Sociala relationer

För praktiskt stöd ställdes frågan: kan du få hjälp av någon eller några personer om du har praktiska problem eller är sjuk? Det fanns fyra möjliga svarsalternativ: ja, alltid; ja, för det mesta; nej, för det mesta inte; nej, aldrig. De två sistnämnda kategoriserades som saknad av praktiskt stöd.

I Folkhälsoenkät Skåne 2022 var det 6,5 procent som uppgav att de saknade praktiskt stöd, vilket var en procentenhet lägre än i undersökningen från år 2019. Fler män än kvinnor saknade praktiskt stöd, en skillnad på cirka två procentenheter. Sett till åldersgrupper var det små skillnader mellan dem där samtliga låg mellan 5–7 procent. För utbildningsgrupperna syns en högre avsaknad av praktiskt stöd för de med lägre utbildning.  För de med förgymnasial utbildning uppgav 9 procent avsaknad av stöd medan motsvarande siffra för de med gymnasial samt eftergymnasial utbildning var 7 respektive 5 procent. Störst skillnad återfanns mellan födelseregionerna där gruppen födda i övriga världen hade mer än fyra gånger så hög andel individer som saknade praktiskt stöd än gruppen födda i Sverige, 17 procent jämfört med 4 procent.

De kommunala skillnaderna låg som högst på 8 procentenheter mellan de med högst och lägst avsaknad av praktiskt stöd.  För Skåne totalt sätt sågs ingen större skillnad mot övriga riket, båda låg på cirka 6 procent. 

Frågan om emotionellt stöd löd: har du någon du kan dela dina innersta känslor med och anförtro dig åt? Frågan kunde besvaras med ja eller nej. De som svarade nej kategoriserades som att de saknade emotionellt stöd.

Avsaknaden av emotionellt stöd i Folkhälsoenkät Skåne 2022 var oförändrad i jämförelse med undersökningen från år 2019, 14 procent. Avsaknaden av emotionellt stöd var därav högre än avsaknaden av praktiskt stöd. Det var vanligare bland män än kvinnor att sakna emotionellt stöd, 16 procent jämfört med 11 procent. Viss skillnad mellan åldersgrupperna kunde urskiljas då 19 procent i den yngsta åldersgruppen (16–29 år) uppgav att saknade emotionellt stöd medan motsvarande siffra i gruppen 65–84 år var 11 procent. I övrigt var det ingen större skillnad eller framträdande trend mellan åldersgrupperna. För de olika utbildningsgrupperna var trenden densamma som för praktiskt stöd, en kortare utbildningsnivå åtföljdes av högre avsaknad emotionellt stöd. För de med förgymnasial utbildning saknade 16 procent emotionellt stöd medan motsvarande siffra för de med gymnasial samt eftergymnasial var 14 respektive 11 procent. Den största skillnaden återfanns mellan födelseregionerna. I gruppen födda i övriga världen var det 24 procent som uppgav att de saknade emotionellt stöd, för de födda i Sverige eller övriga Norden var motsvarande siffra 12 procent.

Skillnaderna mellan kommunen med lägst och högst saknad av emotionellt stöd var 9 procentenheter men det förelåg ingen nämnvärd skillnad mellan Skåne och övriga riket (14 respektive 13 procent).

För socialt deltagande ställdes frågan: Har du besökt/deltagit i någon av följande aktiviteter under de senaste 12 månaderna? 12 olika aktiviteter listades, varav den svarande kunde kryssa i flera alternativ. Svarande som angav max en aktivitet ansågs ha lågt socialt deltagande.

I Folkhälsoenkät Skåne 2022 var det 28 procent som hade lågt socialt deltagande. Det förekom nästan ingen skillnad mellan män och kvinnor. Den mest påtagliga skillnaden återfanns mellan åldersgrupperna där ett lågt socialt deltagande var nästan fyra gånger så vanligt i den äldsta åldersgruppen (85 +) jämfört med den yngsta åldersgruppen (16-29 år). Även utbildningsgrupperna visade på stora skillnader då 59 procent av de med förgymnasial utbildning angav ett lågt socialt deltagande, motsvarande siffra för de med eftergymnasial utbildning var 18 procent. För grupper baserat på födelseland var skillnaden minst men ändock tydlig.  För de som var födda i övriga värden var andelen högre än för övriga födelseländer, 38 procent, och som lägst för Sverige som födelseland med 28 procent.

Kommunjämförelser visade att det förelåg en skillnad på nästan 20 procentenheter mellan den kommunen med högst och lägst värde av lågt socialt deltagande.

Av listan på sociala aktiviteter var det mest frekvent förekommande svaret ”privat fest” (60 procent) följt av ”teater eller bio” (38 procent) samt ”följt sociala nätverkssajter på internet” (37 procent). 

För att mäta tillit ställdes frågan: Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Frågan besvarades med ja eller nej. De som svarade nej kategoriserades som att de hade svårt att lita på andra.

I Folkhälsoenkät Skåne 2022 var det 33 procent som uppgav att de hade svårt att lita på andra och det syntes ingen skillnad mellan män och kvinnor.

Det är dock en tydlig skillnad mellan åldersgrupper där drygt hälften (49 procent) av alla 16–29 åringar uppger att de har svårt att lita på andra. Den siffran blir lägre med stigande ålder och är lägst i den äldsta åldersgruppen (85+) med 22 procent.  Det är en tydlig skillnad mellan utbildningsgrupperna där de med förgymnasial och gymnasial utbildning anger en högre siffra än de med eftergymnasial utbildning, 35–36 procent i jämförelse med 22 procent. Det är också en påtaglig skillnad mellan födelseregionerna. Drygt hälften (49 procent) av de som var födda i övriga värden, och 42 procent av de som var födda i övriga Europa, uppgav att de hade svårt att lita på andra. Lägst siffra återfanns bland de födda i övriga Norden, 25 procent, medan siffran för de födda i Sverige var något högre med 29 procent.

Skillnader mellan Skånes kommuner förekommer, skillnaden mellan den högsta och lägsta kommunen låg på 21 procentenheter. I jämförelse med övriga riket låg Skåne fem procentenheter högre (33 respektive 27 procent).

Frågan om isolering och ensamhet är ny för 2022 och formulerades: Upplever du besvär av ensamhet och isolering? Frågan kunde besvaras med: nej; ja, lätta besvär; ja, svåra besvär.  De som svarade jakande kategoriserades som att de upplevde ensamhet och isolering.

För Skåne var det 26 procent som uppgav att de upplevde ensamhet och isolering, vilket var samma siffra som för riket. Det var en högre andel kvinnor än män ( 29 respektive 24 procent) och en tydlig skillnad mellan olika åldersgrupper.  Den yngsta (16–29 år) och den äldsta (85+ år) åldersgruppen upplever mest ensamhet och isolering, 38 respektive 37 procent.  I den äldsta åldersgruppen syns dock en betydande åldersskillnad med en nästa dubbelt så hög andel kvinnor än män som uppger ensamhet och isolering.   För de övriga tre åldersgrupperna syns en minskad upplevelse av ensamhet och isolering med stigande ålder. För utbildningsgrupperna syntes i stort sett ingen skillnad där 24–26 procent uppgav att de kände ensamhet och isolering. För födelseland återfanns den högsta siffran för de födda i övriga värden (35 procent) och lägst i Sverige och övriga Norden med 24–25 procent.

Skillnader mellan Skånes kommuner förekommer, som mest med 12 procentenheter.

1. Tay, L., et al., Social relations, health behaviors, and health outcomes: a survey and synthesis. (2013). Appl Psychol Health Well Being,  5(1): p. 28-78.  doi.org/10.1111/aphw.12000

2. Holt-Lunstad, J., Social Connection as a Public Health Issue: The Evidence and a Systemic Framework for Prioritizing the “Social” in Social Determinants of Health. (2022). Annu Rev Public Health,  43: p. 29-30. doi.org/10.1146/annurev-publhealth-052020-110732

3. Thelander, K. and M. Kristenson. Sociala relationer och hälsa. Teori och praktik. 2022, Lund: Studentlitteratur.

4. Bowling, A. Measuring health: a review of subjective health, well-being and quality of life measurement scales. 2017: Open University.

5. Pellmer, K., B. Wramner, and H. Wramner, Grundläggande folkhälsovetenskap. 2012: Liber.

6. Kim, D., S.V. Subramanian, and I. Kawachi, Bonding versus bridging social capital and their associations with self rated health: a multilevel analysis of 40 US communities. (2006).  Journal of Epidemiology & Community Health, 60(2): p. 116-122. http://dx.doi.org/10.1136/jech.2005.038281

7. Waverijn, G., et al., A prospective analysis of the effect of neighbourhood and individual social capital on changes in self-rated health of people with chronic illness. (2014). BMC Public Health, 14(1): p. 1-11. https://doi.org/10.1186/1471-2458-14-675

8. Ueshima, K., et al., Does social capital promote physical activity? A population-based study in Japan. (2010) PloS one, 5(8): p. e12135. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0012135

9. Mohnen, S.M., et al., Health-related behavior as a mechanism behind the relationship between neighborhood social capital and individual health-a multilevel analysis. (2012). BMC public health, 12(1): p. 1-12. https://doi.org/10.1186/1471-2458-12-116

10. Nieminen, T., et al., Social capital, health behaviours and health: a population-based associational study. (2013). BMC public health, 13(1): p. 1-11. https://doi.org/10.1186/1471-2458-13-613

11. Forsman, A.K., et al., Structural and cognitive social capital and depression among older adults in two Nordic regions. (2012). Aging & mental health, 16(6): p. 771-779. https://doi.org/10.1080/13607863.2012.667784

12. Han, K.-M., et al., Social capital, socioeconomic status, and depression in community-living elderly. (2018). Journal of psychiatric research,  98: p. 133-140. https://doi.org/10.1016/j.jpsychires.2018.01.002

13. Valtorta, N.K., et al., Loneliness and social isolation as risk factors for coronary heart disease and stroke: systematic review and meta-analysis of longitudinal observational studies. (2016). Heart,  102(13): p. 1009-1016. http://dx.doi.org/10.1136/heartjnl-2015-308790

14. Leigh-Hunt, N., et al., An overview of systematic reviews on the public health consequences of social isolation and loneliness. (2017). Public health, 152: p. 157-171. https://doi.org/10.1016/j.puhe.2017.07.035

15. Rico-Uribe, L.A., et al., Association of loneliness with all-cause mortality: A meta-analysis. (2018). PloS one,  13(1): p. e0190033. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0190033