsammans (Johansson 2017). Läs för mig är ett intressant och inspirerande projekt och det är väldigt betydelsefullt att se att kapprumsbiblioteken i Halmstads kommun har bidragit till att dessa familjer läser mer för sina barn.  

Oxie

Oxie är en tätort och en stadsdel i Malmö kommun med ca 13 000 invånare. Oxie ligger knappt 10 km sydost om centrala Malmö. Tidigare var Oxie en egen kommun och sedan en egen stadsdel med stadsdelsförvaltning i Malmö kommun. Det är en stadsdel med sin egen identitet och bykänsla. Avståndet till centrum gör att människor inte besöker kulturinstitutioner i centrala Malmö i samma utsträckning som de som bor mer centralt. Biblioteket fungerar därför som ett kulturhus. Det är en blandad stadsdel med villor och hyreshus. Av dem som bor i området räknas 37% som högutbildade, 45% har gymnasieutbildning och 14% har endast grundskoleutbildning. Av dem som är mellan 20 och 64 år förvärvsarbetar 71%. (Hitta 2019) I Oxie finns även många nyanlända familjer.

Det finns bara en barnavårdscentral i Oxie och det underlättar samarbetet med biblioteket. Det finns 10 förskolor med 18 småbarnsavdelningar. Vi har haft olika samarbetsformer med förskolorna, bland annat har vi haft tvåspråkiga sagostunder och bokpåsar till utlån. Vi har även haft samarbete med biblioteksombuden men de senaste åren har vi endast samarbetat med förste förskollärare.

Genomförande

I detta avsnitt kommer vi att beskriva hur varje del genomfördes samt dela med oss av observationer och funderingar under projektets gång. Bibblan kommer består av tre delar: invigning av kapprumsbibliotek, familjeträff på biblioteket och återbesök med enkätundersökning.

Invigning

Valet av vilka förskoleavdelningar vi skulle börja med skedde i samråd med de förste förskolelärarna som vi hade kontakt med via nätverket. Tillsammans kom vi överens om att vi skulle satsa på de avdelningar där behovet var störst, det vill säga avdelningar med familjer med annat modersmål än svenska och nyanlända familjer. För att bidra till att fler föräldrar ska läsa för sina barn ville vi göra det enkelt för föräldrarna att låna hem böcker. Vi inredde därför en del av förskolornas kapprum till ett bibliotek med sagofigurer som barnen känner igen och bokpåsar till utlån. Vi har även köpt in kapphängare som bokpåsarna kan hänga på. För att göra det extra festligt pyntade vi med ballonger, girlanger och bjöd på fika. Eftersom alla kapprum ser olika ut har vi anpassat kapprumsbiblioteket efter hur mycket utrymme som finns.

I bokpåsarna finns ett varierat utbud av unika titlar vilket gör att vi efter en period kan byta påsar mellan avdelningar och förskolor och på så sätt förnya utbudet. Urvalet av böcker har vi bland annat gjort ur ett normkritiskt perspektiv vilket innebär att vi har tagit hänsyn till HBTQ, etnisk bakgrund, funktionsnedsättning samt olika typer av familjekonstellationer. Bland påsarna finns även ett antal bokpåsar på arabiska. I varje påse lade vi dessutom i Kulturrådets broschyr Språket börjar med dig! (2018). Det finns utlåningslistor vid varje kapprumsbibliotek där föräldrar skriver datum för utlån och barnets namn.  

Syftet med en invigning var att kunna träffa och informera föräldrar om kapprumsbiblioteket och vad Oxiebiblioteket kan bidra med, samt om vikten av högläsning för små barn. Vi hade även med oss Språkstegens broschyr Läs tillsammans (2017) som finns på flera olika språk tillsammans med broschyren Barns språk i olika åldrar (2016) från Kulturrådet. Vi informerade om vikten av att läsa på sitt modersmål och att biblioteket har böcker på dessa språk. Under de två första invigningarna hade vi med oss en person som arbetar på Malmö stadsbibliotek och har arabiska som modersmål. Hen delade ut information på arabiska och pratade med föräldrarna om barns språkutveckling. Vi delade även ut en inbjudan till en familjeträff där vi bjöd på en teaterföreställning, fika och visning av biblioteket. Målet med familjeträffen var att få familjerna att besöka biblioteket för att lära känna dem och ge dem en positiv upplevelse.

Tegelmurens förskola, avdelning Solen

Tegelmurens förskola ligger centralt i Oxie och består av enbart två avdelningar, en småbarnsavdelning och en syskonavdelning. Det finns många familjer med annat modersmål än svenska och en del av dem är nyanlända. Vi träffade elva familjer under en eftermiddag. Tre av familjerna kände vi igen från biblioteket. Vi uppmuntrade alla att ta med en bokpåse hem och alla påsar försvann under eftermiddagen vilket gjorde att vi fick återkomma med fler bokpåsar vid ett senare tillfälle.

Vi fick många positiva reaktioner från både vuxna och barn, som ville låna hem påsar och ställde frågor om Oxiebiblioteket. Eftersom vi samtidigt bjöd på fika blev det naturligt att familjerna stannade kvar ett tag och pratade med oss. Flera familjer anmälde sig till att medverka på familjeträffen. De familjer som inte var på förskolan denna dag fick inbjudan av personalen senare. Då flera barn på förskolan hade annat modersmål än svenska kunde vi informera om att biblioteket har böcker på dessa språk och att vi gärna hjälper till att beställa in fler titlar. Familjer med biblioteksvana blev inspirerade att läsa nya typer av böcker. Andra som enbart läst böcker som fanns hemma blev nyfikna på böckerna i påsarna. Några föräldrar hade funderingar kring till exempel barnuppfostran och fick boktips av oss. Vårt intryck var att många blev inspirerade av vår information om barns språkutveckling och av bokpåsarnas utbud.

Diamantens förskola

Diamantens förskola ligger också centralt i Oxie och har många familjer samt personal med annat modersmål än svenska. Förskolan är åldersblandad, det vill säga att barn mellan 1-5 år går på samma avdelning och delar flera gemensamma lokaler. De har ett gemensamt bibliotek där barnen samlas på eftermiddagarna innan hämtning. Det var därför önskemål från förskolan att kapprumsbiblioteket skulle finnas i anslutning till förskolebiblioteket. Här frångick vi vårt koncept om vad ett kapprumsbibliotek skulle vara. Vi ansåg dock att det var viktigt att anpassa oss till förskolans villkor för vårt fortsatta samarbete. Vi träffade femtio familjer under en eftermiddag. Några få familjer kände vi igen från biblioteket. Påsarna försvann snabbt under eftermiddagen och vi kompletterade med flera påsar vid ett senare tillfälle.

Vi upplevde att familjerna var positiva till vårt besök och blev intresserade av böcker och läsning. Arabisktalande personal från biblioteket kunde informera om Bibblan kommer och sprida budskapet genom att prata med de familjer som inte har arabiska som modersmål. Hen samlade ihop flera arabisktalande familjer, pratade och hade högläsning för barnen. Familjerna stannade kvar länge och hade många funderingar, vi fick fullt upp med att svara på frågor och prata med föräldrarna. De som inte brukade besöka biblioteket blev tacksamma och var ivriga att sätta igång med läsningen. De som redan var biblioteksbesökare tyckte att de kunde göra både och; låna böcker på biblioteket ibland och när de inte haft tid för det, låna bokpåsar från kapprumsbiblioteket.

Nicke Pings förskola, avdelning Silverdalen

Nicki Pings förskola ligger en bit utanför centrum i ett område med både hyreslägenheter och villor. Förskolan är relativt ny och består av tre småbarnsavdelningar och tre syskonavdelningar. Olyckligt nog var flera barn lediga dagen för vårt besök och vi träffade enbart åtta familjer under eftermiddagen. Alla familjer lånade var sin bokpåse. Vi upptäckte att flera familjer var vana biblioteksbesökare. Samtalen blev dock mer personliga än på biblioteket för att vi hade en annan ingång - Bokstartsingången. Föräldrarna berättade om hur högläsningen hemma fungerade och vi berättade om våra personliga högläsningsupplevelser. Vi tipsade om andra typer av böcker än de som familjerna uppgav att de brukade läsa. Familjer med biblioteksvana pratade varmt om bibliotekets utbud och delade med sig detta till andra familjer under invigningen.

Sammanfattningsvis blev invigningarna speciella och festliga tillfällen för familjerna. Barnen blev ivriga när vi var där med ballonger och fika, och de ville absolut låna en bokpåse när alla deras kompisar redan hade lånat. Vi pratade om hur också de vuxna blir stärkta av att ha gemensamma lässtunder med sina barn. Det mest förekommande ämnet var hur familjer ska handskas med modersmålet, ett ämne som vi hade kunskap om eftersom vi hade varit på en föreläsning om flerspråkighet tidigare i projektet (föreläsning med Eva-Kristina Salameh om flerspråkiga barn. 2018-02-26). Många talade om stress i vardagen, brist på kvalitetstid eller tid att besöka ett bibliotek och tyckte att just kapprumsbiblioteken skulle underlätta för dem.

Familjeträff på biblioteket

Tanken med familjeträffen var att få familjer att besöka biblioteket för att visa upp allt positivt. Träffen bestod av tre delar: teaterföreställning, fika och visning av biblioteket. Totalt kom fjorton familjer till familjeträffen, ingen från förskolan Tegelmuren dök upp. De flesta familjer som kom var vana biblioteksbesökare, men två nya familjer skaffade var sitt bibliotekskort.

Teaterföreställningen 1,2,3 av Sagofen Isadora spelades för barn mellan 1-2,5 år. Den passade utmärkt för åldersgruppen och blev väldigt uppskattad av både barn och vuxna. Efter föreställningen fikade vi tillsammans. Vi försökte visa filmen Vet du om att du kan förändra ditt barns liv? (2016) om högläsning, gjord av Göteborgs stadsbibliotek, men det blev bara tips om filmen eftersom tekniken inte fungerade. Vi berättade våra personliga högläsningsupplevelser och det blev ingången till intressanta samtal kring läsning. Vi pratade bland annat om att vuxnas engagemang i berättelser smittar av sig till barnen. En pappa hade till exempel sett fram emot högläsningstiden varje kväll eftersom han var så ivrig att veta hur boken fortsatte. En förälder kom efteråt och berättade att hon verkligen kände igen sig i beskrivningen. Vi hade skyltat med böcker som skulle inspirera besökarna, nästan alla böcker blev utlånade.

Det visade sig vara svårt att få familjer som inte är vana biblioteksbesökare att komma på familjeträffen. Därför tänker vi i fortsättningen lägga allt krut på besöken på förskoleavdelningarna. Huvudmålet med vårt projekt är att familjer ska få tillgång till böcker på ett lättillgängligt sätt och börja läsa för sina barn.

Återbesök med enkätundersökning

I kommande avsnitt kommer vi att presentera resultatet från enkätundersökningen som vi genomförde på de tre medverkande förskolorna. Enkäten handlar bland annat om familjens läsvanor och biblioteksbesök (se bilaga).

När förskolorna haft sitt kapprumsbibliotek i en månad gjorde vi återbesök på Tegelmuren, Diamanten och Nickie Ping, vilket blev ytterligare ett tillfälle att träffa alla familjer och samtala kring läsning. Vi delade ut enkäter till alla föräldrar som hämtade sina barn den dagen och passade även på att uppmuntra föräldrarna att låna hem en bokpåse. Från samtliga förskolor fick vi sextio ifyllda enkäter. Att sextio vuxna ville delta anser vi vara väldigt bra, det var bara ett fåtal som inte hade tid att besvara enkäten. Vid ett tillfälle fick vi hjälp att översätta enkäten muntligt av en arabisktalande pedagog vilket var till stor hjälp. Andra gånger fungerade engelska bra.

Enkäten var enkelt utformad med rutor att kryssa i. Det gjorde att den gick snabbt att fylla i vilket var en förutsättning för att få in många ifyllda enkäter. Den höga svarsfrekvens tror vi bland annat kan bero på att vi var där på plats och kunde hjälpa de som behövde hjälp att fylla i enkäten. Vi läste även upp frågorna och svarsalternativen så att de kunde svara muntligt i vissa fall.

Under återbesöket möttes vi av flera bekanta ansikten, inte bara från invigningarna av kapprumsbibliotek utan även familjer som besökt biblioteket efter invigningen Besöken på förskolorna och våra personliga möten och samtal med föräldrarna tror vi har bidragit till att sänka tröskeln att besöka biblioteket för de familjer som vanligtvis inte går dit.

Gemensamt för samtliga förskolor var att fler familjer har besökt biblioteket tillsammans med sina barn efter invigningen av kapprumsbiblioteket. Resultatet från enkäten visade även att vissa familjer hade ökat sina läsvanor sedan invigningen av kapprumsbiblioteket, dock visade resultatet att de som svarat att de sällan läste för sina barn gjorde det på grund av tidsbrist. Vissa svarade även att de inte har haft tid att ta del av materialen som vi delat ut. Flera svarade att de fått upp ögonen för böcker som de själva inte skulle valt och har på så sätt fått nya läsupplevelser.

Tegelmuren

På avdelningen Solen träffade vi tolv föräldrar vid återbesöket. Samtliga besvarade enkäten. Dock hade inte alla varit med under invigning och därför inte utnyttjat kapprumsbiblioteket. Enkätundersökningen visar att flera familjer har besökt biblioteket efter invigningen. Dock ser vi att det är få föräldrar som har förändrat sina läsrutiner, de som svarat att de sällan läste för sina barn innan kapprumsbiblioteket kom till har inte ökat sitt läsande. Under vårt besök fick vi mycket positiv respons. En förälder skrev ”Ett trevligt initiativ, kul med bokpåsar”. En annan förälder som berättade att hen aldrig brukar läsa för sina barn lånade hem en bokpåse. Språkombudet på förskoleavdelningen berättar att hen upplever att vissa barn är mer vana vid böcker sedan de fick ett kapprumsbibliotek på sin avdelning.

Diamanten

Diamanten har blandade avdelningar där barn mellan 1 och 5 år går tillsammans. Därför skiljer sig målgruppen från de andra förskolorna. I likhet med de andra förskolorna var det flera familjer som hade besökt biblioteket efter invigningen. Resultatet visade även att vissa läste oftare för sina barn. Även här fick vi ett positivt bemötande av föräldrarna. En förälder skrev ”mycket praktiskt, lånat tre kassar totalt”. Dock var det flera som hade missat invigningen och inte kände till att kapprumsbiblioteket fanns. Pedagogerna har också noterat att många familjer missade kapprumsbibliotek då det låg i anslutning till deras förskolebibliotek och inte i hallen. Vi kom därför fram till att flytta kapprumsbibliotek till två kapprum på förskolan.

Nicke Ping

Vi ser även att det finns skillnader mellan de tre förskolorna. På förskolan Nicke Ping, avdelningen Silverdalen samtalade vi med tolv familjer som också svarade på enkätfrågor. Flera av familjerna var biblioteksbesökare sedan innan vilket återspeglades i svaren. En familj uppgav att de använder högläsning för att samlas och reflektera kring olika frågor. De hade tydliga syften med sin högläsning. Men även deras läsvanor hade förändrats med kapprumsbiblioteket och de hade läst andra typer av böcker. Flera familjer uppskattade att böckerna var anpassade till just deras barns ålder. Fyra familjer underströk att påsarna verkligen underlättade deras läsningar. Tre familjer angav att de blivit mer medvetna om läsning och barns språkutveckling. Däremot var det inte så många familjer som hade förändrat sina läsvanor, förmodligen på grund av att de flesta redan högläste relativt ofta. Två familjer uppgav att de läste oftare nu. En familj berättade att de inte hann besöka något bibliotek och att påsarna underlättade. Fyra familjer uppgav att de besökte bibliotek oftare. En familj berättade att de inte besökte ett bibliotek eller lånade påsar eftersom de redan hade böcker hemma.

Diskussion och reflektion

Det visade sig vara svårt att få familjer att komma till familjeträffen, trots att vi bjöd på ett attraktivt teaterprogram. Många uppgav brist på tid som skäl till att de inte besökte något bibliotek. Vi kommer därför fortsättningsvis att fokusera på våra personliga möten med familjer på förskolor och innehållet i bokpåsarna. Påsarna visade sig underlätta vardagen för många barnfamiljer.

Till skillnad från själva familjeträffen svarade flera att de hade besökt biblioteket någon gång efter invigningen. Vi byggde relationer genom att dela med oss av våra personliga läsupplevelser. När familjer kom till biblioteket för första gången och såg oss blev de lättade. Detta, tror vi, bidrar till att sänka tröskeln till biblioteksbesök för ovana besökare. Vi kommer därför att besöka avdelningarna regelbundet för att underhålla våra relationer och motivera familjer att fortsatta läsa hemma.

Flera av familjerna som sällan läste för sina barn har börjat läsa oftare tack vare bokpåsarna. Enkätens resultat visade att familjer läser mest för att uppleva mysiga lässtunder tillsammans med sina barn utan att tänka på lässtunderna också leder till en positiv språkutveckling. Det kommer så att säga på köpet. Även familjer med läsvana visade sig ha blivit påverkade av kapprumsbiblioteket. Under familjeträffen utryckte en förälder att det var en positiv upplevelse att låna hem en påse med böcker som barnet annars kanske inte hade valt. Vi noterade även att familjer med läsvana uppmuntrade andra familjer att läsa. Barnen blev också nyfikna på bokpåsarna när deras kompisar hade lånat hem en påse. Detta bidrog till att läslusten smittade av sig till fler föräldrar med barn på avdelningarna med kapprumsbibliotek. Många uppskattade också att böckerna var anpassade till barnens ålder.

Vi måste därför fortsätta att underhålla påsarna, så att innehållen förbli attraktivt och aktuellt. Vi kommer också att satsa på böcker på andra språk än svenska dels för att vi fick önskemål om detta samt att forskning visar att det finns många fördelar med att läsa böcker på sitt modersmål.

Det som förvånade oss mest var att flera vuxna inte kände till att förskolan hade fått ett kapprumsbibliotek. De familjer som vi missade vid invigningarna hade inte blivit informerade av förskolepersonalen om kapprumsbiblioteken. Detta kom att påverka resultaten av enkäten. Anna Fogelqvist Ehinger, samordnare vid Folkbiblioteken i Lund har arbetat med förskolebibliotek. I en artikel i Sydsvenskan (Martelius, 2019) tar hon upp tre framgångsfaktorer för förskolebiblioteken. En faktor är bokpåsar, den andra är att varje förskola har ett språkombud som har nära kontakt med en bibliotekarie i området och den tredje är att förskolorna och folkbiblioteken lär känna varandra. Vi tycker att det är nödvändigt att all förskolepersonal är insatta i konceptet och förmedlar det till familjer. Det är viktigt att ha ett fungerande samarbete med förskolepersonalen, så att de kan uppmuntra familjerna att fortsätta att låna bokpåsar och informera dem om bibliotekets utbud. Vi kommer därför att bjuda in språkombuden från förskolorna till en träff inför kommande invigningar för att informera och inspirera dem så att de i sin tur kan informera sina kollegor.

Bibblan kommer är ett levande projekt som hela tiden är under utveckling, det finns inget färdigt koncept. Vi anser att det är viktigt att vara lyhörd och lyssna på familjernas önskemål och att våga testa sig fram. När det gäller familjelitteracitet måste vi uppmuntra föräldrar till läsning för att bli läsande förebilder för sina barn. Vi kommer att arbeta fram ett informationsblad med tips om e-tjänster och facklitteratur för vuxna som vi ska lägga in i bokpåsarna. Dessutom har vi planer på att testa kapprumsbibliotek för vuxna i anslutning till förskolan för att uppmuntra föräldrarna att läsa och på så sätt bli läsande förebilder för sina barn. 

Våra personliga möten med familjer har stärkt oss i vår yrkesroll. Bibblan kommer, kommer även fortsättningsvis att ingå i vårt ordinarie arbete. Vi kommer att inviga kapprumsbibliotek på alla Oxies förskolors småbarnsavdelningar under 2019. Sedan fortsätter vi att fördjupa samarbetet med förskolorna, vårda och bygga nya relationer på avdelningarna och underhålla och förbättra bokpåsarna.