Folkhälsorapporten BoU 2024

Frågan om framtidstro handlar om att känna optimism inför framtiden för egen del. Forskning har visat att optimister som möter en svår situation i högre grad fokuserar på att minska eller undanröja hinder i stället för att undvika eller ignorera problemet. Detta kan i sin tur leda till en bättre anpassning till problematiken (1) och bidra till bättre hälsa (2, 3). Ungdomar med hög optimism tycks ha högre hälsorelaterad livskvalitet, vilket inbegriper såväl fysiska, psykiska och sociala aspekter samt framtidsutsikter (4). Flera faktorer på olika nivåer bidrar till en positiv framtidstro bland ungdomar, varav socialt stöd från föräldrar, vänner och skolan spelar stor roll (5–6). Andra faktorer är akademisk framgång, sociokulturella aspekter (6) samt trygghet i närområdet (5). Resultat från en svensk forskningsstudie har visat att positiv framtidstro tycks vanligare bland yngre än äldre ungdomar (4).

I Folkhälsoenkät barn och unga i Skåne 2024 ställdes frågan: ”Hur ser du på framtiden för din personliga del?” Elever som uppgav svarsalternativen: ”Mycket ljust” eller ”Ganska ljust” ansågs ha en ljus framtidstro. En klar majoritet av eleverna i samtliga årskurser rapporterade en ljus framtidstro (69–86 %) dock med lägre andelar bland flickorna (69–73 %) än pojkarna (78–86 %). Jämfört med 2021 så är andelarna i stort sett oförändrade. För flickorna i i gymnasiet har det dock minskat någon enstaka procentenhet medan pojkarna i årskurs 6 respektive år 2 gymnasiet ökat med någon enstaka procentenhet. 

1. Nes, L. S., & Segerstrom, S. C. (2006). Dispositional optimism and coping: a meta-analytic review. Personality and social psychology review: an official journal of the Society for Personality and Social Psychology, Inc, 10(3), 235–251. https://doi.org/10.1207/s15327957pspr1003_3
2. Scheier, M. F., & Carver, C. S. (2018). Dispositional optimism and physical health: A long look back, a quick look forward. The American psychologist, 73(9), 1082–1094. https://doi.org/10.1037/amp0000384
3. Rozanski, A., Bavishi, C., Kubzansky, L. D., & Cohen, R. (2019). Association of Optimism With Cardiovascular Events and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-analysis. JAMA network open, 2(9), e1912200. https://doi.org/10.1001/jamanetworkopen.2019.12200
4. Häggström Westberg, K., Wilhsson, M., Svedberg, P., Nygren, J. M., Morgan, A., & Nyholm, M. (2019). Optimism as a Candidate Health Asset: Exploring Its Links With Adolescent Quality of Life in Sweden. Child development, 90(3), 970–984. https://doi.org/10.1111/cdev.12958
5. McCoy, H., & Bowen, E.A. (2015). Hope in the Social Environment: Factors Affecting Future Aspirations and School Self-Efficacy for Youth in Urban Environments. Child Adolesc Soc Work J, 32, 131–141. https://doi.org/10.1007/s10560-014-0343-7
6. Sun, R. C., & Shek, D. T. (2012). Beliefs in the future as a positive youth development construct: a conceptual review. TheScientificWorldJournal, 2012, 527038. https://doi.org/10.1100/2012/527038