Folkhälsorapporten BoU 2024

Att känna sig trygg och säker har stor betydelse för vår hälsa. Barnkonventionen, vilken blev svensk lag 1 januari 2020, lyfter barn och ungas rätt till trygghet och säkerhet. Bland annat fastställer den att: ”Alla barn har samma rättigheter och lika värde” (artikel 2), ”Barnets bästa ska alltid prioriteras i alla beslut som rör barn” (artikel 3), ”Alla barn har rätt till liv och utveckling” (artikel 6), samt ”Alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad” (artikel 12) (1).

Enligt Brottsförebyggande rådet hade nästan hälften (45 %) av alla 15-åringar (år 2021) uppgett att de blivit utsatta för brott såsom stöld, misshandel, sexualbrott, hot eller rån under de senaste tolv månaderna.  Drygt hälften hade också undvikit specifika personer eller platser, stannat hemma trots att de ville gå ut, eller hållit sig borta från skolan på grund av rädsla för brott. Skolan var därtill den plats där flest brott rapporterades (2).

Mobbing, att upprepade gånger bli utsatt för negativa handlingar från en eller flera personer, har flera negativa hälsoeffekter bland annat i form av psykisk ohälsa och substansbruk (3). Effekterna av mobbning har dessutom kvarstående effekter långt in i vuxenlivet (4). Mobbning har tidigare främst varit förknippat med skolan. Med internet och användning av bland annat sociala medier och chattforum har dock en ny arena för att bli utsatt, och utsätta andra, tagit form. Idag är mobbing inte begränsad till läsårstider och skoltid utan kanalen är öppen under dygnets alla timmar, året om. De negativa följderna av nätmobbing kan bland annat ses i form av ses i psykisk ohälsa, somatiska symtom och ensamhet (5-7).

Nationella siffror visar att under 2021/22 så upplevde 5–11 % (beroende på kön och ålder) av barnen att de utsatts för mobbning i skolan 2–3 gånger per månad eller oftare medan 3–7 % uppgav att de utsatts för nätmobbing. Andelen som uppgav att de utsatt andra för mobbing, i skolan eller via nätet, var något lägre (8)

I figuren nedan redovisas andel elever i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 som svarade ”stämmer helt och hållet” eller ”stämmer ganska bra” på frågan om de visste vilka rättigheter de har enligt barnkonventionen. Kännedom om sina rättigheter enligt konventionen har ökat för varje undersökningstillfälle fram till 2021 men har därefter minskat bland eleverna i årskurs 6 för år 2024. I årskurs 9 och gymnasiet år 2 syns ingen större skillnad 2024 jämfört med år 2021. Dock syns en liten minskning för pojkarna och en viss ökning för flickorna. Trots den mer tydliga nedgången för årskurs 6, är det fortfarande en högre andel av de eleverna som har kännedom om rättigheterna enligt barnkonventionen, jämfört med årskurs 9 och gymnasiet år 2.

Eleverna som besvarade Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 tillfrågades om de kände sig trygga på olika platser med möjlighet att svara: ”Ja, alltid”; ”Ja, oftast”; ”Nej”; ”Inte aktuellt”. I figurerna nedan redovisas andel som uppgett att de alltid känner sig trygga på respektive plats 2024. Den första figuren visar per årskurs och den andra för flickor respektive pojkar. Med några få undantag uppgav de äldsta eleverna i högre utsträckning än de yngsta att de alltid kände sig trygga på de olika platserna. Det är större skillnader mellan könen än mellan årskurserna. Pojkarna känner sig mer trygga än flickorna vid samtliga angivna platser. De största könsskillnaderna syns på platserna: ute på stan, på buss/tåg, på nöjesställen samt utomhus i bostadsområdet kvällstid. De minsta könsskillnaderna återfinns för trygghet i hemmet.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 fick eleverna svara på frågor om de utsatts för olika typer av brott under de senaste 12 månaderna, redovisat nedan per brottstyp. Den första figuren visar per årskurs och den andra för flickor respektive pojkar. Vanligaste brottet som rapporterades av både flickor och pojkar år 2024 var att ha blivit slagen (utan vårdbehov). Eleverna i årskurs 6 rapporterade denna typ av brott i högre utsträckning är de äldre eleverna. Resultaten visar vidare att med undantag för oönskad sexuell handling där flickorna var överrepresenterade, uppgav pojkar i högre utsträckning än flickor att de utsatts för respektive brott. Pojkarna rapporterade främst att de blivit slagna (utan vårdbehov), följt av hot respektive blivit bestulen. De vanligaste brotten som rapporterades av flickorna var att ha blivit slagen (utan vårdbehov), följt av oönskad sexuell handling respektive hotad.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ombads eleverna besvara frågan: ”Hur ofta har du blivit mobbad i skolan under de senaste månaderna?” Nedan redovisas andelen som uppgav att de blivit mobbade 2–3 gånger i månaden eller oftare. Andelarna har ökat för samtliga årskurser och kön. Den tydligaste ökningen syns i årskurs 6 och 9. I jämförelse med senaste undersökningstillfället så ha andelarna stigit från 9 till 15 % för flickorna och från 7 till 11 % för pojkarna i årskurs 6. I årskurs 9 är motsvarande siffror 5 till 8 % för flickorna respektive 5 till 9 % för pojkarna. I årskurs 6 är det fler flickor än pojkar som uppger att de blivit utsatta för mobbing, en skillnad som ökat över tid. I årskurs 9 och gymnasiet år 2 syns det motsatta, med fler pojkar än flickor som uppger att de utsatts för mobbing.

Eleverna fick även svara på huruvida de deltagit i mobbing själva. Även här har andelarna ökat för samtliga årskurser och kön. Den mest markanta ökningen syns bland pojkar i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Från 5 till 11 % i årskurs 9 och från 2 till 6 % i gymnasiet år 2. För pojkar i årskurs 9 är det en högre andel som uppger att de mobbar i skolan (11 %), än de som uppger att de blir utsatta för mobbing (9 %). För övriga årskurser och kön syns motsatsen, en högre andel som blir utsatta för mobbing, än att utsätta andra för mobbning.  

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 fick eleverna svara på frågor om så kallad nätmobbning. Andelen elever som utsatts för nätmobbing har ökar i alla årskurser och bland båda könen. Den största ökningen syns bland pojkar i årskurs 9, från 5 till 8 %.  I årskurs 6 är det högre andelar av flickorna än pojkarna som uppger att de blir nätmobbade. I årskurs 9 och gymnasiet år 2 syns det motsatta, det vill säga högre andelar bland pojkarna än bland flickorna. Det följer därmed samma mönster som för skolmobbningen. I jämförelse med att bli mobbad i skolan ligger dock andelarna lägre för nätmobbningen, bortsätt från pojkar i gymnasiets år 2 där nätmobbningen är något högre.

Eleverna fick också svara på frågan om de själva utsatt någon annan för nätmobbing. Det syns en tydlig uppgång även här. Andelarna är högre bland pojkar än flickor och högst i årskurs 9, följt av gymnasiet år 2. Mönstret är därmed detsamma som för skolmobbningen.

1. UNICEF. Barnkonventionen. 2024; Available from: https://unicef.se/barnkonventionen.

2. Brottsförebyggande rådet, Skolundersökningen om brott. Om utsatthet för och delaktighet i brott. 2022(5).

3. Moore, S.E., et al., Consequences of bullying victimization in childhood and adolescence: A systematic review and meta-analysis. World journal of psychiatry, 2017. 7(1)

4. Wolke, D. and S.T. Lereya, Long-term effects of bullying. Archives of disease in childhood, 2015. 100(9): p. 879-885.

5. Davison, C.B. and C.H. Stein, The dangers of cyberbullying. North American Journal of Psychology, 2014. 16(3): p. 595-595.

6. Nixon, C.L., Current perspectives: the impact of cyberbullying on adolescent health. Adolesc Health Med Ther, 2014. 5: p. 143-58.

7. Giumetti, G.W. and R.M. Kowalski, Cyberbullying via social media and well-being. Current Opinion in Psychology, 2022. 45: p. 101314.

8. Folkhälsomyndigheten, Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22. Nationella resultat. Folkhälsomyndigheten 2023. 22228.