Metod

Insamlingen av svar har gjorts genom två urval, dels de som bor i Skåne och tillhör urvalet för den nationella folkhälsoenkäten, dels Skånes tilläggsurval till densamma. Urvalsramarna baseras på uppgifter från Registret över Totalbefolkningen 2021-11-30 och inkluderar personer som är 16 år eller äldre.

Det nationella urvalet uppgick till 45 000 personer som drogs med obundet slumpmässigt urval, varav 5 961 var skåningar. Skånes tilläggsurval uppgick till 88 290 personer som drogs med stratifierat obundet slumpmässigt urval där strata baserades på ålder och geografiskt område. Urvalsprocessen var designad så att de 5 961 personer i det nationella urvalet som tillhörde Skånes län inte kunde dras i tilläggsurvalet. Det totala antalet urvalspersoner, dvs. urvalspersoner från Skånes län i det nationella urvalet samt tilläggsurvalet, var 94 251 personer, varav 374 utgjorde övertäckning. Totalt svarade 29 066 personer på enkäten.

I ett stratifierat urval har individer olika sannolikheter att komma med i urvalet. För att urvalet ska representera populationen räknas en viktad svarsfrekvens ut. Den viktade svarsfrekvensen räknas ut med hjälp av designvikter, som beror på den stratifierade urvalsdesignen. Den viktade svarsfrekvensen i denna undersökning uppgick till 35 procent, vilket är en försämring från de 44 procent som erhölls i Skånes folkhälsoenkät 2019.

Individer är på grund av olika orsaker mer eller mindre benägna att svara på enkäter. I nedanstående tabell beskrivs svarsfrekvenser för olika gruppindelningar. Även dessa svarsfrekvenser är viktade för att justera för urvalsdesignen. I kolumnen längst till höger redovisas även motsvarande antal svarande.

Andelen svarande var högst i åldersgruppen 65-84 år (58 procent) och lägst i åldersgruppen 16-29 år (20 procent). Kvinnor svarade i högre grad än män (38 respektive 32 procent). Svarsfrekvensen skiljde sig även åt mellan olika utbildningsgrupper, med en högre andel svarande i gruppen med eftergymnasial utbildning än i grupperna med kortare utbildning. Likaså förekom skillnader i svarsfrekvens baserat på födelseregion, med till exempel en svarsfrekvens på 41 procent i gruppen födda i Sverige, medan andelen i gruppen födda utanför Europa var 15 procent. För kommun, som inte redovisas i tabellen, varierar svarsandelen mellan 29 procent i Skurup och 46 procent i Lomma. Hanteringen av den skevhet som uppstår för att vissa grupper är över- eller underrepresenterade diskuteras i sektionen ”Bortfallsanalys”.

Datainsamlingen påbörjades i februari år 2022 och avslutades i maj samma år. Till personer yngre än 65 år gjordes fyra utskick och till personer som var 65 år eller äldre gjordes tre utskick. Alla utskick gjordes via post. Det första utskicket innehöll ett informationsbrev och inloggningsuppgifter till att besvara enkäten på webben, men båda åldersgrupperna fick också möjlighet att svara på pappersblankett i senare utskick. Totalt valde nästan 68 procent av respondenterna att svara på webblanketten.

Den nationella blanketten bestod av 61 numrerade frågor, flera av dem hade delfrågor vilket genererade totalt 106 frågor. Region Skåne hade dessutom en tilläggsmodul med ytterligare 16 numrerade frågor (totalt 38 frågor inklusive delfrågor). Frågorna handlade bland annat om hälsa, levnadsvanor, ekonomiska förhållanden, arbete och sysselsättning samt trygghet och sociala relationer. Förutom variabler som samlats in via frågeblanketten har ett antal bakgrundsvariabler som inkomst, utbildning, civilstånd, födelseland etcetera påkopplats från SCB:s olika register.

Datainsamlingen har genomförts av SCB, på uppdrag av Folkhälsomyndigheten och Region Skåne.  För mer detaljerad information om enkätens metod och genomförande hänvisas till separat teknisk rapport.

Uppgifterna som respondenterna har lämnat samt de påkopplade registervariablerna från SCB skyddas av sekretess enligt 24 kap. 8 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) och 7 § offen­tlighets- och sekretessförordningen (2009:641). SCB, Folkhälsomyndigheten och Region Skåne omfattas alla av reglerna om sekretess och tystnadsplikt.

Vid enkätundersökningar finns det risk att verkliga förhållanden inte återspeglas till fullo eftersom det kan förekomma skillnader mellan de som valt att svara och de som valt att inte göra det. För att svaren ska kunna bedömas representativa för Skånes population måste effekten av bortfallet, omfattningen på potentiella systematiska skillnader mellan svarande och icke-svarande, utvärderas.

Bortfallsanalysen tar hjälp av känd information om hela populationen som tillhandahålls av registervariabler. För 2022 års enkät användes registervariablerna ålder, kön, utbildning, födelseland, civilstånd, inkomst, storstad och kommun som hjälpvariabler. Dessa valdes då de har ett samband med både svarsfrekvensen och viktiga målvariabler i enkäten. Genom att jämföra fördelningen inom hjälpvariablerna för de svarande med fördelningen för hela populationen kan bortfallsskevheten skattas.

Informationen om effekten av bortfallet används tillsammans med designvikterna för att beräkna så kallade kalibreringsvikter. Designvikterna avgörs av urvalsdesignen. Syftet med att tillämpa kalibreringsvikter är att minska skevheten i skattningarna. Alla resultat i rapporten är framtagna med hjälp av kalibreringsvikterna för att på ett säkrare sätt kunna dra slutsatser om populationen utifrån de svar som enkäten gett. För en mer utförlig beskrivning av kalibreringsmetodiken, se Lundström och Särndal 2001 (1).

Trots kalibrering, förekommer det dock fortfarande osäkerheter i skattningarna. Till exempel är det svårt att ta höjd för att individer med god hälsa, generellt sett, kan vara benägna att svara på enkäter om hälsa jämfört med individer med sämre hälsa samt att det är svårt att nå de mest utsatta individerna i samhället (2-4). Vissa osäkerheter är dock kvantifierbara, så som den statistiska felmarginalen vilket diskuteras vidare i nästa sektion.

Det finns olika typer av osäkerhetskällor som uppstår både innan, under och efter själva enkätundersökningen. I den här sektionen diskuteras osäkerheten som uppstår i och med att folkhälsoenkäten är en urvalsundersökning. Eftersom svar inte har samlats in från alla i Skåne (populationen av intresse) är de redovisade andelarna skattningar som innehåller ett visst mått av osäkerhet. Denna osäkerhet behöver tas i beaktning när slutsatser ska dras om hur hälsoläget ser ut i Skåne, och hur det skiljer sig mellan grupper.

I rapportens tabeller, diagram och kartor redovisas endast de skattade andelarna, men det ska betonas att varje skattad andel är förknippad med en statistisk felmarginal. I diagrammet nedan visas ett exempel på hur osäkerhetsmarginalerna ser ut för redovisningsgruppen födelseregion uppdelat på kön för variabeln ”Bra självskattad hälsa”. För män födda i Sverige är det 73,6 procent (± 1) med bra självskattad hälsa. Andelen ligger alltså någonstans mellan 72,6 och 74,6 procent med en konfidensgrad på 95 procent. Jämförelsevis ligger andelen för män födda i övriga Norden på 69,7 procent ± (6,2), med andra ord mellan 63,5 och 75,9 procent. Den statistiska felmarginalen är i det här fallet mycket större på grund av ett mindre dataunderlag för män födda i övriga Norden än män födda i Sverige.

Varianserna som ligger till grund för felmarginalerna har beräknats med den så kallade Cochran-metoden. För en beskrivning av den se Gatz and Smith 1994 (5).

I förklaringen av resultaten i rapporten anges ibland om det funnits en statistisk säkerställd skillnad mellan de olika redovisningsgrupperna. En statistisk säkerhetsställd skillnad fastställs när konfidensintervallen inte överlappar. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa resultat är framtagna utan justering för bakomliggande orsaker till skillnad mellan grupper. När till exempel självskattad hälsa jämförs mellan olika utbildningsgrupper tas inte hänsyn till att åldersfördelningen skiljer sig åt mellan grupperna.

Rapporten redovisar ett urval av de indikatorer som går att skapa utifrån 2022 års enkätsvar. De utvalda resultaten syftar till att ge en övergripande bild av hälsoläget i den vuxna befolkningen (16+ år) i Skåne. Om inget annat anges har indikatorerna baserats på definitioner enligt Folkhälsomyndigheten (6). Samtliga resultat i rapporten är framtagna med hjälp av den statistiska programvaran R.

I de fall det är möjligt presenteras resultat i en tidsserie där 2022 års mätning kompletteras med resultaten från tidigare mättillfällen 2000, 2004, 2008, 2012 och 2019. För att säkerställa jämförbarhet över tid redovisas tidsserien för åldrarna 18-80 år. Detta då tidigare års enkäter skickats ut till ett urval av skåningar mellan 18-80 år.

De skånska resultaten för den vuxna befolkningen (16+ år) jämförs med rikssnittet. Resultaten för riket har tagits fram med hjälp av svaren på den nationella folkhälsoenkäten i sin helhet.  Jämförelsen mot riket är endast deskriptiv, och syftar till att ge en indikation över hur Skånes hälsoläge ser ut i förhållande till rikssnittet. När det redovisade resultatet baseras på en skånsk tilläggsfråga har inte jämförelse med riket varit möjlig.

Då hälsan och dess bestämningsfaktorer i många fall skiljer sig åt mellan grupper, presenteras resultaten även i olika redovisningsgrupper. Ojämlikheter i hälsa förekommer mellan flera olika typer av grupper i samhället, men är i denna rapport avgränsade till: åldersgrupper (16-29 år, 30-44 år, 45-64 år, 65-84 år samt 85+ år), utbildningsnivå (förgymnasial, gymnasial samt eftergymnasial) och födelseregion (Sverige, Övriga Norden, Övriga Europa samt Övriga världen). För alla grupper redovisas resultaten uppdelat på kön (kvinna och man) samt på totalnivå. För resultat uppdelat på utbildningsnivå ingår endast personer som är minst 25 år gamla. Detta av anledningen att vid 25 års ålder bedöms de flesta ha haft chans att uppnå eftergymnasial utbildningsnivå.

Slutligen redovisas resultaten utifrån geografiska skillnader (på totalnivå) för Skånes 33 kommuner. För mer ingående resultat på kommunnivå hänvisas till statistikverktyget QlikView (länk till QlikView). Eventuella skillnader mellan kommuner är deskriptiva, inga statistiska analyser har genomförts för att jämföra kommunerna mot varandra. Detta på grund av begränsade svarsunderlag för många kommuner. Det finns med andra ord generellt sett mer osäkerhet i skattningarna för de mindre kommunerna, vilket måste tas i beaktning vid jämförelse av kommuner. För att göra statistiska jämförelser hade det krävts att flera års medelvärden lades samman för att få ett tillräckligt stort dataunderlag för de mindre kommunerna.

Enkätresultaten är i rapporten indelade i följande nio kapitel: Hälsa, Levnadsvanor, Sociala relationer, Trygghet, Arbete, Miljö och Boende, Sjukvård och Tandvård; Covid-19-pandemin och till sist Framtidstro.  Jämförelse över tid och mot riket presenteras i tabellform. Skattningarna för åldersgrupper, utbildningsnivåer och födelseregioner presenteras i diagramform. I det interaktiva diagrammet är det möjligt att välja om skattningen för kvinna, man och totalt ska visas ihop eller enskilt genom att tända och släcka de knappar som finns under diagrammet. Skattningarna för Skånes kommuner visas i ett kartdiagram. När de skattade andelarna är för små och indikatorn bedömts vara av speciellt känslig natur redovisas den inte på kommunnivå.

1. Lundström, S. & Särndal, C-E. Estimation in the presence of Nonresponse and Frame Imperfections. Stockholm: Statistics Sweden, 2001. Hämtad 2020-07-09 från: http://share.scb.se/ov9993/data/publikationer/statistik/_publikationer/ov9999_2000i02_br_x97öp0103.pdf

2. Lindén-Boström, M. and C. Persson, A selective follow-up study on a public health survey. The European Journal of Public Health, 2013. 23(1): p. 152-157.

3. Christensen, A.I., et al., What is wrong with non‐respondents? Alcohol‐, drug‐and smoking‐related mortality and morbidity in a 12‐year follow‐up study of respondents and non‐respondents in the Danish Health and Morbidity Survey. Addiction, 2015. 110(9): p. 1505-1512.

4. Keyes, K.M., et al., How healthy are survey respondents compared with the general population? Epidemiology, 2018. 29(2): p. 299-307.

5. Gatz. D.F. & Smith, L. The standard error of a weighted mean concentration - I. Bootstrapping vs other methods. Great Britain: Atmospheric Environment, Vol 29, No11, 1185-1193, 1994.

6. Folkhälsomyndigheten. Syfte och bakgrund till frågorna i nationella folkhälsoenkäten (Hälsa på lika villkor 2022), 2022. Hämtad 2022-12-20 från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/syfte-och-bakgrund-till-fragorna-i-nationella-folkhalsoenkaten-halsa-pa-lika-villkor-2022/