Covid-19-pandemin
Datainsamlingen som ligger till grund för den här rapporten genomfördes under våren år 2022. Sedan våren 2020, det vill säga under de två föregående åren, har Covid-19 haft sitt grepp om samhället. Dess inverkan på folkhälsan har varit både direkt och indirekt med såväl kortsiktiga som långsiktiga effekter. Sjukdom och för tidig död drabbade befolkningen direkt och har, förutom den omedelbara kortsiktiga effekten, också haft långsiktiga direkta effekter för de som drabbats av post-Covid. Indirekta effekter, som till exempel oro och rädsla, social isolering och minskad rörlighet, arbetslöshet och ekonomiska förluster, pausade screeningprogram och personer som avstått från att söka vård, var till viss del också omedelbara effekter men vars långsiktiga åverkan på folkhälsan ännu inte går att uppskatta vidden av. Det går att föreställa sig ett samband, direkt eller indirekt, mellan antingen Covid-19 och/eller de smittskyddsrekommendationer som infördes till följd av dessa med i stort sett samtliga hälsoaspekter som vidrörs i den här folkhälsoundersökningen.
Eftersom pandemin har haft effekter på hela samhället har alla människor märkt av effekterna av Covid-19 på ett eller annat sätt. Vissa grupper har dock drabbats hårdare än andra, både av de direkta och indirekta effekterna. Eftersom hög ålder är den främsta riskfaktorn för svår sjukdom och död till följd av Covid-19, så har den äldre populationen drabbats hårt (1, 2). Även men de med särskilt sårbarhet, som till exempel de med underliggande metaboliska sjukdomar och cancer har drabbats hårdare (3, 4). Generellt sett har också män drabbats hårdare än kvinnor och utrikesfödda hårdare än svenskfödda (5). Indirekta effekter, vilket ofta sammanfaller med långtidseffekter, har kanske främst drabbat, och förstärkts, bland de grupper som redan innan pandemin hade sämre levnadsförhållanden, livsstilvanor och hälsa än övriga befolkningen. Dessa grupper är mer sårbara och har generellt högre hälsorisker (1, 2, 6) och drabbas hårdast vid kriser (2). Data som presenterades i Coronakommissionens slutbetänkande visar tydligt att grupper med lägre utbildning, lägre inkomster och de födda utanför Norden, drabbats hårdare av såväl sjukdom (sjukhusinläggningar) och död på grund av Covid-19 men också av ekonomiska förluster och arbetslöshet (2). Andra utsatta grupper, till exempel de som befinner sig i hemlöshet, personer med beroende problematik och personer som befinner sig i våldsamma relationer fick också försämrade levnadsförhållanden under pandemin (1).
Pandemin har även slagit olika hårt för olika yrkeskategorier. Hotell- och restaurangbranschen blev hårt åtgången med de smittskyddsrestriktioner som infördes, likaså fick transportbranschen en nedgång (2). Den över lag ökande arbetslösheten under pandemin kan i nedåtgående led ha effekter på hälsan i flera bemärkelser. Att förlora arbetet, eller inte komma in på arbetsmarknaden, kan påverka den psykiska hälsan negativt vilket sin tur kan ha effekter på den fysiska hälsan med bland annat stress, sömnproblem, ökad alkoholkonsumtion men också påverka matvanor, fysisk aktivitet och andra livsstilsfaktorer (7, 8). Yrkesverksamma inom vård- och omsorg fick i stället en ökad arbetsbelastning och blev i högre grad utsatta för smitta och ansträngda arbetsvillkor (9, 2). Flertalet systematiska översikter, vilka syntetiserar resultatet från flera enskilda vetenskapliga studier, visar en försämring av den psykiska hälsan i den generella befolkningen under pandemin men framför allt att de grupper som redan innan pandemin hade en högre risk för ohälsa har drabbats hårdare (10, 11).
Eftersom Region Skåne genomförde en folkhälsoundersökning i slutet av 2019, precis innan pandemins intåg, och den senaste nu i början av år 2022, har vi goda möjligheter att jämföra folkhälsan i Region Skåne före och efter pandemin. Till exempel förekomsten av oro och sömnproblem, att delta i sociala aktiviteter samt livsstilsrelaterade faktorer som matvanor och fysisk aktivitet. Resultaten från Folkhälsoenkät Skåne, och de eventuella förändringar vi kan se, kan inte rakt av ses som resultat av pandemin, inte heller kan vi fastställa hur stor del av eventuella förändringar som kan tillskrivas pandemin. Däremot finns det gott om nationella registerdata och en ständigt växande vetenskaplig kunskap som påvisar pandemins omfattande inverkan på folkhälsan (10-15).
Nytt för i år är att Folkhälsoenkät Skåne 2022 inkluderade två frågor som berör Covid-19 direkt: oro för att själv bli allvarligt sjuk i Covid-19 samt oro för att någon närstående ska bli allvarligt sjuk i Covid-19.