Arbete

Att arbeta är både en källa till försörjning, ger möjlighet till inflytande och delaktighet liksom är en viktig arena för sociala relationer. Att arbeta är ur hälsosynpunkt generellt sett en fördel jämfört med att vara utan arbete. Forskning har visat på samband mellan arbetslöshet och ohälsa, avseende exempelvis ökad risk för nedsatt psykisk hälsa, kroppslig sjukdom och ohälsosamma levnadsvanor (1). Trots hälsofördelar med att ha ett arbete jämfört med att vara i arbetslöshet, kan hälsorisker förekomma i arbetet. Det kan handla om riskfaktorer i arbetsmiljön som har samband med fysiska och psykiska besvär, ohälsa och sjukdom (2), men också anställningstrygghet spelar en viktig roll för hälsan (3) då osäkra anställningsförhållanden är förenade med en ökad risk för ohälsa. Det gäller inte minst bland de som har dåliga utsikter på arbetsmarknaden (4).

Orolig att förlora arbetet

För att undersöka omfattningen av upplevd anställningstrygghet ställdes en fråga om man var orolig att förlora sitt arbete inom det närmaste året som en följdfråga till de som uppgett att de yrkesarbetade (inkluderar även de som är sjukskrivna, föräldra- eller tjänstlediga). Frågan besvarades med ja eller nej och redovisas för gruppen 16–64 år.  

Ungefär 1 av 10 (11 procent) uppgav att de var oroliga att förlora arbetet inom det närmaste året, vilket är någon procentenhet högre än rikssnittet, men i linje med resultaten från mätningen år 2019. Bland kvinnorna var det en högre andel i den yngsta gruppen (16–29 år) som rapporterade en sådan oro, motsvarande 16 procent, vilket kan jämföras med de äldre åldersgrupperna (30–44 år och 45–64 år) på 10–11 procent. Även sett till utbildningsnivå återfanns vissa skillnader bland kvinnorna med en lägre andel med oro i gruppen med eftergymnasial utbildning (9 procent) än grupperna med förgymnasial- och gymnasial utbildning (17 respektive 12 procent). Av redovisningsgrupperna var det dock störst skillnader vid jämförelser mellan födelseregioner. För både kvinnor och män var andelen oroliga att förlora arbetet högre i grupperna födda i utomnordiskt land jämfört med gruppen födda i Sverige. För männen exempelvis var skillnaden ungefär 20 procentenheter från 8 procent för svenskfödda till 29 procent för utomeuropeiskt födda.

Sett till de skånska kommunerna fanns en variation mellan ungefär 6 och 22 procent som uppgav oro att förlora arbetet inom det närmaste året.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel som uppger att de känner oro att förlora sitt arbete, %

Geografiska skillnader

Andel som uppger att de känner oro att förlora sitt arbete, %

18-22
14-17
10-13
6-9
18-22
14-17
10-13
6-9

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro mättes med frågan: Hur många dagar har du under de senaste 12 månaderna varit borta från arbetet på grund av dålig hälsa? Frågan besvarades av de som uppgett att de yrkesarbetade (inkluderar även de som är sjukskrivna samt föräldra- eller tjänstlediga). Nedan redovisas resultaten för medellånga (8–30 dagar) och långa (fler än 30 dagar) sjukfall för gruppen 16–64 år.

Totalt rapporterade drygt 1 av 5 medel- eller långa sjukfall de senaste 12 månaderna, vilket är i linje med rikssnittet. En högre andel kvinnor än män rapporterade medellånga eller långa sjukfall (27 respektive 17 procent) och den ökning som ses jämfört med år 2019 är också några procentenheter högre för kvinnor än för män (10 respektive 6 procentenheter). För både kvinnor respektive män ses något lägre andelar för gruppen med eftergymnasial utbildning jämfört med gymnasial utbildning. 

Resultaten visar också på en variation avseende medellånga och långa sjukfall mellan de skånska kommunerna med andelar som sträcker sig från 13 till 35 procent.

Jämförelse över tid och mot riket
Andel med medellånga eller långa sjukfall, %

Geografiska skillnader

Andel med medellånga eller långa sjukfall, %

31-35
24-30
18-23
13-17
31-35
24-30
18-23
13-17

Referenser

1.    Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa (SOU 2017:47). Slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa. Stockholm: Wolters Kluwers; 2017. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa - Regeringen.se Hämtad 2023-02-03. 

2.    Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Arbetsmiljö och ohälsa. Frågor och fakta. Rapportnummer: 401_19. Stockholm, 2018. Arbetsmiljö och ohälsa – Frågor och fakta (sbu.se) Hämtad 2023-02-03.

3.      Waenerlund, A. K., Virtanen, P., & Hammarström, A. (2011). Is temporary employment related to health status? Analysis of the Northern Swedish Cohort. Scandinavian journal of public health, 39(5), 533–539. https://doi.org/10.1177/1403494810395821

4.      Kim, I. H., Muntaner, C., Vahid Shahidi, F., Vives, A., Vanroelen, C., & Benach, J. (2012). Welfare states, flexible employment, and health: a critical review. Health policy (Amsterdam, Netherlands), 104(2), 99–127. https://doi.org/10.1016/j.healthpol.2011.11.002