Till utveckling.skane.se

Folkhälsorapporten BoU 2024

Rapport publicerad 24 oktober 2024

LEVNADSVANOR

Inledning

Matvanor, fysisk aktivitet och bruk av tobak och alkohol är alla exempel på levnadsvanor som spelar en viktig roll för vår hälsa. Många levnadsvanor etableras under barn- och ungdomsåren och fortsätter ofta in i vuxenlivet och utgör därför en viktig roll även för den framtida hälsan (1, 2). Ohälsosamma levnadsvanor kan över tid öka risken att drabbas av ohälsa och sjukdom (3). Levnadsvanor skiljer sig inte sällan åt mellan olika grupper, till exempel mellan flickor och pojkar och mellan barn och ungdomar i olika åldrar. Dessutom finns en social ojämlikhet då familjer med hög socioekonomisk situation oftare har mer hälsosamma levnadsvanor än de med låg (4, 5).

I det här kapitlet presenteras resultat kring matvanor, fysisk aktivitet, tobak och nikotin, alkohol, narkotika samt spel om pengar, skärmanvändning och sexuell hälsa.

Matvanor

Goda matvanor är en viktig förutsättning för att barn och ungdomar ska växa och utvecklas på bästa sätt. Idag är en av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan i Sverige kopplat till vår livsmedelskonsumtion. För hög energikonsumtion och för högt intag av rött kött, charkprodukter och salt och för lågt intag av fullkorn och baljväxter, är de främsta riskfaktorerna. Ohälsosam livsmedelskonsumtion kan på sikt öka risken för flera icke-smittsamma sjukdomar (6) och i Sverige ses ökande andelar barn och unga med obesitas över tid (7).

Trots en viss positiv utveckling de senaste två decennierna, med högre andelar skolelever som äter grönsaker enligt nationella siffror, ses tendenser att fruktkonsumtionen minskat (8) och få uppnår oavsett rekommendationerna om minst 500 gram frukt och grönsaker per dag (9). Dock tycks majoriteten unga medvetna om att de bör äta hälsosamt och hålla nere konsumtionen av till exempel godis, läsk, energidryck, salt, och kött (10). Förutom att titta på specifika livsmedel kan frukostvanor ge en fingervisning om barns och ungas matvanor. Det finns till exempel studier som visar att de som äter frukost har ett högre intag av mikronäringsämnen (11) och över lag mer hälsosamma matvanor (12) än de som inte gör det. Forskning visar även på andra fördelar med att äta frukost såsom förbättrad kognitiv förmåga, skolprestationer och välbefinnande (13). Nationella siffror visar generellt att pojkar i högre utsträckning än flickor äter frukost, att yngre barn än tonåringar gör det, men att trenden generellt är nedåtgående (8). Dessutom förekommer skillnader i livsmedelskonsumtion över lag mellan barn med olika socioekonomiska förutsättningar (4, 9, 10), vilket bland annat kan handla om att låga inkomster gör det svårt att köpa näringsrik mat (10).

Frukost varje dag

Andelen elever som uppger att de äter frukost dagligen har minskat successivt sedan mätstart år 2012 och fortsätter göra så även i den aktuella mätningen år 2024. Flickorna ligger lägre än pojkarna i respektive årskurs (mellan 38 och 57 % jämfört med mellan 45 och 72 %) och andelarna har dessutom minskat i högre takt bland dem. Ett annat mönster är att andelarna sjunker med ökad ålder och ligger således högst för eleverna i årskurs 6 och lägst för gymnasieeleverna.

Frukt och bär

Knappt 1 av 3 av eleverna i årskurs 6 uppgav att de äter frukt eller bär flera gånger per dag. Andelarna för de äldre eleverna är än lägre, 1 av 5 i årskurs 9 och 15 % i gymnasiets år 2. Historiskt har flickorna legat högre än pojkarna, men i årets mätning ses inga stora könsskillnader inom respektive årskurs. Utvecklingen över tid pekar dessutom generellt åt sjunkande andelar bland flickorna, vilken är störst i gymnasiets år 2 (minskning med 11 procentenheter) mellan mätstart år 2012 och år 2024. För pojkarna ses i stället en viss ökning över tid i de två yngre årskurserna.

Grönsaker

År 2024 ses för flickornas del inga direkta åldersskillnader avseende att äta grönsaker flera gånger per dag (36-37 %), medan andelarna sjunker något med ökad ålder bland pojkarna, med en varaiation från 32 till 38 %. I årskurs 6 ses en viss ökning över tid för både flickor (6 procentenheter) och pojkar (9 procentenheter) sedan mätstart år 2012. Störst förändring för flickorna skedde mellan de två första mätningarna år 2012 och 2016, medan pojkarna hade störst förändring mellan de två senaste mätningarna år 2021 och 2024. I årskurs 9 uppgår andelen idag till 36 % för både flickor och pojkar, vilket är en positiv utveckling över tid, främst för pojkarna som tidigare har legat lägre än flickorna. Även i denna årskurs var skillnaden för pojkar högst mellan de två senaste mätningarna, medan flickorna legat mer stabilt över tid, utöver en minskning år 2021. Mönstren i gymnasiets år 2 påminner om de i årskurs 9.

Sötsaker

År 2024 uppgav totalt mellan 16 och 23 % beroende på årskurs, att de äter sötsaker nästan varje dag eller oftare. Genomgående är andelarna högre för flickor än pojkar och över tid har andelarna även ökat i högre takt för dem. År 2024 uppgav exempelvis 19 % av flickorna i årskurs 6 att de äter sötsaker i denna omfattning medan motsvarande för pojkarna var 13 %. För gymnasieflickor- och pojkarna var skillnaden än större med andelar om 26 % (flickor) respektive 18 % (pojkar).

Läsk

Sett till totalerna per årskurs är det ungefär 1 av 10 av sjätteklassarna som dricker läsk (med socker) nästan varje dag eller oftare, medan 16 % gör detsamma i de två äldre årskurserna. Jämfört med tidigare mättillfällen har andelarna i samtliga årskurser sjunkit något mellan de två första mätningarna för att sedan öka något igen mellan år 2021 och 2024 i årskurs 9 och gymnasiets år 2, dock inte till samma nivåer som år 2016. Sammantaget kan detta tolkas som en viss positiv utveckling över tid. Ett observandum är dock att frågan ändrats något år 2016, vilket innebär att jämförelse över tid bör ske med viss försiktighet. Andelen läskdrickare i denna omfattning ligger jämnt mellan könen i årskurs 6 år 2024, vilket innebär en tydligare förändring bland pojkarna som tidigare legat högre än flickorna. I de äldre årskurserna ligger pojkarna fortsatt högre än flickorna, exempelvis 19 respektive 13 % i gymnasiets år 2 år 2024.

Light-läsk

De två senaste mätningarna åren 2021 och 2024 inkluderar även en fråga om ”läsk utan socker- så kallade lightprodukter”. Andelen som uppgett att de dricker den här typen av produkter nästan varje dag eller oftare ligger totalt sett mellan 13 och 18 % år 2024, med högre andelar ju äldre elever. Förutom för pojkar i årskurs 6 vars siffror är oförändrade, ses högre andelar (mellan 4 och 8 procentenheter) i samtliga årskurser, för både flickor och pojkar år 2024 jämfört med år 2021.

Energidryck

Resultaten för konsumtion av energidryck avser de som angett att de dricker energidryck nästan varje dag eller oftare. Detta är betydligt vanligare i de äldre årskurserna och uppgår till cirka 1 av 20 i årskurs 6, 1 av 4 i årskurs 9 och närmare 1 av 3 i gymnasiets år 2. Trenden över tid är tydligt uppåtgående för eleverna i de två äldre årskurserna, främst mellan åren 2021 och 2024. För flickor i årskurs 9 ses en skillnad om 12 procentenheter mellan år 2021 (14 %) och 2024 (26 %). Än större skillnad ses för gymnasieflickorna som år 2021 låg på 11 %, men år 2024 på 30 %, det vill säga en skillnad om 19 procentenheter. Även bland pojkarna ses en tydlig förändring med skillnader om 8 procentenheter (15 % jämfört med 23 %) i årskurs 9 och 13 procentenheter (15 % jämfört med 28 %) i gymnasiets år 2. I årskurs 6 där andelarna ligger betydligt lägre ses inga större skillnader jämfört med år 2021.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet kan vara allt ifrån att gå, cykla och leka till att träna spontant eller organiserat (14, 15). Det finns många hälsofördelar för barn och unga att vara fysiskt aktiva. Det handlar både om fysiska sådana kopplat till exempelvis stärkta muskler och skelett, men också om positiva samband med kognition och välbefinnande (15, 16). Studier har också visat att fysisk aktivitet kan minska depressiva symtom (17). God kondition och fysisk aktivitet kan också kopplas till att trivas och lyckas i skolan, medan skolstress är förknippat med mer inaktiv tid (18).
 
De svenska riktlinjerna för fysisk aktivitet och stillasittande som lanserades av Folkhälsomyndigheten år 2021 grundar sig på Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer år 2020. Förutom huvudbudskapet om att all rörelse räknas, det vill säga det är bättre att röra sig lite än inget alls, finns särskilda rekommendationer för olika åldersgrupper. För gruppen 6–17 år inkluderar det regelbunden fysisk aktivitet under hela veckan, att ha en pulshöjande fysisk aktivitet i genomsnitt minst 60 minuter om dagen, fysisk aktivitet som stärker muskler och skelett minst 3 gånger per vecka samt att bryta långa perioder av stillasittande (15). I Sverige är det dock en låg andel barn och unga som uppnår dessa rekommendationer (10). Den fysiska aktivitetsnivån skiljer sig vidare mellan olika grupper. Några av dessa är att pojkar generellt är mer aktiva än flickor liksom att aktivitetsnivån sjunker med stigande ålder (8, 10). Socioekonomisk situation spelar också roll, med högre andelar som når rekommendationerna bland barn som har föräldrar med hög inkomst (10).

Fysiskt aktiv minst 60 minuter per dag

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ombads eleverna besvara frågan: ”Hur mycket rör du dig i snitt per dag (t.ex. går, cyklar eller tränar)?” vilken används för att undersöka hur stor andel som uppnår rekommendationerna om minst 60 minuters fysisk aktivitet per dag. På grund av förändringar i svarsalternativen och frågans placering i enkäten görs inga jämförelser över tid. Resultaten för år 2024 visar dock samma mönster som setts vid tidigare mätningar avseende skillnader mellan årskurser och kön, vilka innebär högre andelar ju yngre elever (från 53 % i årskurs 6 till 41 % i gymnasiets år 2 totalt sett) och högre andelar bland pojkar än flickor (mellan 54 och 62 % jämfört med 29 och 44 % beroende på årskurs).

Fysiskt aktiv mindre än 30 minuter per dag

Trots att frågan om fysisk aktivitet har omplacerats i enkäten, vilket bör ses som en osäkerhet i tolkningen av resultatet över tid, har svarsalternativet för de som är fysiskt aktiva i betydligt lägre grad än uppsatta rekommendationer, nämligen mindre än 30 minuter per dag, varit oförändrat. Resultaten visar en tydlig skillnad mellan flickor och pojkar både i årets mätning och bakåt i tiden med högre andelar flickor än pojkar som är fysiskt aktiva i låg grad. Det finns ingen övergripande trend för hela gruppen över tid, men jämfört med år 2021 ses en positiv förändring med längre andelar för pojkarna i årskurs 9 och både pojkar och flickor i gymnasiets år 2 år 2024. Trots detta uppger fortfarande 1 av 4 gymnasieflickor att de är fysiskt aktiva mindre än 30 minuter per dag.

Tränar minst 4 dagar per vecka

Andelen elever som på frågan ”Brukar du träna eller röra på dig på din fritid så att du blir andfådd eller svettig?” angett att de gör det minst 4 dagar per vecka, är lägre bland de äldsta än i de yngre årskurserna och uppgår totalt sett år 2024 till 39 % i gymnasiets år 2 och 46–47 % i årskurs 9 och 6. I samtliga årskurser är andelarna högre för pojkar än flickor (ligger mellan 53 och 58 % för pojkarna och mellan 25 och 39 % för flickorna år 2024). Efter att ha legat relativt stabilt över tid (med viss minskning år 2021) ses nu högre andelar bland pojkarna i samtliga årskurser år 2024 jämfört med år 2021 (mellan 7 och 12 procentenheter beroende på årskurs). Även flickorna i årskurs 6 och 9 ligger något högre år 2024 jämfört med år 2021, medan flickorna i gymnasiet sjunker med ett par procentenheter.  

Tobak och nikotin

Det finns flertalet olika tobak- och nikotinprodukter. För en del av produkterna, som de traditionella tobakscigaretterna har mångårig forskning visat på tydliga samband med ökad risk för sjukdomar, däribland hjärt-kärlsjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), olika typer av cancer samt diabetes typ 2 (19–21). Nationella undersökningar har visat på en positiv långtidstrend med stadigt nedåtgående andelar skolelever som uppger att de röker, även om ungefär 1 av 10 i nian och 2 av 10 i gymnasiet uppgav att de rökte i någon mån år 2023. De nationella siffrorna visar också att det är en högre andel flickor än pojkar som uppger att de röker (20). Dessutom förekommer socioekonomiska skillnader för såväl debutålder som regelbunden tobaksrökning mellan elever från skolor med hög respektive låg socioekonomisk situation, till nackdel för den senare (22).

Snus finns idag både som det traditionella tobakssnuset (som innehåller såväl tobak som nikotin) och som en nyare variant så kallat tobaksfritt nikotinsnus (benämns även nikotinpåsar eller vitt snus), vilket lanserades i Sverige år 2016 (20). Forskning har påvisat samband mellan tobakssnusning och olika hälsorisker. För det nyare nikotinsnuset krävs ytterligare forskning, men redan idag finns belägg för samband mellan nikotinbruk och ökad risk för exempelvis hjärt-kärlsjukdom (23). Snusning är generellt sett vanligare bland pojkar än flickor och trots att nationella siffror visat att snusningen har minskat bland skolelever i ett längre tidsperspektiv, syns en tydlig ökning under senare år. Ökningen ses för både pojkar och flickor, men är mest framträdande för flickor. Ökningen tillskrivs framför allt nikotinsnuset (20).

Elektroniska cigaretter (e-cigaretter, eller vejping som det också kallas) är en annan förekommande produkt som finns både med och utan nikotin. Även om ytterligare forskning behövs, inte minst för långtidseffekter, finns idag forskning som pekar på samband mellan vejping och hälsorisker (24–26). Nationella siffror visar att vejping legat relativt stabilt bland skolelever åren 2014–2021 för att sedan öka kraftigt år 2022. Trots viss nedgång år 2023 är andelarna fortsatt betydligt högre idag än innan uppgången år 2022. Resultaten visar också att andelarna är högre för flickor än pojkar (20).

Röker cigaretter

De skånska eleverna ombads ange om de rökte cigaretter. Frågan inkluderade sju svarsalternativ: ”Nej, jag har aldrig rökt”; ”Nej, men jag har provat”; ”Nej, jag har rökt men slutat”; ”Ja, varje dag”; ”Ja, nästan varje dag”; ”Ja, när jag är på fest/jag feströker”; ”Ja, ibland”. De elever som angav något av de jakande svarsalternativen definieras här som rökare.

Resultaten visar ett tydligt mönster avseende ålder, med fler som röker ju äldre elever med andelar om 1,5 % (årskurs 6), 9 % (årskurs 9) och 16 % (gymnasiets år 2) totalt sett år 2024. Det ses inga tydliga könsskillnader inom respektive årskurs. Långtidstrenden för de två äldre årskurserna är tydligt nedåtgående, vilka vid mätstart år 2012 låg på 17 % (årskurs 9) respektive 34 % (gymnasiets år 2) totalt sett. Dock tycks denna trend har bromsat in mellan de två senaste mätningarna år 2021 och 2024. För de yngsta eleverna som ligger betydligt lägre, är andelarna över tid mer stabila.

Röker cigaretter dagligen

Medan ovan redovisar andel som röker oavsett omfattning, visas här resultaten för de elever som angett att de röker dagligen, vilket totalt uppgår till 0,4 % i årskurs 6 och knappt 2 % i de äldre årskurserna totalt sett. Andelarna är något högre för pojkar än flickor år 2024. Långtidstrenden är positiv med sjunkande andelar i de två äldre årskurserna och trenden håller i sig även mellan åren 2021 och 2024 bland gymnasieeleverna och flickorna i årskurs 9, medan pojkarna i årskurs 9 ligger mer oförändrat.  

Snusar

De elever som på frågan ”Snusar du?” svarade jakande på följande svarsalternativ: Nej, jag har aldrig snusat”; ”Nej, men jag har provat”; ”Nej, jag har snusat men slutat”; ”Ja, varje dag”; ”Ja, nästan varje dag”; ”Ja, ibland” definieras här som snusare.

Resultaten visar att andelen snusare ökar med åldern och uppgår till totalt 1,3 % (årskurs 6), 14 % (årskurs 9) och 24 % (gymnasiets år 2) år 2024, med genomgående högre andelar för pojkar än flickor. I de äldre årskurserna ses en tydlig uppgång över tid. Störst förändring ses hos flickorna som åren 2012 och 2016 som mest låg på 2 %, med en uppgång år 2021 då andelarna låg på 5 (årskurs 9) respektive 8 % (gymnasiets år 2), men idag ökat ytterligare och uppgår nu till 12 % (årskurs 9) och 20 % (gymnasiets år 2). Även för pojkarna i nian och gymnasiet ses en tydlig förändring. Utöver en viss minskning år 2016 i båda årskurserna, ses en successiv ökning över tid och idag är det 16 % i årskurs 9 och 28 % i gymnasiets år 2 som uppger att de snusar. 

Snusar dagligen

För daglig snusning ses också tydliga skillnader i de äldre årskurserna, dels mellan flickor och pojkar, med högre andelar för de senare, dels att andelarna ökat över tid. För flickorna i årskurs 9 som år 2021 låg på 1 % ligger år 2024 på 5 %. Motsvarande för gymnasieflickorna är från närmare 3 % till nuvarande 11 %. Uppgången ses också för pojkarna. I årskurs 9 ses en fördubbling, från 5 % år 2021 till 10 % år 2024 och för gymnasiepojkarna ses en uppgång om 6 procentenheter från 14 % (år 2021) till 20 % (år 2024).

Typ av snus för de som snusar

Från och med år 2024 ingår en följdfråga om vilken typ av snus som eleverna använder (tobakssnus, nikotin (vitt) snus eller båda typerna) för de elever som angett att de snusar. Frågan är snarlik den som ingår i Folkhälsomyndighetens enkät Skolbarns hälsovanor (27). Resultaten visar tydliga skillnader mellan de olika snustyperna och också vissa könsskillnader. Sett till typ av snus är det störst andel som använder den nyare snustypen, nikotinsnus. För flickorna i de äldre årskurserna gäller det de allra flesta (81 % i årskurs 9 och 95 % i gymnasiets år 2). Att blanda de olika snustyperna eller enbart snusa tobaksnus är ungefär lika vanligt (9–10 % för respektive alternativ i årskurs 9 och 2–3 % för respektive alternativ i gymnasiets år 2). Även för pojkarna i de äldre årskurserna är det vanligast att snusa nikotinsnus (55 respektive 57 %), medan ungefär 1 av 3 blandar tobak- och nikotinsnus och drygt 1 av 10 endast snusar tobakssnus. Årskurs 6 skiljer sig från de äldre årskurserna med ungefär lika stora andelar som snusar nikotin- respektive tobaksnus och en lägre andel som blandar de båda snustyperna.  

Har använt e-cigarett någon gång

Frågan om e-cigaretter har ingått i enkäten sedan år 2016, men har tidigare endast ställts till eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2. År 2024 ingår den dock även i årskurs 6 enkät. Frågan lyder: ”Har du använt e-cigaretter (”vape”) någon gång (elektronisk cigarett som omvandlar nikotinhaltig vätska till vattenånga)?” och besvarades med svarsalternativen: ”Nej”; ”Ja, under de senaste 30 dagarna”; ”Ja, under de senaste 12 månaderna” och ”Ja, för mer än 12 månader sen”. Samtliga jakande svar redovisas nedan som att man använt e-cigaretter någon gång.

Andelen som uppgett att de använt e-cigarett någon gång uppgår år 2024 till 14 % (flickor) respektive 11 % (pojkar) i årskurs 6. För de äldre årskurserna som kunnat följas över tid ses en generell ökning från mätstart år 2016 till 2024 med viss minskning år 2021. Störst förändring ses mellan de två senaste mätningarna. Utvecklingen har varit kraftigare för flickor än pojkar i båda årskurserna, vilka därmed står för merparten av ökningen. Detta innebär också att det har skett ett skifte mellan könen, då pojkarna legat högre än flickorna vid tidigare mätningar. År 2024 ligger gymnasieflickorna allra högst, där mer än hälften (55 %) har använt e-cigaretter någon gång.

Alkohol

Det finns flera risker för ungdomar att konsumera alkohol, både vad gäller den skadliga inverkan på hjärnan och dess utveckling (28, 29) och andra risker såsom fortsatt alkoholproblematik senare i livet (29–31). Ungdomar som konsumerar alkohol har dessutom i högre grad rapporterat psykosomatiska problem, skolk, tobaks- och narkotikabruk samt att ha deltagit i slagsmål och samtidigt i lägre grad rapporterat bra självskattad hälsa och skoltrivsel, jämfört med ungdomar som inte dricker alkohol (32). Andra studier visar på samband mellan alkoholkonsumtion och sexuella riskbeteenden (33).

Långtidstrenden för alkoholkonsumtion bland unga internationellt (34–36) och i Sverige har varit tydligt nedåtgående. På senare år ses dock en inbromsning av denna utveckling. Nationella undersökningar visar att andelen alkoholkonsumenter generellt är högre bland flickor än pojkar (8, 20, 37). Vidare finns analyser som pekar på att skolungdomar i skolor med hög socioekonomisk situation oftare uppger att de har druckit alkohol det senaste året jämfört med motsvarande grupp från skolor med låg socioekonomisk situation (38), samtidigt som alkoholrelaterade problem tycks vanligare i grupper med lägre socioekonomisk situation (39).

Har druckit alkohol de senaste 12 månaderna

Andelen elever som druckit alkohol de senaste 12 månaderna stiger med åldern och ligger på 17 % (årskurs 6), 43 % (årskurs 9) och 71 % (gymnasiets år 2) vid mätningen år 2024. I årskurs 6 ligger pojkarna något högre än flickorna och har gjort så bakåt i tiden också. I årskurs 9 ligger i stället flickorna högre än pojkarna (47 jämfört med 40 %) år 2024, ett mönster som även setts vid tidigare mätningar. Likaså i gymnasiets år 2 ligger flickorna något högre än pojkarna, men historiskt har flickor och pojkar legat ganska jämnt. Långtidstrenden, framför allt i de äldre årskurserna, är positiv med successivt sjunkande andelar som har druckit alkohol över tid, en trend som dock tycks ha avstannat vid årets mätning.

Har varit berusad

Samtliga elever tillfrågades även om de någon gång druckit så att de känt sig berusade, vilket majoriteten (58 %) i gymnasiets år 2 gjort, medan 27 % i årskurs 9 och strax under 3 % i årskurs 6 gjort detsamma. För både flickor och pojkar i de äldre årskurserna ses en stegvis minskning för varje mättillfälle fram till föregående mätning år 2021. Den nedåtgående trenden har dock bromsat in vid årets mätning där andelarna snarare ligger något högre för både flickor och pojkar i båda årskurserna jämfört med år 2021.

Har intensivkonsumerat alkohol

Eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 ombads att i enkäten även svara på en fråga om intensivkonsumtion av alkohol, nämligen ”Tänk tillbaka på de senaste 12 månaderna. Hur ofta har du vid ett och samma tillfälle druckit alkohol motsvarande minst 4 burkar starköl eller stark cider/alkoläsk eller sex burkar folköl eller en hel flaska vin eller 25 cl sprit (ca 6 shots eller drinkar)? (Räkna inte med alkoholhaltiga drycker under 2,8 % till exempel lättöl och lättcider)”. Nedan redovisas de som angett intensivkonsumtion någon gång per månad eller oftare de senaste 12 månaderna.

Även för intensivkonsumtion av alkohol ses en positiv långtidstrend från mätstart år 2012 till och med år 2021, vilken tycks avstannat och snarare  ligger något högre år 2024 än år 2021. I årskurs 9 har idag 1 av 10 haft en intensivkonsumtion av alkohol någon gång per månad eller oftare de senaste 12 månaderna, utan några direkta skillnader mellan flickor och pojkar. Inte heller i gymnasiets år 2 ses idag någon direkt skillnad mellan flickor och pojkar som uppgår till 27 % (flickor) och 28 % (pojkar). 

Narkotika

Det finns en mängd olika narkotikapreparat, men cannabis, vilket främst utgörs av hasch och marijuana är den vanligaste illegala drogen både i Sverige och globalt (40, 41). Av svenska ungdomar som använt narkotika är det dessutom vanligast att enkom ha använt cannabis jämfört med att ha använt cannabis och andra droger, eller enbart andra droger (20). Cannabisbruk medför flera risker såsom att störa hjärnans utveckling, leda till beroende samt nedsatta kognitiva funktioner (41, 42). Nationella siffror har visat att det är vanligare att pojkar än fickor har använt cannabis minst en dag i sitt liv (8). Vidare finns det forskning som visat att risken att ha provat cannabis någon gång i livet tycks vara högre bland unga med högskoleutbildade föräldrar, medan återkommande bruk av cannabis tycks högre bland elever på introduktions- och yrkesprogram än bland de som går högskoleförberedande program, vilket tyder på socioekonomiska skillnader för cannabisbruk bland unga (43).

Blivit erbjuden att prova eller köpa narkotika de senaste 12 månaderna

Frågorna om narkotika ställdes endast till eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2. På frågan om man någon gång blivit erbjuden att prova eller köpa narkotika de senaste 12 månaderna, är andelarna högre i gymnasiets år 2 än i årskurs 9, 25 % respektive 17 % totalt sett. Över tid har resultaten i årskurs 9 legat relativt stabilt (mellan 15 och 17 procent för flickorna och 17 och 19 procent för pojkarna). I gymnasiets år 2 ses en nedåtgående trend över tid åren 2012–2021 som stannat av år 2024 och idag är det 21 % av flickorna och 28 % av pojkarna som uppgett att de blivit erbjudna att prova eller köpa narkotika.

Har brukat cannabis

Andelen elever som svarat att de någon gång provat (rökt på) cannabis, hasch eller marijuana uppgår till totalt knappt 13 % gymnasiets år 2 och 7 % i årskurs 9. Generellt är andelarna något högre för pojkar än flickor både idag och vid tidigare mätningar. I årskurs 9 sjönk andelarna något bland både flickor och pojkar mellan de två första mätningarna för att därefter ligga ganska oförändrat åren 2016 och 2021, men öka något år 2024. Bland gymnasieeleverna ses i stället en successiv sjunkande trend från toppåret 2012 fram till 2021, men med en viss ökning år 2024. Observera att tidstrenderna bör tolkas med viss försiktighet då frågan som inkluderar cannabis har justerats över åren.

På grund av omarbetad fråga om cannabisbruk (27) från och med år 2024 är det nu möjligt att även redovisa frekvens av cannabisanvändningen, här redovisat som 1 gång, 2–10 gånger samt fler än 10 gånger. I årskurs 9 ligger flickor och pojkar på samma nivå vad gäller 1 gång (cirka 1,5 %) respektive 2–10 gånger (knappt 3 %), medan andelarna är något högre för pojkar än flickor i gruppen som använt cannabis fler än 10 gånger (knappt 4 % jämfört med knappt 2 %). I gymnasiets år 2 är andelarna motsvarande för flickor och pojkar avseende 1 gång (knappt 3 %), men något högre för pojkarna vid de högre frekvenserna 2–10 gånger (drygt 5 % jämfört med drygt 6 %) och fler än 10 gånger (3 % jämfört med knappt 6 %) (visas ej i diagram). 

Spel om pengar

På grund av kognitiv omognad och risken att lättare påverkas av kompisar, föräldrar och marknadsföring, är barn och ungdomar särskilt sårbara när det kommer till spel om pengar (44). Samband har identifierats mellan riskabelt spelande och till exempel substansbruk, sämre skolprestationer, impulsivitet, nätmobbning, kriminalitet, psykisk ohälsa, relationsproblematik och att ha föräldrar som spelar (44–49). Positiva föräldrarelationer, meningsfulla aktiviteter och hög socioekonomisk situation kan i stället ha en skyddande funktion (45, 47, 48). Andelen niondeklassare som spelat om pengar har legat ganska stabilt över tid enligt nationella siffror. Däremot ses en negativ utveckling för elever i gymnasiet med ökade andelar för både pojkar och flickor. För båda årskurserna är andelarna högre för pojkar än flickor (20).

Spelat om pengar senaste året

Elever i årskurs 9 och gymnasiets år 2 har fått svara på frågor om spel om pengar sedan år 2016 i Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne. Med frågorna följde hjälptexten ”Med spel om pengar menas här att spela för att vinna riktiga pengar och inte virtuella pengar (låtsaspengar) i ett spel, till exempel att spela poker, blackjack, casino etc”. Hjälptexten var ett tillägg från och med år 2021, vilket bör tas i beaktning vid jämförelse över tid. 

Resultaten visar andelen elever som uppgett att de spelat om pengar det senaste året. Det som särskilt utmärker sig är den tydliga könsskillnaden, med betydligt högre andelar för pojkar än flickor. I gymnasiets år 2 år det mer än 1 av 3 pojkar (36 %) som har spelat om pengar det senaste året, medan färre än 1 av 20 (knappt 5 %) av flickorna gjort detsamma. Motsvarande i årskurs 9 är 1 av 4 (24 %) och 1 av 20 (knappt 5 %). Ett mönster som tycks gälla flera grupper är minskade andelar mellan mätningarna år 2016 och 2021, vilka sedan ökat igen år 2024. 

Problematiskt spelande

Som en indikation för problematiskt spelande ingick även två så kallade lie/bet frågor (50), vilka handlar om att ha känt att man måste spela för mer pengar samt ljugit om hur mycket man spelat, för människor som är viktiga för en. Resultaten visar andelen med problematiskt spelande det senaste året.

Liksom för spel om pengar över lag, syns även för problematiskt spelande en tydlig könsskillnad, med tydligt högre andelar för pojkar än flickor både i årskurs 9 (10 % jämfört med knappt 1,5 %) och gymnasiets år 2 (12 % jämfört med 1 %) år 2024. För pojkarna i båda årskurserna minskade andelarna något mellan åren 2016 och 2021 för att sedan öka mellan åren 2021 och 2024 till något högre än var de låg initialt. För flickorna är andelarna betydligt lägre, men med likande tendenser över tid.

Skärmanvändning

Trots att det finns en hel del forskning om barns och ungas skärmanvändning är det fortfarande ett relativt nytt forskningsområde och det behövs ytterligare kunskap om digitala medier och hälsa. Två färska svenska sammanställningar visar dock att den samlade kunskapen idag pekar på att det finns kopplingar. Ett tydligt sådant resultat handlar om hälsorisker kopplat till sömnen som riskerar att både bli sämre och kortare. Andra resultat handlar om samband med depressiva symtom, missnöje med den egna kroppen och risken att utveckla dataspelsberoende. Det är mer sparsamt med studier som fokuserar på positiva aspekter, men de som finns lyfter till exempel digitala medier som en viktig kanal för socialt stöd och sammanhang (51, 52).  

Några vanliga digitala aktiviteter barn och unga ägnar sin tid åt, är att spela spel och använda sociala medier. Nationella siffror från år 2023 visar att mer än 80 % i åldern 9–12 år och omkring hälften i åldern 17–18 år spelar digitala spel. Den stora majoriteten använder sociala medier och bland omkring 2 av 5 tonårsflickor uppgår användandet till mer än tre timmar per dag, enligt samma nationella underlag (53). I september år 2024 lanserade Folkhälsomyndigheten rekommendationer avseende skärmanvändning för barn och unga. Dessa inkluderar både generella rekommendationer såsom att inte använda skärmar innan läggdags och att lämna dem utanför sovrummet under nätterna, men också separata rekommendationer för olika åldersgrupper, vilka bland annat inkluderar tidsgränser per dag för användningen. Rekommendationen för åldern 6–12 år är satt till max 1–2 timmar per dag och för gruppen 13–18 år till max 2–3 timmar per dag (54).

Mer än 3 timmars digitalt spelande per dag

För att fånga tiden som skånska elever lägger på digitala spel ställdes frågan: ”Hur många timmar per dag spelar du dator-, mobil-, konsol- eller tv-spel?” Observera att revidering i frågeformuleringen gjordes 2021, vilket innebär att den skiljer sig från formuleringen år 2016 som då löd: ”Hur många timmar per dag, i genomsnitt, använder du dataspel eller konsolspel?”. År 2024 gjordes dessutom en justering i svarsalternativen. Tidigare var det högsta svarsalternativet ”mer än 3 timmar”, vilket numer delats upp på ”4–5 timmar” och ”6 timmar eller mer”. De samlade förändringarna gör att utvecklingen över tid bör tolkas med viss försiktighet. Nedan redovisas de som uppgett att de spelar mer än 3 timmar per dag.

Mellan 37 och 42 % totalt sett beroende på årskurs, uppger att de spelar digitala spel mer än 3 timmar per dag. Detta är en fördubbling jämfört med mätstart år 2016 då mellan 17 och 20 % uppgav detsamma. Förändringen var dock som störst mellan åren 2016 och 2021 då ökningen sågs tydligt för både flickor och pojkar, men allra mest för flickor som initialt låg betydligt lägre än pojkar. Mellan åren 2021 och 2024 ses till viss del lägre andelar för pojkar och viss fortsatt ökning hos flickorna. Detta innebär således att den initiala könsskillnaden i det närmaste har försvunnit. 

Antal speltimmar per dag

I och med utökade svarsalternativ i 2024 års mätning är det numer möjligt att visa antal speltimmar per dag lite mer ingående än tidigare. Bland både flickor och pojkar är det vanligast att uppge att man spelar mellan 1–3 timmar per dag, även om andelarna är högre för pojkar än flickor (mellan 41–49 % jämfört med mellan 23–45 % beroende på årskurs). Oavsett årskurs är det vanligare att flickor jämfört med pojkar uppgett att de inte spelar digitala spel alls (3–22 % jämfört med 1–6 %). Andelarna ökar med ökad ålder både för flickor och pojkar. Av de som spelar mest, det vill säga minst 6 timmar per dag ligger flickor och pojkar lika och variationen mellan årkurserna är små med andelar mellan 14 och 16 %.

Problematiskt användande av sociala medier

För att fånga problematisk användning av sociala medier ingår från och med år 2021 mätinstrumentet Social Media disorder scale (SMD-skalan) (55) i Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne. Mätinstrumentet ingår även i den nationella enkäten Skolbarns hälsovanor (27). Frågebatteriet inleds med ”Har du under det senaste året…” följt av nio delfrågor som besvaras med ja eller nej. Exempel på delfrågor är: ”…försökt att spendera mindre tid på sociala medier, men misslyckats?” och ”…regelbundet ljugit för dina föräldrar eller vänner angående hur mycket tid du spenderar på sociala medier?” Minst sex jakande svar anses spegla problematiskt användande av sociala medier (55, 56).

Av de nio påståenden är det två som särskilt sticker ut med högre andelar än övriga. Det gäller att man ”ofta använder sociala medier för att slippa tänka på negativa känslor” (50–53 % för flickor och 26–32 % för pojkar beroende på årskurs) samt att man ”försökt spendera mindre tid på sociala medier men misslyckats” (46–52 % för flickor och 28–30 % för pojkar beroende på årskurs) (visas ej i diagram). Andelen som anses ha ett problematiskt användande av sociala medier är något högre i de yngre än i den äldsta årskursen. Andelarna är generellt högre för flickor än pojkar och är tydligast i årskurs 6 där 1 av 10 flickor anses ha ett problematiskt användande, medan 1 av 20 av pojkarna har det samma år 2024. Då det än så länge enbart finns två mättillfällen att tillgå är det inte möjligt att uttala sig om trender, men jämförs år 2021 och 2024 är skillnaderna små.

Sexuell hälsa

Förutsättningar för den sexuella hälsan avgörs i ett sampel mellan strukturella, socioekonomiska, demografiska och biologiska faktorer (57). Sexualiteten är en central del av livet och har stor betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande (58). Under tonåren spelar sexualiteten en särskilt viktig roll, då det är en intensiv period av fysiska, fysiologiska, emotionella och sociala förändringar, där även nya relationer etableras. Tonårstiden som också är en avgörande utvecklingsfas i livet där den framtida hälsan grundläggs, kan således även ha en betydande inverkan på den sexuella hälsan genom livet (58,59). I den nationella strategin för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), vars huvudmål är ”en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen”, utgör ungdomar en prioriterad målgrupp. Strategin betonar vikten av rättigheter som i detta fall bland annat handlar om rätten att själv fatta beslut om den egna kroppen och fritt välja om, när och med vem man vill ha en relation (60,61).

I Sverige har genomsnittsåldern för första samlaget legat konstant på 16,5 år de senaste 50 åren (63, 64). Åldern för sexdebuten är av betydelse, då tidig sexdebut (före 15 års ålder) har samband med både oönskat samlag (65), oskyddat sex (66) och erfarenheter av sexuellt våld (67,68). Alkohol- och droganvändning kan vidare bidra till sexuella risktaganden 67,68,69,33). Oskyddat sex kan leda till sexuellt överförda infektioner (STI) som klamydia, vilket är en av de vanligaste sexuellt överförda infektionerna i Sverige och ibland symptomfri (70). År 2023 rapporterades 32 298 klamydiafall i hela landet, vanligast i åldersgruppen 20–24 år, följt av åldersgruppen 15–19 år (71). En obehandlad klamydiainfektion kan ge bestående skador och orsaka försämrad fertilitet hos både flickor och pojkar (70,72,73). Oskyddat sex kan även leda till oönskade graviditeter. År 2023 utfördes cirka 35 550 aborter i Sverige, vanligast i åldersgruppen 25–34 år. Tonårsaborter bland yngre kvinnor (15–19 år) som under den senaste tioårsperioden minskat, ökade något under 2023 (74). Kondom, använt på ett korrekt sätt, förhindrar både spridning av STI och oönskad graviditet. Trots god kunskap om detta har hormonella preparat blivit vanligare vid det senaste sextillfället under de senaste 20 åren (75,76).

I den nationella undersökningen Skolbarns hälsovanor 2021/22 (8) uppgav 24 procent av 15-åriga flickor och 22 procent av 15-åriga pojkar att de hade haft samlag. Likaså angav 29 procent av flickorna och 42 procent av pojkarna att de använt kondom som preventivmetod vid det senaste samlaget. Vanligast bland flickor var dock användning av p-piller med 51 procent, vilket var mindre vanligt bland pojkar (38 procent). Resultaten visar också att andelen 15 åringar som använde kondom under senaste sextillfället har halverats sedan år 2009/10.

Samlag

Endast eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 fick frågor om sexuell hälsa i Folkhälsoenkät Barn och unga i Skåne 2024. På frågan: ”Har du någon gång haft samlag (ibland så kallas det för ”sex”, ”älskat”, ”legat med någon”, ”gått hela vägen”)? (observera att förklaringstexten är ett tillägg från och med år 2021), svarade färre än hälften (45 %) av eleverna i gymnasiet år 2 och 1 av 5 (20 %) i årskurs 9 att de någon gång haft samlag. Generellt har andelen som svarat att de haft samlag minskat succesivt i båda årskurserna. Sedan mätstart år 2012 har den totala andelen för årskurs 9 och gymnasiet år 2 minskat med 18 respektive 11 procentenheter.

Preventivmedel

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 tillfrågades eleverna i årskurs 9 och gymnasiets år 2 om de använt preventivmedel vid det senaste samlaget. Fyra typer av preventivmetoder efterfrågades (kondom, p-piller, akut p-piller, någon annan metod) med möjlighet att svara ”ja”; ”nej”; ”vet ej”. På grund av omfattande revidering i svarsalternativen visas endast resultat för år 2021 och 2024. Nedan redovisas de som svarat jakande på respektive preventivmetod.

Använde kondom eller p-piller vid senaste samlaget

Högst andelar återfanns för kondom respektive p-piller. Pojkar uppgav i högre utsträckning än flickor att de använt kondom i både årskurs 9 (59 % respektive 54 %) och i gymnasiets år 2 (48 % respektive 38 %), medan flickor i högre utsträckning än pojkar uppgav p-piller som preventivmetod vid senaste samlaget, 42 % respektive 36 % i årskurs 9 och 54 % respektive 47 % i gymnasiet år 2. Sedan föregående mätning år 2021 har användning av både kondom och p-piller bland ungdomar minskat med några procentenheter.

Använde akut p-piller eller någon annan metod vid senaste samlaget

Akut p-piller (dagen efter piller) var en betydligt ovanligare preventivmetod både bland niondeklassarna och gymnasisterna (13 % respektive 10 %) totalt sett. Sammanlagt 17 %, i både årskurs 9 och gymnasiet år 2, hade svarat att de använt ”någon annan metod”. Detta alternativ var vanligare för flickor än pojkar i respektive årskurs.

Referenser

  1. Patton, G. C., Sawyer, S. M., Santelli, J. S., Ross, D. A., Afifi, R., Allen, N. B., Arora, M., Azzopardi, P., Baldwin, W., Bonell, C., Kakuma, R., Kennedy, E., Mahon, J., McGovern, T., Mokdad, A. H., Patel, V., Petroni, S., Reavley, N., Taiwo, K., Waldfogel, J., … Viner, R. M. (2016). Our future: a Lancet commission on adolescent health and wellbeing. Lancet (London, England), 387(10036), 2423–2478. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(16)00579-1
  2. Lancet Series on Adolescent Health. Fact Sheet 1. ADOLESCENCE: A FOUNDATION FOR FUTURE HEALTH, 2014. Adolescence: A Foundation for Future Health (prb.org) Hämtad 2024-09-18.
  3. Socialstyrelsen (2018).Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Stöd för styrning och ledning. Artikelnummer: 2018-6-24. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf Hämtad 2024-09-18.
  4. Inchley, J., Currie, D., Budisavljevic, S., Torsheim, T., Jåstad, A., Cosma, A. et al., editors. Spotlight on adolescent health and well-being. Findings from the 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (HBSC) survey in Europe and Canada. International report. Volume 1. Key findings. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2020. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. Spotlight on adolescent health and well-being. Findings from the 2017/2018 Health Behaviour in School-aged Children (‎HBSC)‎ survey in Europe and Canada. International report. Volume 1. Key findings (who.int) Hämtad 2024-09-18
  5. Alosaimi, N., Sherar, L. B., Griffiths, P., & Pearson, N. (2023). Clustering of diet, physical activity and sedentary behaviour and related physical and mental health outcomes: a systematic review. BMC public health, 23(1), 1572. https://doi.org/10.1186/s12889-023-16372-6
  6. GBD 2019 Risk Factors Collaborators (2020). Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990-2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. Lancet (London, England), 396(10258), 1223–1249. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(20)30752-2
  7. Folkhälsomyndigheten (Internet). Negativ utveckling i över 40 år av övervikt och fetma. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/mat-fysisk-aktivitet-overvikt-och-fetma/overvikt-och-fetma/statistik-om-overvikt-och-fetma/negativ-utveckling-i-over-40-ar-av-overvikt-och-fetma/ Hämtad 2024-09-18.
  8. Folkhälsomyndigheten (2023) Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/22. Nationella resultat. Artikelnummer: 22228. Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021-22 Nationella resultat (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  9. Riksmaten ungdom 2016-17: DEL 1 Livsmedelskonsumtion. Så äter ungdomar i Sverige. Uppsala; 2018. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/publikationsdatabas/rapporter/2018/2018-nr-14-riksmatenungdom-huvudrapport_del-1-livsmedelskonsumtion.pdf Hämtad 2024-09-18
  10. Annwall, E., Ersberg, L. & J-son Höök, M. (2024). Pep-rapporten 2024: Ekonomisk ojämlikhet bidrar till barnens hälsoklyfta [Sverige]: Generation Pep. Aktuellt | Pep-rapporten 2024 - Generation Pep Hämtad 2024-09-18
  11. Giménez-Legarre, N., Miguel-Berges, M. L., Flores-Barrantes, P., Santaliestra-Pasías, A. M., & Moreno, L. A. (2020). Breakfast Characteristics and Its Association with Daily Micronutrients Intake in Children and Adolescents-A Systematic Review and Meta-Analysis. Nutrients, 12(10), 3201. https://doi.org/10.3390/nu12103201
  12. Ricotti, R., Caputo, M., Monzani, A., Pigni, S., Antoniotti, V., Bellone, S., & Prodam, F. (2021). Breakfast Skipping, Weight, Cardiometabolic Risk, and Nutrition Quality in Children and Adolescents: A Systematic Review of Randomized Controlled and Intervention Longitudinal Trials. Nutrients, 13(10), 3331. https://doi.org/10.3390/nu13103331
  13. Lundqvist, M., Vogel, N. E., & Levin, L. Å. (2019). Effects of eating breakfast on children and adolescents: A systematic review of potentially relevant outcomes in economic evaluations. Food & nutrition research, 63, 10.29219/fnr.v63.1618. https://doi.org/10.29219/fnr.v63.1618
  14. Yrkesföreningen för fysisk aktivitet, Svenska läkaresällskapet (2016) Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, FYSS 2017. Järna: Yrkesföreningen för fysiskt aktivitet (YFA), Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling | Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (fyss.se)Hämtad 2024-09-18
  15. Folkhälsomyndigheten. Riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande - Kunskapsstöd för främjande av fysisk aktivitet och minskat stillasittande. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2021. https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/106a679e1f6047eca88262bfdcbeb145/riktlinjer-fysisk-aktivitet-stillasittande.pdf Hämtad 2024-09-18
  16. World Health Organization. WHO guidelines on physical activity and sedendary behaviour. Geneve: World Health Organization; 2020. https://www.who.int/publications/i/item/9789240015128. Hämtad 2024-09-18
  17. Recchia, F., Bernal, J. D. K., Fong, D. Y., Wong, S. H. S., Chung, P. K., Chan, D. K. C., Capio, C. M., Yu, C. C. W., Wong, S. W. S., Sit, C. H. P., Chen, Y. J., Thompson, W. R., & Siu, P. M. (2023). Physical Activity Interventions to Alleviate Depressive Symptoms in Children and Adolescents: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA pediatrics, 177(2), 132–140. https://doi.org/10.1001/jamapediatrics.2022.5090
  18. Folkhälsomyndigheten (2019). Barns och ungas rörelsemönster – Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018. Barns och ungas rörelsemönster – Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018 — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-25
  19. GBD 2019 Risk Factors Collaborators. Global burden of 87 risk factors in 204 countries and territories, 1990–2019: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2019. Lancet (London, England). 2020;396(10258):1223-49. DOI:10.1016/S0140-6736(20)30752-2.
  20. Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning (CAN) Siri Thor (red.) CAN:s nationella skolundersökning 2023 Ungas erfarenheter av alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel CAN Rapport 223. CAN:s nationella skolundersökning 2023 | CAN Rapport 223 Hämtad 2024-09-18
  21. National Center for Chronic Disease Prevention and Health Promotion (US) Office on Smoking and Health. (2014). The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress: A Report of the Surgeon General. Centers for Disease Control and Prevention (US). The Health Consequences of Smoking—50 Years of Progress - NCBI Bookshelf (nih.gov) Hämtad 2024-09-18
  22. Folkhälsomyndigheten (2020) Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9. Artikelnummer: 20160. Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9 (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  23. Folkehelseinstituttet (2019) Helserisiko ved snusbruk. [Health risks from snus use Norwegian Institute of Public Health. Report 2019] versjon 2. Rapport 2019. Helserisiko ved snusbruk (fhi.no) Hämtad 2024-09-18
  24. Freeman, B., Peters, M. J., Bittoun, R., Brightwell, R., English, D. R., Thomas, D. P., Otlowski, M. F., Zwar, N. A., & Chamberlain, C. (2024). National Health and Medical Research Council statement on electronic cigarettes: 2022 update. The Medical journal of Australia, 220(2), 100–106. https://doi.org/10.5694/mja2.52163
  25. Brown, A., & Balk, S. J. (2020). E-Cigarettes and Other Electronic Nicotine Delivery Systems (ENDS). Current problems in pediatric and adolescent health care, 50(2), 100761. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2020.100761
  26. Gotts, J. E., Jordt, S. E., McConnell, R., & Tarran, R. (2019). What are the respiratory effects of e-cigarettes?. BMJ (Clinical research ed.), 366, l5275. https://doi.org/10.1136/bmj.l5275
  27. Folkhälsomyndigheten. Enkäter, Skolbarns hälsovanor. https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/om-vara-datainsamlingar/skolbarns-halsovanor/enkater/ Hämtad 2024-09-18
  28. Lees, B., Meredith, L. R., Kirkland, A. E., Bryant, B. E., & Squeglia, L. M. (2020). Effect of alcohol use on the adolescent brain and behavior. Pharmacology, biochemistry, and behavior, 192, 172906. https://doi.org/10.1016/j.pbb.2020.172906
  29. de Goede, J., van der Mark-Reeuwijk, K. G., Braun, K. P., le Cessie, S., Durston, S., Engels, R. C. M. E., Goudriaan, A. E., Moons, K. G. M., Vollebergh, W. A. M., de Vries, T. J., Wiers, R. W., & Oosterlaan, J. (2021). Alcohol and Brain Development in Adolescents and Young Adults: A Systematic Review of the Literature and Advisory Report of the Health Council of the Netherlands. Advances in nutrition (Bethesda, Md.), 12(4), 1379–1410. https://doi.org/10.1093/advances/nmaa170
  30. Waller R, Murray L, Shaw DS, Forbes EE, Hyde LW. Accelerated alcohol use across adolescence predicts early adult symptoms of alcohol use disorder via reward-related neural function. Psychological medicine. 2019;49(4):675-84. DOI:10.1017/s003329171800137x
  31. Enstad, F., Evans-Whipp, T., Kjeldsen, A., Toumbourou, J. W., & von Soest, T. (2019). Predicting hazardous drinking in late adolescence/young adulthood from early and excessive adolescent drinking - a longitudinal cross-national study of Norwegian and Australian adolescents. BMC public health, 19(1), 790. https://doi.org/10.1186/s12889-019-7099-0
  32. Raninen, J. (2020) FOKUSRAPPORT 08. Ung i en tid med minskat drickande– Metod och de första resultaten från Futura01. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN.https://www.can.se/app/uploads/2020/08/fokusrapport-08-2020.pdf Hämtad 2021-08-26
  33. Cho, H. S., & Yang, Y. (2023). Relationship Between Alcohol Consumption and Risky Sexual Behaviors Among Adolescents and Young Adults: A Meta-Analysis. International journal of public health, 68, 1605669. https://doi.org/10.3389/ijph.2023.1605669
  34. Raitasalo, K., Simonen, J., Tigerstedt, C., Makela, P., & Tapanainen, H. (2018). What is going on in underage drinking? Reflections on Finnish European school survey project on alcohol and other drugs data 1999-2015. Drug Alcohol Rev, 37 Suppl 1, S76-S84:10.1111/dar.12697
  35. Oldham, M., Callinan, S., Whitaker, V., Fairbrother, H., Curtis, P., Meier, P., Holmes, J. (2020). The decline in youth drinking in England-is everyone drinking less? A quantile regression analysis. Addiction, 115(2), 230-238:10.1111/add.14824
  36. Pape, H., Rossow, I., & Scott Brunborg, G. (2018). Adolescents drink less: How, who and why? A review of the recent research literature. Drug Alcohol Rev 2018;37:S98–S114.
  37. Folkhälsomyndigheten. Alkoholkonsumtion bland barn och unga — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se) Hämtat 2024-09-18
  38. Folkhälsomyndigheten 2020. Skillnader i användning av alkohol, narkotika och tobak bland elever i årskurs 9 (folkhalsomyndigheten.se) Hämtat 2024-09-18
  39. Thor, S. (2023) ALCOHOL-RELATED HARM AMONG YOUTH IN SWEDEN. Thesis template (ki.se) Hämtad 2024-09-18
  40. Folkhälsomyndigheten (2023) Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Artikelnummer: 23065. Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  41. World Health Organization (WHO) (2016) The health and social effects of nonmedical cannabis use. Geneva: The health and social effects of nonmedical cannabis use (who.int) Hämtad 2024-09-18
  42. Folkhälsomyndigheten (2017) Hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk. Artikelnummer: 00062-2017. Hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  43. Gripe, I. CANNABIS USE IN ADOLESCENCE: STUDIES OF TRENDS, CORRELATES AND ADVERSE MENTAL HEALTH CONSEQUENCES. Karolinska Institutet. Stockholm, 2023. pdf (ki.se) Hämtad 2024-09-18
  44. Emond, A. M., & Griffiths, M. D. (2020). Gambling in children and adolescents. British medical bulletin, 136(1), 21–29. https://doi.org/10.1093/bmb/ldaa027
  45. Folkhälsomyndigheten. Risk- och skyddsfaktorer för spelproblem bland unga - spelprevention.se (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  46. Peters, E. N., Nordeck, C., Zanetti, G., O'Grady, K. E., Serpelloni, G., Rimondo, C., Blanco, C., Welsh, C., & Schwartz, R. P. (2015). Relationship of gambling with tobacco, alcohol, and illicit drug use among adolescents in the USA: Review of the literature 2000-2014. The American journal on addictions, 24(3), 206–216. https://doi.org/10.1111/ajad.12214
  47. Dowling N, et al. (2017). Early risk and protective factors for problem gambling: A systematic review and meta-analysis of longitudinal studies. Clinical psychology review, 51: p. 109-124
  48. Pisarska, A., & Ostaszewski, K. (2020). Factors associated with youth gambling: longitudinal study among high school students. Public health, 184, 33–40. https://doi.org/10.1016/j.puhe.2020.03.017
  49. Reynolds, C. M. E., Hanafin, J., Sunday, S., McAvoy, H., & Clancy, L. (2023). Odds of gambling among adolescents: a secondary analysis of the cross-sectional European School Survey Project on Alcohol and Other Drugs. Lancet (London, England), 402 Suppl 1, S79. https://doi.org/10.1016/S0140-6736(23)02118-9
  50. Folkhälsomyndigheten (2021). se Ett kunskapsstöd om spel om pengar och spelproblem. Mäta och upptäcka spelproblemMäta och upptäcka spelproblem - spelprevention.se (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  51. Folkhälsomyndigheten (2024) Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga. Artikelnummer: 24087. Forskningssammanställning om digital medieanvändning och psykisk, fysisk och sexuell hälsa samt levnadsvanor bland barn och unga (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  52. Folkhälsomyndigheten (2024) Digitala medier och barn och ungas hälsa. En kunskapssammanställning. Artikelnummer: 24069. Hämtad Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  53. Andersson Y. (2023) Ungar och medier 2023. En statistisk undersökning av ungas medievanor och attityder till medieanvändning. Statens medieråd. Ungar & medier 2023 (mediemyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  54. Folkhälsomyndigheten (2024) Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning. Artikelnummer: 24161. Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning (folkhalsomyndigheten.se) Hämtad 2024-09-18
  55. van den Eijnden, R. J., Lemmens, J.S., Valkenburg, P. M. (2016) The Social Media Disorder Scale. Comput Human Behaviour. 61:478–87.
  56. Boer, M., Stevens, G. W. J. M., Finkenauer, C., Koning, I. M., & van den Eijnden, R. J. J. M. (2022). Validation of the Social Media Disorder Scale in Adolescents: Findings From a Large-Scale Nationally Representative Sample. Assessment, 29(8), 1658–1675. https://doi.org/10.1177/10731911211027232
  57. Folkhälsomyndigheten (2019). Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i Sverige 2017 – Resultat från befolkningsundersökningen SRHR2017. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-i-sverige-2017/?pub=60999 Hämtad 2024-09-13
  58. Folkhälsomyndigheten (2020). Nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/n/nationell-strategi-for-sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-srhr/ Hämtad 2024-09-13
  59. World Health Organization (WHO). https://www.who.int/health-topics/adolescent-health#tab=tab_1
  60. Folkhälsomyndigheten (2018). Sexuell och reproduktiva hälsa och rättigheter för alla – Sammanfattning av Guttmacher-Lancet-kommissionens slutrapport. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/sexuell-och-reproduktiv-halsa-och-rattigheter-for-alla-/?pub=56256 Hämtad 2024-09-13
  61. World Health Organization (WHO). https://www.who.int/teams/sexual-and-reproductive-health-and-research/key-areas-of-work/sexual-health/defining-sexual-health
  62. Regeringens proposition 2017/18: 249. God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik. Stockholm: Regeringen. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/proposition/2018/04/prop.-201718249 Hämtad 2024-09-13
  63. Lewin, B. (red). (1998) Sex i Sverige. Om sexuallivet i Sverige 1996. Folkhälsoinstitutet.
  64. Utbildningsdepartementet – SOU – Om sexuallivet i Sverige. Stockholm. Värderingar, normer och beteenden i sociologisk tolkning 1969 av Hans L. Zetterberg. https://lagen.nu/sou/1969:2#S1 Hämtad 2024-09-18
  65. Kågesten, A., & Blum, R. W. (2015). Characteristics of youth who report early sexual experiences in Sweden. Archives of sexual behavior. https://doi.org/10.1007/s10508-015-0499-z
  66. Guleria, S., Juul, K. E., Munk, C., Hansen, B. T., Arnheim-Dahlström, L., Liaw, K. L., Nygård, M., & Kjaer, S. K. (2017). Contraceptive non-use and emergency contraceptive use at first sexual intercourse among nearly 12 000 Scandinavian women. Acta obstetricia et gynecologica Scandinavica. https://doi.org/10.1111/aogs.13088
  67. Makenzius M, Larsson M. Early onset of sexual intercourse is an indicator for hazardous lifestyle and problematic life situation. Scandinavian Journal of Caring Sciences. 2013 Mar;27(1):20-6. doi: 10.1111/j.1471-6712.2012.00989.x. Epub 2012 Mar 28. PMID: 22462801. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1471-6712.2012.00989.x
  68. Hammarström S., Alehagen S., & Kilander H. (2022). Violence and sexual risk taking reported by young people at Swedish youth clinics. Upsala Journal of Medical Sciences, 127(1). https://doi.org/10.48101/ujms.v127.7823
  69. Kastbom AA, Sydsjo G, Bladh M, Priebe G, Svedin CG. Sexual debut before the age of 14 leads to poorer psychosocial health and risky behaviour in later life. Acta paediatrica https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/apa.12803
  70. Folkhälsomyndigheten (2023) Sjukdomsinformation om klamydiainfektion [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/smittsamma-sjukdomar/klamydiainfektion-/ Hämtad 2024-09-18
  71. Folkhälsomyndigheten (2023) Klamydiainfektion - sjukdomsstatistik [Internet] https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/statistik-a-o/sjukdomsstatistik/klamydiainfektion/?tab=tab-report Hämtat 2024-09-18
  72. Gimenes, F., Souza, R. P., Bento, J. C., Teixeira, J. J., Maria-Engler, S. S., Bonini, M. G., & Consolaro, M. E. (2014). Male infertility: a public health issue caused by sexually transmitted pathogens. Nature reviews. Urology, 11(12), 672–687. https://doi.org/10.1038/nrurol.2014.285
  73. Tsevat, D. G., Wiesenfeld, H. C., Parks, C., & Peipert, J. F. (2017). Sexually transmitted diseases and infertility. American journal of obstetrics and gynecology, 216(1), 1–9. https://doi.org/10.1016/j.ajog.2016.08.008
  74. Socialstyrelsen – Statistik om aborter [Internet] https://www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/alla-statistikamnen/aborter/Hämtad 2024-09-18
  75. Folkhälsomyndigheten (2014) Ungdomar och sexualitet 2014/15- i samarbete med Ungdomsbarometern. https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/livsvillkor-levnadsvanor/hiv-sti-prevention/preventionsgrupper/uungdomsbarametern-2014.pdf Hämtad 2024-09-18
  76. Folkhälsomyndigheten (2017). Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige – UngKAB – en studiekunskap, attityder och beteende bland unga 16–29 år. https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/s/sexualitet-och-halsa-bland-unga-i-sverige-ungkab15-en-studie-om-kunskap-attityder-och-beteende-bland-unga-1629-ar/ Hämtad 2024-09-18
Nästa kapitel: SOCIALA RELATIONER