Levnadsvanor

Enligt Livsmedelsverkets rekommendationer bör vuxna och barn (över 10 år) äta omkring 500 gram grönsaker och frukt per dag, till exempel 2 stora nävar grönsaker och 3 frukter (20). Resultaten visar att totalt 7 procent (16+ år) äter frukt- och grönsaker minst 5 gånger/dag, med högre andelar för kvinnor (9 procent) jämfört med män (4 procent). Andelen är dock någon procentenhet lägre för kvinnor år 2022 jämfört med år 2019 och för både män och kvinnor ytterligare någon respektive några procentenheter lägre jämfört med längre tillbaka i tiden. Bland männen tycks det vara högst andelar som uppnår rekommendationen i den yngsta gruppen (16–29 år) där 6 procent uppger en sådan konsumtion, medan mellan 3-4 procent gör detsamma i övriga åldersgrupper.

Sett till socioekonomiska skillnader är det för kvinnor något vanligare att gruppen med längst utbildning uppnår ett frukt- och grönsaksintag motsvarande minst 5 gånger/dag jämfört med grupperna med kortare utbildning (10 procent jämfört med 7–8 procent). Män födda utanför Norden tycks i något högre grad än män födda i Norden (inklusive Sverige) uppnå ett frukt- och grönsaksintag om minst 5 gånger/dag (7 procent jämfört med 3–4 procent).

De skånska kommuner med högst andelar avseende intag av frukt och grönsaker minst 5 gånger/dag uppgick till 9 procent, vilket kan jämföras med den kommun som låg lägst, vilken uppgick till 3 procent.

Rekommendationerna för fysisk aktivitet för vuxna innebär bland annat att vara fysiskt aktiv regelbundet, såväl vardagar som helg. Pulshöjande fysisk aktivitet bör varje vecka uppgå till minst 150–300 minuter på måttlig intensitet. Alternativt kan man varje vecka ägna sig åt 75–150 minuter på hög intensitet. Det går också bra att kombinera dessa för att nå rekommendationerna (6, 21). 

Majoriteten (65 procent) av de svarande (16+ år) uppnår rekommendationen om minst 150 minuter enligt resultaten för år 2022. Motsvarande rikssnitt ligger på 67 procent. Det är en något högre andel män än kvinnor som når rekommendationerna (67 respektive 64 procent). Jämfört med år 2019 är andelarna något högre år 2022 (avser 18–80 år), åtminstone för männen. Avseende åldersgrupper är det framför allt den äldsta gruppen (85+ år) som sticker ut, med betydligt lägre andelar än övriga åldersgrupper. I denna grupp uppnår 29 procent av kvinnorna och 35 procent av männen rekommendationerna, vilket kan jämföras med övriga åldersgrupper som ligger mellan 61–69 procent (kvinnor) och 61–75 procent (män).

Sett till utbildningsnivå ses liksom tidigare mätningar en stegvis ökning, med högre andel som är fysiskt aktiva minst 150 min/vecka ju längre utbildning, nämligen 48 procent i gruppen med förgymnasial utbildning, 62 procent i gruppen med gymnasial utbildning och 73 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning. Motsvarande mönster ses för kvinnor och män separat. Även sett till födelseregion ses skillnader, med högst andelar i gruppen födda i Sverige (70 procent) och lägst andelar i gruppen födda utanför Europa (48 procent) totalt sett. Allra lägst återfinns gruppen kvinnor födda i utomeuropeiskt land på 44 procent.

Det skiljer 28 procentenheter mellan den skånska kommun med högst (79 procent) och lägst (51 procent) andel invånare (16+ år) som når rekommendationerna för fysisk aktivitet.  

Stillasittande definieras som alla aktiviteter i vaket tillstånd som utförs i sittande, tillbakalutad eller liggande ställning och är förknippade med låg energiförbrukning. Tid som spenderas stillasittande bör begränsas och vid en längre stunds stillasittande rekommenderas avbrott för fysisk aktivitet (6, 21).

De aktuella resultaten visar att cirka 1 av 4 är stillasittande minst 10 timmar/dag, vilket är i linje med rikssnittet. Det är vanligare att män rapporterar stillasittande i denna omfattning jämfört med kvinnor (27 respektive 21 procent) och för både kvinnor och män (avser 18–80 år) är andelen cirka 4 procentenheter högre jämfört med mätningen år 2019. Sett till åldersgrupper är andelen högst bland de yngsta (16–29 år) för kvinnorna på 33 procent och de två yngsta grupperna (16–29 år och 30–44 år) för männen på 35 respektive 33 procent, medan lägst andelar för både kvinnor och män återfinns i den näst äldsta gruppen (65–84 år) som för kvinnorna uppgår till 12 procent och för männen till 17 procent. Trots högre andelar i den äldsta gruppen (85+ år) ligger denna grupp på en lägre nivå än gruppen 16-29 år, vilket gäller både kvinnor och män. 

Män med eftergymnasial utbildning rapporterar stillasittande minst 10 timmar/dygn i högre grad än män med förgymnasial- och gymnasial utbildning (34 procent jämfört med 20–21 procent). För kvinnorna ses i stället skillnader mellan grupperna med efter- och förgymnasial utbildning (23 respektive 21 procent) jämfört med gruppen med gymnasial utbildning (14 procent).

Mellan Skånes kommuner skiljde sig andelarna avseende stillasittande minst 10 timmar/dag med närmare 20 procentenheter mellan den kommunen med högst (32 procent) och lägst (13 procent) andelar. 

Andel som uppgett daglig tobaksrökning har minskat jämfört med den senaste mätningen år 2019, men trenden har varit tydlig de senaste 20 åren, med mer än 10 procentenheter lägre andelar idag jämfört med år 2000. De aktuella resultaten år 2022 visar att 7 procent (16+ år) uppgav att de röker dagligen. Motsvarande rikssnitt ligger på knappt 6 procent. Bland både kvinnor och män är andelen dagligrökare lägre bland de äldsta (85+ år) på 2,1 respektive 1,5 procent och yngsta (16–29 år) på 4 respektive 5 procent jämfört med övriga åldersgrupper som bland kvinnorna ligger mellan 6 och 10 procent och bland männen mellan 8 och 9 procent. 

Fördelningen av dagligrökare skiljer sig totalt sett mellan utbildningsgrupperna och är lägre ju högre utbildning. Högst andelar återfinns alltså i gruppen med förgymnasial utbildning på 12 procent, följt av gruppen med gymnasieutbildning på 10 procent samt gruppen med eftergymnasial utbildning på 4 procent. Samma stegvisa mönster ses för männen. För kvinnorna ses i stället skillnader mellan gruppen med eftergymnasial utbildning och de båda andra utbildningsgrupperna.

Skillnader förekommer även mellan födelseregioner. För männen är det lägre andelar som röker dagligen i gruppen födda i Sverige (6 procent) jämfört med övriga födelseregioner (11–14 procent). För kvinnorna ses en variation mellan 4 och 13 procent med lägst andelar i gruppen födda utanför Europa och högst andelar i gruppen födda i Europa (exklusive Norden).

Omfattningen dagligrökare skiljer sig åt mellan Skånes kommuner, från 1 till 13 procent.  

Drygt 1 av 10 (11 procent) (16+ år) uppgav att de snusar tobaks- eller nikotinsnus dagligen. Motsvarande rikssnitt ligger på 13 procent. Det finns en tydlig skillnad mellan män och kvinnor, med högre andelar för män (17 procent jämfört med 5 procent). Andelen som uppgett att de snusar dagligen har ökat något för både kvinnor och män jämfört med föregående mätning år 2019. Sett till åldersgrupper är dagligt snusbruk lägre i åldersgrupperna från 65 år och uppåt, jämfört med de under 65 år. Bland männen rapporterar till exempel 17–20 procent dagligt snusbruk i åldersgrupperna till och med 64 år, medan 12 procent i åldern 65–84 år och knappt 3 procent i åldern 85+ år gör detsamma. Även för kvinnor ses ett sådant mönster, men här sticker även de yngsta kvinnorna (16–29 år) ut med högre andelar än samtliga övriga åldersgrupper (9 procent jämfört med 0,2–5 procent).

Sett till socioekonomiska mått är dagligt snusbruk bland män vanligare i gruppen med gymnasieutbildning jämfört med grupperna med kortare eller längre utbildning (22 procent jämfört med 14–15 procent). För kvinnorna däremot ligger gruppen med eftergymnasial utbildning på samma nivå som gruppen med gymnasieutbildning (5 procent), men liksom för männen högre än gruppen med förgymnasial utbildning (2 procent).

Dagligt snusbruk är framför allt förekommande i gruppen födda i Sverige, vilket uppgår till 21 procent av männen, vilket är minst dubbelt så vanligt jämfört med övriga födelseregioner. Även de svenskfödda kvinnorna ligger högre än övriga grupper sett till födelseregion (6 procent jämfört med 1–2 procent).

Variationen avseende dagligt snusbruk ligger mellan 7 och 15 procent sett till Skånes kommuner.  

Ovan redovisades dagligt snusbruk som inkluderar snus oavsett typ (tobaks- eller nikotinsnus). Kommande avsnitt avser tobaksnus och nikotinsnus var för sig. Vad gäller tobakssnus uppger totalt 9 procent (16+ år) sådant bruk dagligen. Motsvarande rikssnitt ligger på 11 procent. För dagligt bruk av tobakssnus skiljer sig förekomsten mellan män och kvinnor med betydligt högre andelar för män (15 jämfört med knappt 3 procent). Både för män och kvinnor är daglig tobakssnusning vanligast i åldersgrupperna mellan 30–64 år. För männen i detta åldersspann  uppgav exempelvis 18–19 procent dagligt bruk, vilket kan jämföras med den yngsta (16–29 år) och näst äldsta åldersgruppen (65–84 år) där andelarna uppgick till 13 respektive 11 procent. Allra lägst återfinns den äldsta gruppen (85+ år) på knappt 3 procent.

Sett till utbildningsnivå är dagligt bruk av tobakssnus bland männen vanligare i gruppen med gymnasial utbildning (20 procent) jämfört med grupperna med för- och eftergymnasial utbildning (13–14 procent). För kvinnorna ligger grupperna med gymnasial- och eftergymnasial utbildning båda på 3 procent, medan gruppen med förgymnasial utbildning ligger lägre, på 1,5 procent.

Det som sticker ut sett till födelseregion är att i gruppen födda i Sverige är andelarna högre än övriga, vilket gäller både för kvinnor och män. Exempelvis uppgav närmare 1 av 5 (19 procent) svenskfödda män dagligt bruk, medan 6 procent utomnordiskt födda män gjorde detsamma.

Det tycks dubbel så vanligt att bruka tobakssnus dagligen i de skånska kommuner med högst andelar (13 procent) jämfört med de med lägst andelar (6 procent).

Totalt sett är andelen som använder nikotinsnus dagligen lägre än dagligt bruk av tobaksnus och uppgår till knappt 3 procent år 2022 (vilket också motsvarar rikssnittet). Den tydliga könsskillnaden som ses för dagligt bruk av tobakssnus ses inte för motsvarande bruk av nikotinsnus som för kvinnor uppgår till 2,4 procent och för männen till 2,6 procent (16+ år). Vidare tycks dagligt bruk av nikotinsnus vanligast i den yngsta åldersgruppen 16–29 år. Detta gäller både för kvinnor och män som uppgår till 7 respektive 6 procent, vilket kan jämföras med övriga åldersgrupper som ligger mellan 0,2 och 2,1 procent (kvinnor) och 0,1 och 2,5 procent (män).

Sett till socioekonomiska grupper ses för kvinnorna en något lägre andel för gruppen med förgymnasial utbildning (0,9 procent) jämfört med övriga utbildningsgrupper (1,8–1,9 procent). För kvinnorna ses även högre andelar i gruppen födda i Sverige (3 procent) än grupperna födda i övriga födelseregioner (0,4–1,3 procent).

Geografiska skillnader visas inte för nikotinsnus på grund av för små andelar och för små skillnader mellan kommunerna. 

Färre än 2 procent av skåningarna (16+ år) uppgav att de använder e-cigaretter med nikotin dagligen eller ibland enligt de aktuella resultaten år 2022, vilket också är i linje med andelen från föregående mätning år 2019. Sett till åldersgrupperna är det något högre andelar i åldersgrupperna mellan 16–44 år som rapporterar sådant bruk bland männen (2–4 procent) jämfört med övriga åldersgrupper (<1 procent). För kvinnorna uppgår den yngsta gruppen (16–29 år) till högre andelar än övriga åldersgrupper (5 procent jämfört med 0,2–1,5 procent). Sett till socioekonomiska grupper ses en något lägre andel för gruppen med eftergymnasial utbildning (0,8 procent) än övriga utbildningsgrupper (1,5 respektive 1,9 procent) totalt sett. För männen ses vidare en viss skillnad mellan gruppen svenskfödda (1,4 procent) och gruppen utomeuropeiskt födda (3,5 procent).

Geografiska skillnader visas inte för e-cigaretter på grund av för små andelar och för små skillnader mellan kommunerna. 

Cannabis är den vanligast förekommande illegala drogen både i Sverige och globalt och utgörs främst av hasch och marijuana (15). Resultaten år 2022 visar att totalt 15 procent använt cannabis någon gång. Motsvarande rikssnitt ligger på 14 procent. Andelarna ligger högre för män (20 procent) än kvinnor (11 procent). Under perioden år 2000–2012 sågs en ökning av andel som uppgav att de använt cannabis någon gång, en uppgång om 7 procentenheter för män och 5 procentenheter för kvinnor. År 2019 sjönk andelarna något, medan de år 2022 åter ligger i nivå med resultaten år 2012. 

Sett till åldersgrupper ses högst andelar för männen i åldern 30–44 år där 35 procent uppgav att de använt cannabis någon gång. Dessa följs av gruppen 16–29 år på 24 procent och vidare gruppen 45–64 år på 15 procent, medan det var mer ovanligt i gruppen 65–84 år (6 procent) och obefintligt i gruppen 85+ år. För kvinnorna ligger de två yngsta grupperna (16–29 år och 30–44 år) mer jämnt på 18–20 procent. Därefter ses liksom för männen lägre andelar i de äldre åldersgrupperna med 8 procent i åldern 45–64 år, 2 procent i åldern 65–84 år och obefintliga andelar i gruppen 85+ år.

Resultaten pekar också mot skillnader mellan socioekonomiska grupper, med högre andelar ju längre utbildning. I gruppen med förgymnasial utbildning uppgav 8 procent att de använt cannabis, följt av gruppen med gymnasieutbildning på 12 procent, medan gruppen med eftergymnasial utbildning ligger allra högst på 21 procent. Mönstret syns för både kvinnor och män separat. Vidare tycks andelarna totalt sett vara högre för gruppen födda i Sverige (17 procent) jämfört med grupperna födda utanför Norden (10–13 procent). I stort gäller motsvarande för män och kvinnor separat.

I majoriteten skånska kommunerna uppgår andelen som uppgett att de använt cannabis någon gång till någonstans runt 10–15 procent. Ett par kommuner sticker ut med högre andelar (22 procent) och en betydligt lägre på knappt 5 procent.

Totalt 5 procent (16+ år) uppgav vid den aktuella mätningen att de någon gång använt narkotikaklassificerade läkemedel på annat sätt än läkare har förskrivit (utan läkares förskrivning, oftare än vad läkare förskrivit eller större mängd än vad läkare förskrivit). Andelen är någon procentenhet högre för män än kvinnor. För kvinnor ses en liten positiv utveckling med  en något lägre andel år 2022 än år 2019. Vid jämförelser mellan åldersgrupper ligger männen i åldersgruppen 30–44 år högre jämfört med män i övriga åldersgrupper (9 procent jämfört med 2–5 procent).

Andelen som brukat narkotikaklassificerade läkemedel enligt ovan beskrivning tycks något mer vanligt i grupper med förgymnasial- och gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (6–7 procent jämfört med 4 procent) totalt sett, men motsvarande ses även för män och kvinnor separat.

Viss skillnad föreligger även mellan födelseregioner. Exempelvis ses något högre andelar i gruppen män födda i Sverige (6 procent) jämfört med utanför Norden (4 procent).

Spannet mellan de skånska kommunerna ligger mellan 1,5 och 10 procent.

Riskkonsumtion av alkohol beräknas i denna rapport utifrån ett index baserat på tre frågor. Med riskbruk menas att konsumtionen ligger på en nivå där risken för sjukdom och ohälsa är påtaglig. Frågorna inkluderar frekvens och mängd alkohol som konsumerats det senaste året och härstammar från screeningtestet Alcohol Use Disorder Identification (AUDIT) (22, 23).

Knappt 14 procent (16+ år) uppnår kriterierna för ett riskbruk enligt ovan definition i aktuell undersökning. Motsvarande rikssnitt ligger på 15 procent. Riskbruk är vanligare bland män än kvinnor (16 respektive 11 procent). Men medan trenden ser ut att peka mot en viss minskning bland männen över tid, så också mellan de två senaste mätningarna år 2019 och 2022, ligger kvinnorna mer stabilt. Sett till skillnader mellan åldersgrupper vid den aktuella mätningen ses för männen högst andelar i grupperna 16–29 år respektive 45–64 år på 19 procent, följt av grupperna 30–44 år och 65–84 år på 12–13 procent, medan de allra äldsta återfinns på 5 procent. För kvinnorna ligger i stället de yngsta, 16–29 år ensamt högst på 20 procent, följt av gruppen 45–64 år på 12 procent. I övrigt följer kvinnorna samma mönster som männen.

Andelen med riskbruk av alkohol är högre i grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildning (13–14 procent) jämfört med gruppen med förgymnasial utbildning (9 procent). Motsvarande mönster ses både för kvinnor och män separat. Generellt tycks riskbruket dessutom mer utbrett i grupperna födda i Norden jämfört med grupperna utomnordiskt födda. Bland de svenskfödda männen exempelvis, uppgav närmare 1 av 5 (18 procent) att de har ett riskbruk, medan andelen i gruppen utomeuropeiskt födda ligger på knappt 5 procent.

Sett till skånska kommuner ses en variation mellan 7 och 18 procent för andel som uppnår kriterierna för riskbruk av alkohol.  

Frågorna för att beräkna riskabelt spelande om pengar utgörs av två delar. Båda delarna efterfrågar hur individens spelvanor varit det senaste året. I den första delen undersöks om spel om pengar förekommit och avser både köp av lotter och att ha satsat pengar på spel. De som svarat jakande ombeds svara på fyra frågor relaterat till spelandet, exempelvis om man har spelat för mer än man verkligen haft råd att förlora. Utifrån detta beräknas ett summaindex som indikerar riskabelt spelande.

Av de svarande (16+ år) anses 3 procent uppnå kriterierna för riskabelt spelande om pengar, vilket är i linje med rikssnittet. Det är vanligare att män än kvinnor har ett riskabelt spelande om pengar (5 respektive 2 procent). Möjligen ses en liten ökning för kvinnorna år 2022 jämfört med år 2019, men det handlar om små tal. 

Riskabelt spelande om pengar tycks något mer förekommande i grupperna med förgymnasial och gymnasial utbildning jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildning (4 procent jämfört med 2 procent totalt sett). Motsvarande socioekonomiska skillnader ses för kvinnor och män separat. Viss skillnad förefaller även förekomma mellan födelseregioner, med något högre andelar med riskabelt spelande för grupperna utomnordiskt födda jämfört med grupperna födda i Norden (inklusive Sverige). Exempelvis uppgav 9 procent i gruppen utomeuropeiskt födda män ett riskabelt spelande, medan 3–4 procent i grupperna födda i Norden (inklusive Sverige) gjorde detsamma.

Geografiska skillnader visas inte för riskabla spelvanor på grund av för små andelar och för små skillnader mellan kommunerna. 

1.      Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2018. Artikelnummer: 2018-6-24.  Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - SocialstyrelsenHämtad 2023-02-03.

2.      Mozaffarian D. (2016). Dietary and Policy Priorities for Cardiovascular Disease, Diabetes, and Obesity: A Comprehensive Review. Circulation, 133(2), 187–225. 1. https://doi.org/10.1161/CIRCULATIONAHA.115.018585

3.      Grosso, G., Bella, F., Godos, J., Sciacca, S., Del Rio, D., Ray, S., Galvano, F., & Giovannucci, E. L. (2017). Possible role of diet in cancer: systematic review and multiple meta-analyses of dietary patterns, lifestyle factors, and cancer risk. Nutrition reviews, 75(6), 405–419. https://doi.org/10.1093/nutrit/nux012

4.      Saha, S., Nordstrom, J., Gerdtham, U. G., Mattisson, I., Nilsson, P. M., & Scarborough, P. (2019). Prevention of Cardiovascular Disease and Cancer Mortality by Achieving Healthy Dietary Goals for the Swedish Population: A Macro-Simulation Modelling Study. International journal of environmental research and public health, 16(5), 890. https://doi.org/10.3390/ijerph16050890 

5.      World Health Organization (WHO) Physical activity [Internet] Physical activity (who.int) Hämtad 2023-02-03.

6.      World Health Organization (WHO). WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. Geneve: World Health Organization; 2020. WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour Hämtad 2023-02-03. 

7.      GBD 2017 Risk Factor Collaborators (2018). Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990-2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet (London, England), 392(10159), 1923–1994. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(18)32225-6

8.      National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. (2014). The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (US).

9.      Folkehelseinstituttet. Helserisiko ved snusbruk. [Health risks from snus use Norwegian Institute of Public Health. Report 2019] versjon 2. Oslo: Folkehelseinstituttet, 2019. Rapport 2019. Helserisiko ved snusbruk (fhi.no) Hämtad 2023-02-03.

10.   Folkhälsomyndigheten. Snus och hälsorisker. [Internet]. Snus och hälsorisker — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

11.   Folkhälsomyndigheten. Nikotinprodukter och hälsorisker [Internet] Nikotinprodukter och hälsorisker — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

12.   World Health Organization (WHO). Alcohol: Harmful use of alcohol [Internet]  Alcohol: Harmful use of alcohol (who.int) Hämtad 2023-02-03.

13.   Folkhälsomyndigheten. Socioekonomiska skillnader i alkohol, narkotika och tobak – delvis olika mönster för beroende och utsatthet. Folkhälsomyndigheten, 2018. Socioekonomiska skillnader i alkohol, narkotika och tobak (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

14.   Ramstedt M [red]. Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? Resultat från en systematisk litteraturöversikt. CAN rapport 185, 2019. Hur många barn växer upp med föräldrar som har alkoholproblem? - CAN Hämtad 2023-02-03.

15.   Folkhälsomyndigheten. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet. Stockholm: Folkhälsomyndigheten, 2020. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa i korthet — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

16.   Bennett, T., Holloway, K. & Farrington, D. (2008). The statistical association between drug misuse and crime: A meta-analysis. Aggression and Violent Behavior, 13, 107-118. https://doi.org/10.1016/j.avb.2008.02.001

17.   Sutherland, R., Sindicich, N., Barrett, E., Whittaker, E., Peacock, A., Hickey, S., & Burns, L. (2015). Motivations, substance use and other correlates amongst property and violent offenders who regularly inject drugs. Addictive behaviors, 45, 207–213. 1.      https://doi.org/10.1016/j.addbeh.2015.01.034

18.   Folkhälsomyndigheten. Spel om pengar är en folkhälsofråga. Folkhälsomyndigheten, 2020. Artikelnummer: 20040. Spel om pengar är en folkhälsofråga. Kunskapsstöd för att förebygga spelproblem. (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

19.   Folkhälsomyndigheten. Folkhälsans utveckling- årsrapport 2022. Folkhälsans utveckling – årsrapport 2022 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

20.   Livsmedelsverket. Frukt, grönsaker och baljväxter. [Internet]. Livsmedelsverket, 2022 Frukt, bär, grönt och baljväxter (livsmedelsverket.se) Hämtad 2023-02-03.

21.   Folkhälsomyndigheten. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande – Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2023-02-03.

22.   Saunders, J. B., Aasland, O. G., Babor, T. F., de la Fuente, J. R., & Grant, M. (1993). Development of the Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT): WHO Collaborative Project on Early Detection of Persons with Harmful Alcohol Consumption--II. Addiction (Abingdon, England), 88(6), 791–804. https://doi.org/10.1111/j.1360-0443.1993.tb02093 

23.   Bush, K., Kivlahan, D. R., McDonell, M. B., Fihn, S. D., & Bradley, K. A. (1998). The AUDIT alcohol consumption questions (AUDIT-C): an effective brief screening test for problem drinking. Ambulatory Care Quality Improvement Project (ACQUIP). Alcohol Use Disorders Identification Test. Archives of internal medicine, 158(16), 1789–1795.  https://doi.org/10.1001/archinte.158.16.1789