Folkhälsorapporten BoU 2024

Sociala relationer är viktigt för vår hälsa och de kan verka främjande och skyddande när vi har goda sociala relationer, likväl kan det vara en risk för vår hälsa när vi saknar desamma (1-5). Det finns olika typer av sociala relationer, som till exempel privata relationer som handlar om hur många vänner man har och hur pass nära man står sin familj/vänner i form av att känna trygghet och stöd. Sociala relationer förekommer också på olika arenor i våra liv, till exempel skolan med våra klasskompisar och lärare, på arbetet med våra kollegor, på fritiden i olika föreningar eller på nätet. Bristen på sociala relationer kan skapa ensamhet. Om man upplever att sina sociala relationer är bristfälliga, antingen i antalet relationer man har eller kvalitén på de relationer man har, så handlar det om en ofrivillig ensamhet. Att leva med ofrivillig ensamhet är tärande och ökar risken för bland annat depression och ångest (6).

En annan aspekt av sociala relationer handlar om tillit till andra människor. Tillit påverkar hur vi interagerar med andra människor och det är en viktig komponent för ett välmående samhälle (7-9) . Hög tillit mellan människor återfinns ofta i samhällen med bättre fungerande demokratiska institutioner, hög ekonomisk tillväxt tillika jämlikhet. På individnivå finns det samband mellan hög tillit och att ha en positiv syn på sig själv och sin framtid. Likväl finns det samband mellan hög tillit med att känna sig nöjd med sig själv och att ha en bra självskattad hälsa. Vissa grupper i samhället uppger dock en lägre tillit än andra, bland annat yngre personer(8, 9).

I detta kapitel redovisar resultat för fyra indikatorer som återspeglar sociala relationer på olika sätt: låg tillit till andra människor, lätt att prata med föräldrar eller andra vuxna man bor hos, avsaknad av nära vän samt att besväras av ensamhet.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 fick eleverna besvara påståendet ”Man kan lita på de flesta människor”. I figuren redovisas andelen som uppgav låg tillit till andra människor (definierat som att de svarade ”Håller inte alls med” alternativt ”Håller inte med”). Det var vanligare med låg tillit bland flickor än pojkar och det var vanligare bland de äldre eleverna än bland de yngre (årskurs 9 och gymnasiet år 2 jämfört med årskurs 6). År 2024 var andelen med låg tillit 48 % för pojkar i årskurs 6, medan cirka 60 % av pojkarna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 uppgav detsamma. Motsvarande andelar för flickor var 59 %, 72 % respektive 68 % (årskurs 6, årskurs 9, gymnasiet år 2).  Hela tidstrenden från år 2012 visar att andelen med låg tillit ökat något för årskurs 6 medan de andra två elevgrupperna legat relativt stabilt över tid.

Resultaten Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 visar att majoriteten av alla flickor och pojkar i samtliga årskurser har lätt att prata med sina föräldrar eller de vuxna de bor med, vid problem eller behov av att prata med någon. Det är en högre andel pojkar (71–82 % beroende på årskurs) än flickor (62–67 % beroende på årskurs) som uppger att de kan prata med vuxna hemma, en könsskillnad som ökat över tid. Det är också högre andel yngre elever (årskurs 6) än äldre elever (årskurs 9 respektive gymnasiet år 2) som uppger att de har lätt att prata med vuxna hemma.

På frågan ”Har du just nu någon riktigt nära vän som du kan prata förtroligt med om nästan allt?” uppgav 5–10 % att de inte hade någon nära vän. I årskurs 6 uppgav 6 % av såväl pojkar som flickor att de saknade en nära vän. I årskurs 9 var det 7 respektive 9 % och i gymnasiet år 2 var det 5 respektive 8 %. I jämförelse med undersökningen från år 2021 så är andelarna något lägre eller desamma som tidigare.

Figuren nedan redovisar andel skånska elever som uppgett att de besvärats av ensamhet minst en gång i veckan. Andelarna är högre bland flickor (31–34 %, beroende på årskurs) än bland pojkar (19–25 %). I årskurs 6 är andelar lägre än i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Jämfört med tidigare mätning så framkommer inget enhetligt mönster, andelarna har såväl ökat, minskat och legat stabila.

1. Association of social support during adolescence with depression, anxiety, and suicidal ideation in young adults. JAMA network open. 2020;3(12):e2027491-e.

2. Socialstyrelsen. Förekomst av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna. 2024; 2024-5-9083.

3. Hawkley LC, Cacioppo JT. Loneliness Matters: A Theoretical and Empirical Review of Consequences and Mechanisms. Annals of Behavioral Medicine. 2010;40(2):218-27.

4. Gariepy G, Honkaniemi H, Quesnel-Vallee A. Social support and protection from depression: systematic review of current findings in Western countries. The British Journal of Psychiatry. 2016;209(4):284-93.

5. Kågesten A, Gibbs S, Blum RW, Moreau C, Chandra-Mouli V, Herbert A, et al. Understanding factors that shape gender attitudes in early adolescence globally: A mixed-methods systematic review. PloS one. 2016;11(6):e0157805.

6. Folkhälsomyndigheten. Ensamhet – förekomst, konsekvenser och åtgärder. 2024; 24065.

7. Hancock PA, Kessler TT, Kaplan AD, Stowers K, Brill JC, Billings DR, et al. How and why humans trust: A meta-analysis and elaborated model. Front Psychol. 2023;14:1081086.

8. Carlander A. På tillitsfronten intet nytt. i Ulrika Andersson, Patrik Öhberg, Anders Carlander, Johan Martinsson & Nora Theorin (red) Ovisshetens tid SOM-rapport. 2023;82.

9. Rothstein B & Holmberg S. Social tillit i höglitarlandet Sverige: Göteborgs universitet; 2022.