Regional ekonomi

Ett grovt mått på den ekonomiska utvecklingen i en region eller ett land är bruttoregionalprodukten (BRP). BRP är det samlade värdet av alla varor och tjänster som produceras i en region. Skåne har i stort sett följt rikets ekonomiska utveckling under åren 2000-2022, men med en generellt sett lägre tillväxt.

Jämfört med rikets övriga storstadslän har Skåne både den lägsta volymen och lägsta tillväxten av BRP sedan år 2000. Mellan 2000-2022 växte Sveriges BNP med 61 procent och Skånes BRP med 59 procent. Det är lägre än i Sveriges övriga storstadslän: Stockholm växte med 86 procent och Västra Götaland med 71 procent under samma period. Skånes jämförelsevis låga nivå kan till stor del förklaras av att regionen har haft svårt att hämta ikapp gapet till övriga storstadslän som uppstod under finanskrisen 2008-2009 och under de efterföljande återhämtningsåren, där Skånes tillväxt inte återhämtade sig lika snabbt som i Stockholm och Västra Götaland.

Jämfört med Danmark och Region Hovedstaden har Skåne däremot haft en starkare eller liknande  tillväxttakt. Danmarks BNP har under samma tidsperiod växt med 35 procent och Region Hovedstadens BRP med 63 procent. En del av skillnaderna mellan Sverige och Danmark kan förklaras av att Danmark har en annan näringslivsstruktur än Sverige med branscher som traditionellt sätt har lägre tillväxt eller på annat sätt inte fångas upp i BNP (exempelvis livsmedelstillverkning och sjöfart).

Coronapandemin och medföljande restriktioner hade en avkylande effekt på ekonomin både i Sverige och i världen i stort. Detta syns tydligt i volymutvecklingen av BRP år 2020 då samtliga områden ser en nedgång. Skånes nedgång var dock lägre än i de andra svenska storstadslänen, Region Hovedstaden, eller Sverige och Danmark över lag. Detta kan i viss mån förklaras av att det skånska näringslivet har en bred branschstruktur, och inte är överrepresenterat i de yrkeskategorier som mest drabbades av restriktioner. Det tapp som skedde återhämtades under 2021 då BRP var tillbaka på högre nivåer än innan pandemin, och den positiva tillväxten fortsatte under 2022.

Skånes BRP per invånare har utvecklats svagare än i riket. Den svagare utvecklingen kan förklaras av att Skåne har haft en starkare befolkningstillväxt samtidigt som den ekonomiska utvecklingen varit något svagare än i övriga riket. År 2022 uppgick Skånes BRP till 11,5 procent av rikets BNP, samtidigt som Skånes andel av rikets befolkning uppgick till 13,4 procent. Under perioden 2007-2022 har Skånes BRP per invånare ökat med 12 procent, att jämföra 16 procent i Sverige som helhet. Även de andra svenska storstadslänen och Danmark har högre tillväxt av BRP per invånare. Högst har Region Hovedstaden, där värdet ökade 28% under perioden.

Produktivitet mäts ofta som BRP per sysselsatt invånare, för att uttrycka hur effektivt en region producerar varor och tjänster. Sedan år 2000 har Skånes produktivitetstillväxt – mätt som årlig procentuell förändring – generellt följt trenden i riket i stort, men på en lägre nivå.

Den stora skillnaden mellan Skåne, de andra storstadslänen och rikets utveckling är att finanskrisen 2008-2009 slog hårdare mot Skånes produktivitet, inte minst på grund av stora konkurser och neddragningar i tillverkningsindustrin. Detta tapp har Skåne inte lyckats ta igen sedan dess.

Även om produktivitetsnivån är lägre har tillväxttakten varit bättre under perioden 2010-2022 än under 2000-2022. I det längre perspektivet, 2000-2022, har Skåne haft en produktivitetstillväxt på 25 procent jämfört med 36 procent i riket och strax över 40 procent i Stockholm och Västra Götaland. Sedan 2010 är skillnaderna mindre med en produktivitetstillväxt på 13 procent i Skåne, 16 procent i riket och Stockholm, och 19 procent i Västra Götaland.

På en årlig basis finns större variationer. Den årliga produktivitetstillväxten har varit mellan cirka 1 och 2,5 för Skåne de senaste åren, men var år 2022 negativ, om än endast med -0,3 procent.

Exporten är viktig för Sverige och landets välstånd bygger på att vi kan erbjuda produkter och tjänster som är internationellt efterfrågade. 2021 uppgick Skånes varuexport till knappt 129 miljarder kronor, vilket utgjorde den tredje högsta nivån bland Sveriges län. Bara Stockholm och Västra Götaland hade en större varuexport. Tillsammans svarar de tre storstadslänen för merparten av Sveriges varuexport. Skånes varuexportmönster är relativt stabilt och har sedan 2016 ökat med 10 procent. Jämfört med 2020 har varuexporten för Skåne ökat med dryga 10 procent. Skåne svarar för cirka 9 procent av Sveriges totala varuexport.

Av Sveriges handel sker tre fjärdedelar inom Europa och av rikets export utgörs cirka 30 procent av tjänsteexport. När det gäller tjänsteexporten står storstadslänen för över 80 procent av exportvärdet och Skåne för 13 procent, vilket är tredje högst i Sverige.

Medianinkomsten är den inkomst där det finns lika många inkomsttagare med en lägre inkomst som det finns inkomsttagare med en högre inkomst. Den relativa medianinkomsten är medianinkomsten i Skåne i relation till medianinkomsten i Sverige och visar på det relativa löneläget i länet. Det är också ett indirekt mått på den samlade produktiviteten och arbetsmarknadens utveckling: ökar den relativa medianinkomsten kan det tolkas som att arbetsmarknaden blir stramare i länet än i övriga riket, eftersom arbetsgivarna är benägna att betala mer i lön.

Skånes relativa medianinkomst är något lägre än rikets medianinkomst, vilken till stor del dras upp av höga relativa inkomster i Stockholms län. Även i Västra Götaland är inkomsterna högre än i Skåne. Länets relativa löneläge har varit i stort sett konstant över tid vilket tyder på att utvecklingen av arbetsmarknaden i Skåne följer rikets genomsnitt. I absoluta termer var medianlönen i Skåne 356 700 år 2022, att jämföra med 371 500 i riket.

Skillnaderna i inkomst är stora mellan de skånska kommunerna. Lomma, Vellinge, Staffanstorp, Svedala och Kävlinge, alla med stor pendling till Malmö och Lund, har högst medianlön. Tomelilla, Östra Göinge och Perstorp har lägst. Skillnaderna mellan könen är också stora: kvinnors medianinkomst 2022 var i genomsnitt 83 procent av männens. Även detta mått skiljer sig mellan kommunerna. I Malmö är kvinnors medianinkomst 86 procent av männens, vilket är den högsta andelen i regionen. Den lägsta andelen återfinns i Örkelljunga och Perstorp med 74 procent.