Bakgrund

Den 1 november 2022 hade Skåne totalt 1 413 080 invånare, vilket motsvarar en ökning med 1,0 procent i jämförelse mot föregående år. Skåne utgör därmed 14,3 procent av Sveriges totala befolkning. Skånes åldersstruktur skiljer sig något från rikssnittet eftersom det finns en större andel utrikesfödda skåningar, vilket gynnar den yngre befolkningsgruppen. I Skåne utgör 0–19-åringar 23,5 procent av befolkningen, siffran för hela riket är 23 procent. Andelen av befolkningen i åldersspannet 20–64 år är dock densamma som för riket, 56,5 procent. Den äldre befolkningen, 65 år och äldre, utgör 19,9 procent av Skånes befolkning och 20,6 procent för riket. Försörjningskvoten, det vill säga kvoten mellan den ekonomiskt inaktiva befolkningen (0–19 år, 65 + år) och den ekonomiskt aktiva befolkningen (20–64 år) är dock densamma som för riket som helhet, vilken ligger på 0,7 (1).

Skånes befolkning fördelat på åldersgrupp och kön, 1 november 2022:

Utbildningsnivån i Skåne är hög. Med endast Stockholm och Uppsala på en högre nivå placerar sig Skåne på en tredjeplats i landet avseende andelen invånare i åldern 25–64 år med eftergymnasial utbildning. Likt övriga riket syns en tydlig trend av ökad utbildning i befolkningen där gruppen med endast förgymnasial utbildning minskar och gruppen med eftergymnasial utbildning ökar. Sedan år 2008 har kvinnor med eftergymnasial utbildning ökat i snitt med en procentenhet per år i Skåne, för män är ökningen hälften så stor, en halv procentenhet per år. År 2021 var andelen med eftergymnasial utbildning  53 procent bland kvinnorna och 42 procent bland männen (1).

Utbildningsnivå för Skånes befolkning i åldern 25–64 år, 2008–2021:

År 2021 hade Skåne en sysselsättningsgrad på 75,9 procent, vilket var den lägsta siffran av alla Sveriges regioner,  rikssnittet var 78,9 procent. Män i Skåne hade något högre sysselsättningsgrad än kvinnorna, 76,8 procent i jämförelse med 75,0 procent. Om födelseland beaktas så finns ingen könsskillnad för de inrikesfödda, med sysselsättningsgrader på 82 respektive 82,1 procent.  För utrikesfödda är könsskillnaderna påtagliga med en sysselsättningsgrad på 58,3 procent för kvinnorna och 64,6 procent för männen (1).

Sysselsättningsgrad för Skånes befolkning 20-64 år,  år 2021

Sedan år 2000 har medellivslängden i Skåne ökat med 2,1 år för kvinnor och 3,2 år för män.  Den mer markanta ökningen för män beror på deras initialt högre dödlighet, i synnerlighet från hjärt- och kärlsjukdomar, som minskat betydligt de senaste årtiondena (2, 4).  Idag är medellivslängden i Skåne 84,5 år för kvinnor och 80,9 år för män. Kvinnor kan därmed  förvänta sig leva 3,5 år längre än män, en könsskillnad som dock minskat med 1,1 år sedan år 2000. Idag beror ökningen av medellivslängd främst på ökad överlevnad i den äldre befolkningen (1-4), främst bland dem 70 år och äldre (2).

Förväntat  medellivslängd vid födseln, Skåne år 2000-2021

Utbildningsskillnader i medellivslängd

Medellivslängden är dock inte jämnt fördelad i befolkningen. Dödligheten i befolkningen följer en social gradient där de med lägre utbildning har en högre dödlighet än de med högre utbildning. Medellivslängden vid 30 års ålder för kvinnor med eftergymnasial utbildning var 87,2 år 2021 medan motsvarande siffra för de med förgymnasial utbildning var 81,0 år, det vill säga en skillnad på 6,2 år. För män var motsvarande skillnad 6,1 år. Utbildningsskillnader i medellivslängd är därmed betydligt större än könsskillnader i medellivslängd. Och till skillnad mot könsskillnader så ökar utbildningsskillnaderna över tid. För kvinnor har utbildningsskillnaden ökat med cirka ett år sedan 2012 och för män ett halvt år. Den ökade utbildningsskillnaden beror framförallt på en mindre fördelaktig utveckling för de som saknar gymnasial utbildning, speciellt tydligt bland kvinnor (1).

Förväntat medellivslängd vid 30-års ålder, Skåne år 2012-2021

Idag består våra svenska folksjukdomar, det vill säga sjukdomar med hög förekomst i befolkningen vilka bedöms ha stor inverkan på befolkningens hälsotillstånd, helt av icke-smittsamma sjukdomar. Till dessa hör till exempel hjärt-kärlsjukdomar, cancer och diabetes (5). Levnadsvanor som tobaksbruk, riskkonsumtion av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet utgör viktiga riskfaktorer för många av våra folksjukdomar. Tillsammans bidrar dessa levnadsvanor till cirka en femtedel av den samlade sjukdomsbördan i Sverige (6).

En positiv trend är att incidensen i akut hjärtinfarkt har minskat de senaste decennierna. Däremot förekommer skillnader i såväl insjuknande som dödlighet mellan olika grupper. I både riket och Skåne drabbas män i högre grad än kvinnor och antal fall tilltar med stigande ålder. Enligt nationella siffror varierar även förekomst samt dödlighet i akut hjärtinfarkt baserat på socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, med en högre andel i gruppen med kort utbildning jämfört med gruppen med lång utbildning (7).

Incidens akut hjärtinfarkt per 100 000 invånare fördelat på kön, ålder 30-85+, 1987-2018

Liksom för akut hjärtinfarkt, är incidensen i cancer högre bland män än kvinnor, både i Skåne och riket. Skåne ligger dessutom högre än rikssnittet avseende insjuknande i cancer, både för män och kvinnor. Nationell data visar även att äldre i högre grad än yngre insjuknar och avlider till följd av cancer. Dessutom är det en högre andel i gruppen med låg utbildning jämfört med gruppen med hög utbildning som avlider i cancer, även om skillnaderna i insjuknande mellan utbildningsgrupperna är små (8).

Incidens cancer per 100 000 invånare fördelat på kön, 1970-2018

1. Statistikmyndigheten SCB, Statistikdatabasen. [Internet]. Hämtat 2023-01-02 från Statistikdatabasen - Välj tabell (scb.se)

2. Sundberg, L., et al., Why is the gender gap in life expectancy decreasing? The impact of age-and cause-specific mortality in Sweden 1997–2014. (2018). International journal of public health, 63(6): p. 673-681. https://doi.org/10.1007/s00038-018-1097-3

3. Vallin, J. and F. Meslé, The segmented trend line of highest life expectancies. (2009). Population and Development Review, 35(1): p. 159-187.  https://doi.org/10.1111/j.1728-4457.2009.00264.x

4. Klenk, J., et al., Changes in life expectancy 1950–2010: contributions from age-and disease-specific mortality in selected countries. Population health metrics, 2016. 14(1): p. 1-11. https://doi.org/10.1186/s12963-016-0089-x

5. Folkhälsomyndigheten. Vad är en folksjukdom? [Internet]. Hämtat 2020-06-25 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-folksjukdomar/

6. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen, 2018. Artikelnummer: 2018-6-24. Hämtad 2020-06-25 från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf

7. Socialstyrelsen. Statistik om hjärtinfarkter [Internet]. Hämtat 2023-01-05 från: https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/hjartinfarkter/

8. Andersson, L., Brämhagen, D., Carleson, M., Hansson Bittár, N., Edvardsson, K. & Kenttä, K. Cancer och ojämlikhet. En rapport om hur grupptillhörighet påverkar risken att insjukna och avlida i cancer. EY på uppdrag av Cancerfonden, 2015. Hämtad 2020-06-25 från: https://static-files.cancerfonden.se