Folkhälsorapporten BoU 2024

Skolan utgör en stor del av barn och ungdomars liv och är en viktig plats för deras utveckling och hälsa. Enligt skollagen ska skolorna arbeta såväl främjande som förebyggande med elevers hälsa (1). I skolmiljön finns flera gynnande faktorer som kan påverka elevernas hälsa och välbefinnande positivt, men det finns också stressorer som kan ha en negativ inverkan på hälsa och välbefinnande. Att ha ett gott socialt stöd i skolan, i form av goda relationer till sina lärare och sina skolkamrater, har samband med välbefinnande, bättre självskattad hälsa och högre livstillfredställelse(2). Goda skolresultat kan också verka skyddande mot psykisk ohälsa och ge ökat självförtroende(3-5). Prestationskrav, stress, mobbing och studiesvårigheter har däremot ett negativt samband för elevers hälsa och välbefinnande (2, 4, 6, 7).

Skolan är också en viktig arena för fysisk aktivitet, genom idrottslektioner, rörelse på rasten och transport till- och från skolan(8). Svenska skolelever är mer fysiskt aktiva under skoltid än fritiden, liksom på vardagarna jämfört med helgerna (9). Skolämnet idrott och hälsa är brett och inkluderar exempelvis att ge eleverna möjlighet att prova olika fysiska aktiviteter, öka intresset för fysisk aktivitet och naturvistelse samt öka kunskapen om att på egen hand främja goda levnadsvanor och hälsa(10). De elever som återkommande inte deltar i idrottsundervisningen är vanligen mer inaktiva i andra sammanhang och deltar dessutom i lägre utsträckning i föreningsidrotten (8) och de är också mindre nöjda med sina kroppar och sin fysiska förmåga(11).

I det här kapitlet presenteras resultat för skoltrivsel, skolk, skolstress, stöd vid studiesvårigheter, elevers uppfattning om lärare samt deltagande i skolidrotten.

I figuren nedan redovisas andelen elever från Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 som uppgett att de trivs i skolan (definierat som att eleven svarat ”Mycket bra” eller ”Bra” på frågan ”Hur trivs du i skolan?”). En klar majoritet uppger att de trivs bra i skolan. Generellt svarade en högre andel pojkar att det trivs i skolan jämfört med flickor (74–80 % jämfört med 60–74 %). De som går i gymnasiet år 2 trivs därtill bättre än de i årskurs 6 och årskurs 9.  Jämfört med resultaten från tidigare års undersökningar har andelen som trivs i skolan minskat för samtliga elever, mest för flickor och elever i årskurs 6 och årskurs 9. År 2012 låg skoltrivsel på i stort sett samma nivåer för pojkar och flickor, men givet det mer påtagliga tappet bland flickorna så syns numera tydliga könsskillnader.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ställdes frågan: ”Brukar du skolka?” (Med skolk menas att vara borta från en lektion eller andra obligatoriska moment i skolan utan giltig anledning). Nedan redovisas andel som skolkat mer än en gång i månaden. Andelen som uppger att de skolkat varierar mellan 4 % (pojkar årskurs 6) och 12 % (flickor gymnasiet år 2). Det var vanligare att de äldre eleverna i årskurs 9 och gymnasiet år 2 uppgav att de skolkat, än de yngre eleverna i årskurs 6. Jämfört med tidigare mätningar syns en ökning av skolk för alla årskurser. Eleverna i gymnasiet år 2 har tidigare visat en halvering av skolk mellan år 2012 och 2021. Denna nedåtgående trend bryts dock under 2024 för att klättra från 6 till 11 % (totalt båda könen). I årskurs 9 ökar andelarna från 6 till 10 % (totalt båda könen) och i årskurs 6 från 3 till 5 % (totalt båda könen) av skolstress.

Nedan visas resultaten för andelen elever i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 som uppgav att de kände sig ”Mycket” eller ”Ganska mycket” stressade av sitt skolarbete. Det förekommer tydliga könsskillnader då flickorna uppger mer stress än pojkarna. I årskurs 6 uppger 39 % av flickorna stress medan motsvarande siffra för pojkarna är 22 %. I årskurs 9 är motsvarande siffror 63 respektive 35 % och i gymnasiet är siffrorna 68 och 35 %. Det vill säga ett mönster där skolstress ökar med stigande ålder på eleverna och en ökning som är mer tydlig bland flickorna. Könsskillnaderna är som mest påtagliga i gymnasiet år 2. I jämförelse med år 2012 så har flickor i årskurs 6 haft den största ökningen, från 14 % till 39 %.

I den skånska enkäten ingick även en fråga där eleverna fick ange hur ofta de får hjälp hemma och i skolan när de har svårigheter med sina studier. Inför mätningen 2021 ändrades ordningen på svarsalternativen och ett nytt svarsalternativ (”Jag har aldrig svårigheter”) lades till. Detta gör att jämförelser över tid behöver tolkas med försiktighet. Figuren visar andel elever som uppgett att de inte får hjälp (definierat som att eleven svarat ”Sällan eller ”Nästan aldrig”), vare sig i skolan eller hemma. Fler pojkar (12–15 %) än flickor uppger att de sällan eller aldrig får hjälp (9–12 %). Jämfört med senaste undersökningen, år 2021, så ligger andelarna stabilt bland flickorna medans en svag ökning ses hos pojkarna i årskurs 9, som mest med 2 procentenheter i årskurs 9.  

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ställdes frågor om hur eleverna upplevde sina lärares förmåga att skapa arbetsro under lektionerna, om de ansträngde sig för att eleverna skulle klara sina skoluppgifter, uppmärksammade när eleven gjort något bra samt om de behandlade flickor och pojkar lika. Nedan redovisas resultaten för att det stämmer på mer än hälften av lärarna.

Av eleverna som har schemalagd idrott i Skåne var det en stor majoritet som alltid eller nästan alltid deltog på skolidrotten (mellan 80 och 94 % beroende på ålder och kön). Genomgående deltog pojkar i högre grad än flickor, i årskurs 9 var skillnaden till exempel 10 procentenheter (90 jämfört med 80 %). Vidare var det en något högre andel yngre än äldre elever som deltog alltid eller nästan alltid. Jämför med den initiala mätningen år 2012 så syns en minskning med 4–7 procentenheter (totalt) beroende på årskurs.

1.  Skollag (2010:800).  [cited 2024 241009]. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800/.

2. Folkhälsomyndigheten. Hur hänger olika skolfaktorer samman med ungdomars hälsa och välbefinnande i Sverige? Folkhälsomyndigheten. 2022;22110

3. Björkenstam C, Weitoft GR, Hjern A, Nordström P, Hallqvist J, Ljung R. School grades, parental education and suicide—a national register-based cohort study. J Epidemiol Community Health. 2011;65(11):993-8.

4. Gustafsson J-E, Allodi Westling M, Alin Åkerman B, Eriksson C, Eriksson L, Fischbein S, et al. School, learning and mental health: A systematic review. 2010.

5. Skolverket. Hälsa för lärande-lärande för hälsa. Skolverket; 2019.

6. Reaves S, McMahon SD, Duffy SN, Ruiz L. The test of time: A meta-analytic review of the relation between school climate and problem behavior. Aggression and violent behavior. 2018;39:100-8.

7. Steare T, Gutiérrez Muñoz C, Sullivan A, Lewis G. The association between academic pressure and adolescent mental health problems: A systematic review. Journal of Affective Disorders. 2023;339:302-17.

8. C. Dartsch Nilsson, J. R. Norberg, J. Pihlblad. De aktiva och De inaktiva – Om ungas rörelse i skola och på fritid. Stockholm2017.

9. Livsmedelsverket. Riksmaten ungdom 2016-2017. Så mycket rör sig ungdomar i Sverige. 2020.

10. Skolverket. Idrott och hälsa. Läroplan och kursplan för grundskolan [2021-08-26]. Available from: Läroplan och kursplaner för grundskolan - Skolverket

11. Lunde C, Reinholdsson T, Skoog T. Unexcused absence from physical education in elementary school. On the role of autonomous motivation and body image factors. Body image. 2023;45:229-37.