Framtidstro

Syftet med frågan om framtidstro är att spegla huruvida människor känner optimism eller pessimism inför framtiden. Forskning har visat att optimister oftare använder sig av aktiva eller problemlösande strategier när de möter ett problem. Något som i sin tur kan leda en bättre anpassning till problemet (1) och bidra till bättre hälsa (2). Det finns även studier som påvisat samband mellan optimism och lägre risk för, samt fördelar vid fysiska sjukdomar, särskilt hjärt-kärlsjukdomar (3, 4). Dessutom har samband setts mellan optimism och hälsosamt åldrande avseende allvarliga kroniska sjukdomar, kognitiv funktionsnedsättning och fysisk funktion. Detta är av vikt inte enbart för den enskilde, utan även för samhället i stort, inte minst utifrån demografiska förändringar som pekar mot att allt fler blir allt äldre (5).

Framtidstro

Svarande som på frågan: "Hur ser du på framtiden för din personliga del?" uppgav att de såg ganska eller mycket ljust på framtiden ansågs ha en ljus framtidstro. Detta uppgavs av en majoritet, 65 procent sett till hela gruppen (16+ år). Över tid ses dock lägre procentsatser för varje mätning mellan år 2012–2022 (avser 18–80 år). Denna sjunkande trend ses både för kvinnor och män.

Sett till olika åldersgrupper sticker gruppen 85+ år ut med betydligt lägre andelar med ljus framtidstro jämfört med övriga åldersgrupper. Bland kvinnor exempelvis, uppgav endast 30 procent i åldern 85+ år att de har en ljus framtidstro, vilket kan jämföras med övriga åldersgrupper som ligger mellan 52–76 procent. Andelen med ljus framtidstro skiljer sig även mellan socioekonomiska grupper både för gruppen som helhet och kvinnor och män var för sig. Resultaten pekar mot att ju längre utbildning, desto högre andel med ljus framtidstro. Högst andelar ses med andra ord i gruppen med eftergymnasial utbildning (71 procent) och lägst för gruppen med förgymnasial utbildning (55 procent). Sett till födelseregioner verkar andelen med ljus framtidstro vara något högre i gruppen utomeuropeiskt födda kvinnor jämfört med kvinnor i övriga födelseregioner (70 procent jämfört med 60–65 procent).  

I Skåne skiljer det 20 procentenheter mellan den kommun med högst (74 procent) och lägst (54 procent) andelar av kommuninvånarna som rapporterat ljus framtidstro.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med ljus framtidstro, %

Geografiska skillnader

Andel med ljus framtidstro, %

70-74
65-69
59-64
54-58
70-74
65-69
59-64
54-58

Referenser

1.       Nes, L. S., & Segerstrom, S. C. (2006). Dispositional optimism and coping: a meta-analytic review. Personality and social psychology review: an official journal of the Society for Personality and Social Psychology, Inc, 10(3), 235–251. https://doi.org/10.1207/s15327957pspr1003_3

2.       Carver, C. S., Scheier, M. F., & Segerstrom, S. C. (2010). Optimism. Clinical psychology review, 30(7), 879–889. https://doi.org/10.1016/j.cpr.2010.01.006

3.       Scheier, M. F., & Carver, C. S. (2018). Dispositional optimism and physical health: A long look back, a quick look forward. The American psychologist, 73(9), 1082–1094. https://doi.org/10.1037/amp0000384

4.       Rozanski, A., Bavishi, C., Kubzansky, L. D., & Cohen, R. (2019). Association of Optimism With Cardiovascular Events and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA network open, 2(9), e1912200. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2019.12200

5.       Kim, E. S., James, P., Zevon, E. S., Trudel-Fitzgerald, C., Kubzansky, L. D., & Grodstein, F. (2019). Optimism and Healthy Aging in Women and Men. American journal of epidemiology, 188(6), 1084–1091. https://doi.org/10.1093/aje/kwz056