Boende och bostadsbyggande

Det nybyggda bostadsbeståndet fördelat på olika upplåtelseformer varierar från år till år. Trenden de senaste åren är att allt fler bostadsrätter och hyresrätter byggs. Hyresrätterna utgjorde 54 procent av de bostäder som färdigställdes under åren[RA1] [SL2]  med rekordnivåer i byggande, 2018-2021. Under 2022 byggdes nästan 2000 färre bostäder än året innan, varav den största minskningen skedde för nybyggda hyresrätter. En av anledningarna till denna utveckling är att Skåne varit en stor mottagare av det statliga investeringsstödet för hyresbostäder. Stödet avvecklades i december 2021 och bidrog tillsammans med ett försämrat konjunkturläge till minskad nybyggnad av hyresrätter.

Jämfört med år 2021 minskade bostadsbyggandet i de flesta delarna av Skåne. Särskilt stor var minskningen i Malmö, Lund och Eslöv. Trelleborg, Landskrona och Båstad var de kommuner som jämfört med 2021 hade den största ökningen i nybyggnationen.

Under större delen av de senaste 20 åren har befolkningen ökat snabbare än bostadsbeståndet. Det gäller speciellt åren efter finanskrisen då bostadsbyggandet var särskilt lågt, samtidigt som befolkningsökningen var extra stor. Under denna period fick Skåne upp emot fem nya invånare per nybyggd bostad. Bostadsbyggandet tilltog i Skåne under slutet av 2010-talet och har legat på en jämförelsevis hög nivå under åren 2018-2021. I relation till befolkningsutvecklingen gick det under denna period i snitt 1,6 nya invånare per ny bostad.

Trots att glappet mellan befolkningsökningen och bostadsbyggandet har varit jämförelsevist litet i början av 2020-talet finns det ett uppdämt behov av bostäder från tiden då glappet var betydligt större. Glappet har dessutom ökat igen till följd av den konjunkturrelaterade inbromsningen i byggandet, vilket på sikt riskerar att förstärka den bostadsbrist som redan föreligger.

I dagsläget råder det bostadsbrist i de flesta delarna av Skåne. I Länsstyrelsen Skånes Bostadsmarknadsanalys 2023 uppgav 24 av 33 kommuner ett bostadsunderskott i kommunen som helhet. Av dessa ingick bland annat alla tre storstadskommuner samt pendlingskommunerna nära Malmö. De kommuner som bedömt underskott motsvarar ungefär 84 procent av Skånes befolkning.

Den senaste tidens inflation och ränteläge har påverkat hushållens boendekostnader i stor utsträckning. Region Skånes modell för bostadsefterfrågan visar att det även påverkar hushållens kapacitet att efterfråga nyproducerade bostäder. Under 2023 fanns det enligt modellen endast köpkraftigt underlag till att bygga cirka 4 000 bostäder i Skåne.Samtidigt bedöms det demografiska bostadsbehovet uppgå till cirka 6 900 bostäder om året under 2023-2032. Region Skånes analys (2020) visar att sysselsättning är centralt för möjligheten att kunna efterfråga en lämplig bostad. De som drabbas hårdast av bostadsbristen är således ekonomiskt svaga hushåll.

En effekt av bostadsbristen är en ökning av antalet trångbodda hushåll. Det finns olika mått på trångboddhet. I Region Skånes folkhälsorapport används trångboddhetsnorm 2, vilken innebär att en bostad är trångbodd om det bor fler än två personer per sovrum (ettor räknas som trångbodda om där bor mer än en person). I resultaten från folkhälsoenkäten 2022 var andelen trångbodda oförändrad i jämförelse mot föregående mätning 2019, då 5 procent kategoriserades som trångbodda. Att den ökande trenden i trångboddhet har mattats av de senaste åren kan ha sin förklaring i det höga bostadsbyggandet under 2018-2021.

Andelen trångbodda hushåll är högst i den yngsta åldersgruppen (16-29 år) och lägst i de äldsta åldersgrupperna (65-84 år och 85+). Det finns stora skillnader i andel trångbodda mellan inrikes och utrikes födda. I gruppen som är födda utanför Europa är andelen 21 procent, medan endast 2 procent av gruppen födda i Sverige anses vara trångbodda.