Folkhälsorapporten BoU 2024

År 2018 beslutade riksdagen om det övergripande folkhälsomålet: ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation” (1). Skillnader i livsvillkor gör att hälsan ofta fördelar sig på ett ojämlikt sätt mellan olika grupper. I den här rapporten presenteras resultaten utöver hela gruppen uppdelat på kön (flicka/pojke) och ålder (årskurser). Syftet med det här bakgrundskapitlet är att ge en fylligare beskrivning av de elever som deltagit i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 eftersom förutsättningar för hälsa och hälsobeteenden inte sällan skiljer sig åt utifrån aspekter som socioekonomisk situation (2-7), födelseregion (8, 9) och könsidentitet (10-12). Nedan redovisas resultat för hur eleverna svarat avseende föräldrars sysselsättning, om de haft råd att följa med kompisar, trångboddhet, egen och föräldrars födelseregion samt könsidentitet.

Föräldrars sysselsättning

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ställdes frågan, ”Vad gör dina föräldrar (svara för den/de du bor mest hos)”?, vilken visar att den största andelen av eleverna, omkring 86 %, har 2 förvärvsarbetande föräldrar, ungefär 12 % har en förvärvsarbetande förälder medan cirka 2,5 % uppgav att ingen av föräldrarna förvärvsarbetade.

Egen födelseregion

Den högsta andelen, 84 % av eleverna som svarat på Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024, uppgav att de var födda i Sverige, följt av omkring var tionde elev som uppgav att de var födda i ett utomeuropeiskt land. Endast knappt 1,5 % uppgav att de var födda i övriga Norden och runt 4,5 % i ett annat europeiskt land.

Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 inkluderade både frågor om tilldelat biologiskt kön och könsidentitet. Den stora majoriteten (97,8 – 98,3 % baserat på årskurs) uppgav att de identifierar sig som det kön de tilldelats vid födseln, också kallat cisperson. Andel binära transpersoner, det vill säga de som i enkäten uppgett flicka som tilldelat biologiskt kön och som identifierar sig som pojke respektive de som uppgett pojke som tilldelat biologiskt kön och som identifierar sig som flicka uppgår till 0,3 – 0,8 % baserat på årskurs, medan andel ickebinära transpersoner (som oavsett tilldelat biologiskt kön, i enkäten uppgav könsidentitet ”Annat”) var något högre (1,4 – 2,4 %).

1. Folkhälsomyndigheten (2021). Nationella folkhälsomål och målområden [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/en-god-och-jamlik-halsa-pa-alla-nivaer/tema-folkhalsa-lokalt-och-regionalt-stod/vad-styr-folkhalsopolitiken/nationella-mal-och-malomraden/ Hämtat 2024-09-24.
2. Reiss, F. (2013). Socioeconomic inequalities and mental health problems in children and adolescents: a systematic review. Social science & medicine (1982), 90, 24–31. https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2013.04.026
3. Devenish, B., Hooley, M., & Mellor, D. (2017). The Pathways Between Socioeconomic Status and Adolescent Outcomes: A Systematic Review. American journal of community psychology, 59(1-2), 219–238. https://doi.org/10.1002/ajcp.12115
4. Federico, B., Falese, L., & Capelli, G. (2009). Socio-economic inequalities in physical activity practice among Italian children and adolescents: a cross-sectional study. Zeitschrift fur Gesundheitswissenschaften = Journal of public health, 17(6), 377–384. https://doi.org/10.1007/s10389-009-0267-4
5. Singh, G. K., Siahpush, M., & Kogan, M. D. (2010). Rising social inequalities in US childhood obesity, 2003-2007. Annals of epidemiology, 20(1), 40–52. https://doi.org/10.1016/j.annepidem.2009.09.008
6. Moreno-Maldonado, C., Ramos, P., Moreno, C., & Rivera, F. (2018). How family socioeconomic status, peer behaviors, and school-based intervention on healthy habits influence adolescent eating behaviors. School Psychology International, 39(1), 92-118. https://doi.org/10.1177/0143034317749888
7. Boverket (2016). Trångboddheten i storstadsregionerna. Rapport 2016:28. https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2016/trangboddheten-i-storstadsregionerna.pdf Hämtat 2024-09-24.
8. Folkhälsomyndigheten (2019). Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland. Ett kunskapsunderlag om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland utrikes födda personer boende i Sverige. Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-24
9. Folkhälsomyndigheten (2019). Hur mår nyanlända barn i Sverige? Resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien. Artikelnummer: 19008. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/hur-mar-nyanlanda-barn--i-sverige/ Hämtat 2024-09-24.
10. Connolly, M. D., Zervos, M. J., Barone, C. J., 2nd, Johnson, C. C., & Joseph, C. L. (2016). The Mental Health of Transgender Youth: Advances in Understanding. The Journal of adolescent health : official publication of the Society for Adolescent Medicine, 59(5), 489–495. https://doi.org/10.1016/j.jadohealth.2016.06.012
11. Folkhälsomyndigheten (2015). Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner: en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Artikelnummer: 15038. Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner - en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-30
12. Region Skåne (2022). Ungas hälsa utifrån könsidentitet 2022. En statistikbilaga till Folkhälsorapport barn och unga i Skåne 2021.  Statistikbilaga könsidentitet (skane.se) Hämtad 2024-09-30