Folkhälsorapporten BoU 2024

Barn och ungas fritid är en viktig arena för att delta i olika aktiviteter och för sociala relationer. Att delta i olika typer av föreningar, klubbar och organisationer kan hjälpa till att skapa en meningsfull fritid. Forskning har visat på samband mellan deltagande i till exempel idrotts-, konst- eller ungdomsorganisationer och fysiska, psykiska och sociala fördelar (1-4) liksom bättre skolprestationer (5, 6) och mer hälsosamma levnadsvanor (4, 7) även många år senare (8). Lagom med fritid tycks förenat med hälsofördelar, medan upplevelsen för mycket eller för lite fritid, liksom att vara antingen inaktiv eller alltför aktiv på fritiden kan innebära risk för exempelvis psykisk ohälsa. Nationella siffror visar på en sjunkande trend vad gäller unga som är medlemmar i minst en förening (9).

I det här kapitlet redovisas trivsel på fritiden samt deltagande i föreningslivet.

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 framkom att en klar majoriteten av eleverna, 82–92 %, trivs bra på sin fritid (definierat som trivs ”bra” eller ”mycket bra” på sin fritid). Andelarna bland pojkarna ligger generellt sett 5–10 procentenheter högre än hos flickorna, med störst skillnad i årskurs 6. I jämförelse med undersökningsåret 2021 så har andelarna ökat några få procentenheter, mellan 2–5 procent (totalt) beroende på årskurs. I jämförelse med det första undersökningsåret (2012) så har andelarna dock minskat något.

De skånska eleverna ombads besvara frågan: ”Har du under de senaste 12 månaderna varit med i någon förening, klubb eller organisation (till exempel idrott, kör, kulturskolan, scouter)? Resultaten från 2024 års mätning visar att andelen som varit med i den här typen av sammanhang var högst i årskurs 6 (totalt 74 %) och minskande  med stigande ålder på eleverna (61 % i årskurs 9 och 50 % i gymnasiet år 2). Jämfört med år 2021 så har andelarna ökat med 5 procentenheter i årskurs 6 och 2 procentenheter för årskurs 9 och gymnasiet.

1. Eime, R. M., Young, J. A., Harvey, J. T., Charity, M. J., & Payne, W. R. (2013). A systematic review of the psychological and social benefits of participation in sport for children and adolescents: informing development of a conceptual model of health through sport. The international journal of behavioral nutrition and physical activity, 10, 98. https://doi.org/10.1186/1479-5868-10-98
2. Ma, L., Hagquist, C., & Kleppang, A. L. (2020). Leisure time physical activity and depressive symptoms among adolescents in Sweden. BMC public health, 20(1), 997. https://doi.org/10.1186/s12889-020-09022-8
3. Badura, P., Geckova, A. M., Sigmundova, D., van Dijk, J. P., & Reijneveld, S. A. (2015). When children play, they feel better: organized activity participation and health in adolescents. BMC public health, 15, 1090. https://doi.org/10.1186/s12889-015-2427-5
4. Borraccino, A., Lazzeri, G., Kakaa, O., Bad'ura, P., Bottigliengo, D., Dalmasso, P., & Lemma, P. (2020). The Contribution of Organised Leisure-Time Activities in Shaping Positive Community Health Practices among 13-and 15-Year-Old Adolescents: Results from the Health Behaviours in School-Aged Children Study in Italy. International journal of environmental research and public health, 17(18), 6637. https://doi.org/10.3390/ijerph17186637
5. Fredricks J. A. (2012). Extracurricular participation and academic outcomes: testing the over-scheduling hypothesis. Journal of youth and adolescence, 41(3), 295–306. https://doi.org/10.1007/s10964-011-9704-0
6. Haghighat, M. D., & Knifsend, C. A. (2019). The Longitudinal Influence of 10th Grade Extracurricular Activity Involvement: Implications for 12th Grade Academic Practices and Future Educational Attainment. Journal of youth and adolescence, 48(3), 609–619. https://doi.org/10.1007/s10964-018-0947-x
7. Voráčová, J., Badura, P., Hamrik, Z., Holubčíková, J., & Sigmund, E. (2018). Unhealthy eating habits and participation in organized leisure-time activities in Czech adolescents. European journal of pediatrics, 177(10), 1505–1513. https://doi.org/10.1007/s00431-018-3206-y
8. Sacker, A., & Cable, N. (2006). Do adolescent leisure-time physical activities foster health and well-being in adulthood? Evidence from two British birth cohorts. European journal of public health, 16(3), 332–336. https://doi.org/10.1093/eurpub/cki189
9. Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) (2002) Ung i dag 2020. Ungas rätt till en meningsfull fritid – tillgång, trygghet och hinder. https://www.mucf.se/publikationer/ungas-ratt-till-en-meningsfull-fritid-tillgang-trygghet-och-hinder Hämtad 2021-08-18