Miljö och boende

Det finns flera aspekter i den miljö vi vistas och bor i som relaterar till hälsa och ohälsa. En aspekt som kan påverka i negativ riktning är buller, vilket är ett växande folkhälsoproblem med konsekvenser för hälsan avseende exempelvis hjärt-kärlsjukdom, sömnstörningar och hörselnedsättningar (1). Det finns olika sorters buller, men i detta sammanhanget fokuseras på buller från transporter (väg-, tåg- och flygtrafik). I Sverige är den här typen av buller vanligt förekommande och det finns undersökningar som visat att omkring 1 av 5 drabbas av trafikbuller över riktvärdet 55dB (2, 3). Trångboddhet är en annan aspekt som har samband med ohälsa även om ytterligare forskning behövs inom detta komplexa forskningsfält. I den här rapporten definieras trångboddhet enligt Trångboddhetsnorm 2 (vilken innebär att en bostad är trångbodd om det bor fler än två personer per rum (undantag kök, och badrum) (4). Aspekter av mer positiv karaktär avseende miljö, är vistelse i grönområden som kan ha flera hälsofördelar samt minskar risken för sjukdom och död (5, 6). 

Sömnstörd på grund av trafikbuller

Resultaten som redovisas avser andel som upplever sömnstörningar (svårt att somna/blir väckt) på grund av trafikbuller (väg-, tåg-, flygtrafik) i eller i närheten av bostaden, vilket totalt 6 procent av de svarande uppgav (16+ år). Motsvarande rikssnitt ligger på 5 procent. För kvinnor är andelen någon procentenhet högre år 2022 jämfört med år 2019.

Avseende resultat för socioekonomiska grupper, visar de i stort att sömnstörningar av den här typen tycks något vanligare ju kortare utbildning. Exempelvis uppgav 4 procent av kvinnorna med eftergymnasial utbildning att de upplevde sömnstörningar på grund av trafikbuller, medan 7 respektive 9 procent av kvinnorna med gymnasial och förgymnasial utbildning gjorde detsamma. Något större skillnader sågs mellan födelseregioner, med en variation mellan 4 procent (födda i Sverige) och 13 procent (födda utanför Europa) för männen och 5 (födda i Sverige) och 12 procent (födda utanför Europa) för kvinnorna.  

Andelen som rapporterade sömnstörningar på grund av trafikbuller sett till de skånska kommunerna uppgick till mellan knappt 3 procent och uppåt 10 procent.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som upplevt sömnstörningar på grund av buller, %

Geografiska skillnader

Andel som upplevt sömnstörningar på grund av buller, %

8-10
6-7
4-5
2-3
8-10
6-7
4-5
2-3

Trångboddhet

För att beräkna förekomst av trångboddhet, ombads de svarande att ange antal rum (utöver kök, hall och badrum) samt antal boende i sin bostad. Utifrån dessa frågor kategoriserades de svarande som trångbodda eller ej trångbodda enligt Trångboddhetsnorm 2 (4). Ungefär 5 procent (16+ år) uppfyllde kriterierna för trångboddhet, vilket är i linje med mätningen år 2019 men något högre i jämförelse med mätningar längre tillbaka i tiden.

Trångboddhet verkar vara mer utbrett i yngre åldersgrupper än äldre. Högst andel trångbodda rapporterades i åldrarna 16–29 år (10 procent) och 30–44 år (8 procent), följt av gruppen 45–64 år (2,5 procent), medan de två äldsta grupperna, 65–84 år och 85+ år ligger på cirka 0,5 procent. Vidare tycks trångboddhet bland kvinnor vara vanligare i gruppen med förgymnasial utbildning (9 procent) jämfört med grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning (cirka 3 procent). Det som utmärker sig mest vid jämförelser mellan grupper är dock skillnader mellan födelseregioner. Totalt uppgav omkring 1 av 5 (21 procent) i gruppen utomeuropeiskt födda att de bor trångbott, medan endast 2–3 procent födda i Sverige och övriga Norden gör detsamma. Motsvarande mönster ses för kvinnor och män separat.  

Trångboddhet skiljer sig även mellan de skånska kommunerna. I den kommun med högst andelar är det nästan 1 av 10 (9 procent) som uppgett att de är trångbodda, medan kommunen med lägst andelar ligger på 1 av 100 (1 procent).

Jämförelse över tid och mot riket
Andel trångbodda, %

Geografiska skillnader

Andel trångbodda, %

7-9
5-6
3-4
1-2
7-9
5-6
3-4
1-2

Vistelse i grönområde

I en ny fråga från och med år 2022 undersöktes vistelse i grönområde genom frågan ”Hur ofta är du utomhus i park, natur- eller grönområden (t.ex. gått promenader eller cyklat)? Majoriteten, 73 procent (16+ år) uppgav sådana besök varje dag eller några gånger per vecka, med högre andelar för kvinnor än män (77 jämfört med 69 procent). Skånes resultat ligger i nivå med rikssnittet.

Vidare visar resultaten på högre andelar som vistas i grönområden utifrån ovan definition för varje åldersgrupp som studeras till och med 84 år. Lägst andelar återfinns således för de yngsta (16–29 år) på 62 procent och högst i den näst äldsta gruppen (65–84 år) på 86 procent, för att sedan ligga lägre i gruppen från 85 år och uppåt, på 73 procent. Mönstret är i stora drag motsvarande för kvinnor och män var för sig. Skillnader ses även sett till födelseregioner med högre andelar i grupperna födda i Norden, jämfört med grupperna födda utanför Norden, vilket ses både för kvinnor och män.

Kommuner med högst andel kommuninvånare som rapporterade utevistelse i grönområde enligt ovan uppgick till 84 procent, medan den med lägst andelar uppgick till 58 procent.     

Jämförelse mot riket
Andel som uppgett utevistelse i grönområde, %

Geografiska skillnader

Andel som uppgett utevistelse i grönområde, %

78-84
71-77
64-70
58-63
78-84
71-77
64-70
58-63

Referenser

1.       World Health Organization (WHO). Environmental Noise Guidelines for the European Region. Environmental noise guidelines for the European Region (who.int) Hämtad 2023-02-03.

2.       Naturvårdsverket. Kartläggning av antalet överexponerade för buller. Stockholm: Sweco/Naturvårdsverket. 2014. FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org) Hämtad 2023-02-03. 

3.       Mattisson K., Stroth E. & Larsson E. Miljöhälsorapport Skåne 2017. Rapport 16:2017. Länsstyrelsen Skåne, 2017. https://sodrasjukvardsregionen.se/download/rapport-162017-miljohalsorapport-skane-2017/?wpdmdl=7351&refresh=63dcf55c4f5d01675425116 Hämtad 2023-02-03.

4.       Boverket. Trångboddheten i storstadsregionerna. Boverket, 2016. Rapport 2016:28. Trångboddheten i storstadsregionerna (boverket.se) Hämtad 2023-02-03.

5.       Twohig-Bennett, C., & Jones, A. (2018). The health benefits of the great outdoors: A systematic review and meta-analysis of greenspace exposure and health outcomes. Environmental research, 166, 628–637. https://doi.org/10.1016/j.envres.2018.06.030

6. Yuan, Y., Huang, F., Lin, F., Zhu, P., & Zhu, P. (2021). Green space exposure on mortality and cardiovascular outcomes in older adults: a systematic review and meta-analysis of observational studies. Aging clinical and experimental research, 33(7), 1783–1797. https://doi.org/10.1007/s40520-020-01710-0