Folkhälsorapporten BoU 2024

Hälsa

Majoriteten av elever i årskurserna 6 och 9 och i gymnasiet år 2 i Skåne skattar sin allmänna hälsa som god. Det finns dock stora skillnader mellan flickor och pojkar och en tendens till att ju äldre man är desto sämre skattar man sin hälsa. År 2024 är det mellan 59 och 68 % av flickorna och mellan 80 och 85 % av pojkarna som skattar sin allmänna hälsa som god. Mellan åren 2012 och 2021 sjönk andelarna god självskattad hälsa påtagligt hos både flickor och pojkar i samtliga årskurser medan andelarna år 2024 är likartade de år 2021.

Avseende att trivas med livet har även dessa andelar minskat sett över hela tidsperioden 2012 till 2024 men förändringarna är mindre än för den självskattade hälsan. Skillnaderna mellan könen är också mindre. År 2024 uppgav mellan 81 och 84 % av flickorna och mellan 90 och 94 % av pojkarna att de trivs ganska eller mycket bra med livet, vilket framför allt på gymnasiet är en svagt positiv utveckling med några procentenheter jämfört med undersökningen år 2021.

Den psykiska ohälsan så som den mäts i Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne har över tid ökat hos både flickor och pojkar i samtliga årskurser. År 2024 är dock förändringarna jämfört med föregående undersökning år 2021 måttliga. Majoriteten av flickorna, mellan 55 och 68 % beroende på årskurs, uppger att de har haft minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan under det senaste halvåret och lika stora andelar uppger att de mått dåligt under en period av minst två veckor under det senaste året. Bland pojkarna är det ungefär en tredjedel i samtliga årskurser som uppger att de haft minst två psykosomatiska besvär mer än en gång i veckan och lika stora andelar uppger att de mått dåligt i minst två veckor.

På motsvarande sätt har andelarna som känner sig nöjda med sig själva minskat över tid och även här finns det stora skillnader mellan könen. År 2024 är det endast 35–44 % av flickorna och 62–65 % av pojkarna som uppger att de oftast känner sig nöjda med sig själva.

Det finns också stora könsskillnader avseende att känna sig stressad i vardagen med cirka dubbelt så höga andelar för flickor jämfört med pojkar. År 2024 är det mellan 21 och 50 % av flickorna beroende på årskurs och mellan 12 och 19 % av pojkarna som uppger att de ofta känner sig stressade i vardagen.

Det är mellan 19 och 29 % av flickorna och mellan 7 och 13 % av pojkarna som år 2024 uppger att de skurit, rispat eller på annat sätt skadat sig själva minst en gång under det senaste året.

År 2024 är det mellan 7 och drygt 10 % som uppger att de har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi vilket är lägre andelar jämfört med föregående undersökning år 2021.

Trenden med ökande andelar som uppger att de har ADHD eller ADD fortsätter och år 2024 är det 11–12 % av flickorna och 13–15 % av pojkarna som uppger detta.

Även andelen elever som uppger att de har ett autismspektrumtillstånd fortsätter att öka. År 2024 uppger 2–5 % av flickorna och 4–7 % av pojkarna detta.

Av de som uppgett att de har dyslexi, ADHD/ADD eller autism uppger majoriteten att funktionsnedsättningen påverkar deras deltagande i skolan. För de som uppgett att de har dyslexi har andelarna som upplever detta ökat år 2024 jämfört med år 2021.

Levnadsvanor

Resultaten för matvanor visar bland annat att allt färre elever äter frukost varje dag, en successiv trend som hållit i sig sedan mätstart år 2012. Att dricka energidryck ofta har däremot ökat tydligt sedan år 2021. Idag uppger ungefär 1 av 4 niondeklassare och närmare 1 av 3 gymnasielever att de dricker energidryck nästan varje dag eller oftare. Likaså ses i flera grupper högre andelar som dricker läsk, lightläsk respektive äter sötsaker nästan varje dag eller oftare jämfört med år 2021, men också fler som äter grönsaker flera gånger per dag. 

Att vara fysiskt aktiv och träna är vanligare bland pojkar än flickor. Omkring 3 av 5 pojkar och färre än hälften av flickorna når rekommendationerna om minst 60 minuter fysisk aktivitet per dag totalt sett. Det är dessutom en högre andel flickor än pojkar som är fysiskt aktiva i låg grad (mindre än 30 minuter per dag). Även om siffrorna förbättrats för pojkarna i de äldre årskurserna och flickorna i gymnasiet jämfört med år 2021, är det fortfarande 1 av 4 gymnasieflickor som är fysiskt aktiva mindre än 30 minuter dagligen. Vidare är det en högre andel pojkar än flickor som tränar minst 4 dagar per vecka på sin fritid. För pojkarna och till viss del flickorna i de yngre årskurserna, har andelarna ökat jämfört med år 2021. Detta gäller dock inte gymnasieflickorna som i stället fortsätter sjunka något.

Snusbruket har på senare år ökat och fortsätter att göra så även vid årets mätning. Störst andel snusare återfinns i gymnasiet där 20 % av flickorna och 28 % av pojkarna uppgett att de snusar i någon omfattning. Den snustyp som särskilt tycks locka både niondeklassarna och gymnasieeleverna oavsett kön, är det vita nikotinsnuset. Avseende att ha använt e-cigaretter sågs minskade andelar mellan åren 2016 och 2021, vilka vänt och överstiger idag 2016 års nivåer. Andra former av substansbruk som att röka cigaretter och dricka alkohol har under en längre period pekat i en tydligt nedåtgående riktning med sjunkande andelar över tid. Dock tycks denna utveckling har avstannat för årets mätning.

För spel om (riktiga) pengar genom exempelvis poker och casino ses liksom tidigare år tydliga könsskillnader med högre andelar för pojkar än flickor. Generellt visar resultaten på en viss nedgång från år 2016 och 2021, som sedan ökar år 2024 till ungefär samma nivåer som år 2016.

Att spela digitala spel är en vanlig aktivitet unga ägnar sig åt. För flickorna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 fortsätter andelarna för att spela mer än 3 timmar per dag att öka något jämfört med föregående mätning, medan de i stället minskar något för pojkarna. Det är dock fler flickor än pojkar som inte spelar alls medan andelen som spelar allra mest (minst 6 timmar per dag) är likvärdig mellan könen och årskurserna (mellan 14 och 16 %). Problematisk användning av sociala medier är vanligare bland flickor (mellan 7 och 10 % beroende på årskurs) än pojkar (mellan 4 och 6 % beroende på årskurs) utan några större förändringar jämfört med år 2021.

Generellt har andelen som haft samlag minskat succesivt i både årskurs 9 och gymnasiet år 2. Sedan mätstart år 2012 har den totala andelen minskat med 18 respektive 11 procentenheter. Trots viss minskning jämfört med år 2021, är kondom och p-piller fortfarande de mest använda preventivmedeln bland ungdomar.    

Sociala relationer

Vi ser att flera av de frågor som berör barn och ungas sociala relationer har rört sig i en positiv riktning sedan den förra undersökningen. Vi ser en generell utveckling där andelen som saknar en nära vän har minskat och andelen som besväras av ensamhet har minskat i årskurs 9 och gymnasiet år 2. Vi ser också att en större andel har lätt att prata med de vuxna de bor med. Dock har andelen som känner låg tillit ökat något.

Trygghet och utsatthet

Det syns en tydlig negativ utveckling för mobbing, såväl den som sker i skolan och den som sker över nätet. En högre andel elever uppger att de blir utsatta för mobbing och en högre andel uppger också att de utsätter andra för mobbing. Jämfört med senaste undersökningstillfället så är det ganska markanta förändringar. Andelen som utsatts för brott visar skilda resultat för de olika årskurserna, en minskning i årskurs 6, relativt oförändrat i årskurs 9 medan en ökning syns för gymnasiet år 2.

Skola

Skolan utgör en stor del av barns tillvaro och är en viktig faktor för att de ska må bra. En majoritet uppger att de trivs bra i skolan, dock syns en  succesivt minskning vilken också är mer påtaglig för flickor och för elever årskurs 6. Bland flickor i årskurs 6 och 9 är det 60 % som uppger att de trivs bra i skolan, vilket motsvarar ett tapp på 25 procentenheter för flickorna i årskurs 6, i jämförelse med år 2012. Skolk har ökat sedan 2021, i gymnasiet år 2 syns närapå en fördubbling jämfört med 2021 (11 % år 2024) även om nivåerna fortfarande är lägre än vid den första mätningen år 2012. För årskurs 6 och 9 är andelarna 5 respektive 10 %, vilket är högre än vid någon tidigare mätning.

Fritid

Det är en hög andel som uppger att de trivs bra på sin fritid, över 80 %. I jämförelse med den senaste mätningen, år 2021, så har andelarna ökat något. Likväl är det fler som uppger att de varit med i en klubb/organisation det senaste året, strax över 70 % för årskurs 6, runt 60 % för årskurs 9 och 50 % för gymnasiet år 2, det vill säga en succesiv minskning ju äldre eleverna är.

Framtidstro

Slutligen är andelen som uppger en ljus framtidstro relativt oförändrat sedan år 2021. För flickorna ligger andelarna strax över 70 % för årskurs 6 och strax under 70 % för de äldre eleverna. Andelarna bland pojkarna ligger högre, ungefär 85 % i årskurs 6 och strax under 80 % för de i årskurs 9 och gymnasiet år 2.