Kvinna står bakom bardisk.

Ny inkomstgräns påverkar arbetskraftsinvandringen till Skåne

Inkomstgränsen för personer utanför EU/ESS som söker arbetsvisum i Sverige har höjts. Vad betyder det för svensk och skånsk kompetensförsörjning?

En färsk rapport från Region Skåne visar att effekten är begränsad och främst slår mot branscherna hotell och restaurang samt lokalvård. Skulle inkomstgränsen höjas ytterligare, så som nu diskuteras, skulle dock effekterna bli betydligt mer omfattande.

Den 1 november 2023 infördes nya regler för arbetskraftsinvandring när lägsta förvärvsinkomst för att få visum höjdes från 13 000 till 27 368 kronor i månaden, vilket motsvarar 80 procent av medianlönen i Sverige. Enligt Migrationsverket påverkas cirka 20 procent av arbetskraftsinvandrarna. Huvuddelen av arbetskraftsinvandrarna från länder utanför EU/ESS återfinns idag inom högteknologiska yrken. 

– De nya reglerna har fått kritik från flera håll, bland annat från arbetsgivarorganisationer, eftersom man menar att de kommer att leda till arbetskraftsbrist inom flera yrken. Vår studie tyder dock på att effekterna är små och främst slår servicenäringar med lägre utbildningskrav, säger analytiker Christian Lindell på Region Skåne, som skrivit rapporten.  

– Dessutom är det sannolikt att en del av de arbetstillfällen som tidigare gick arbetskraftsinvandrare istället kommer att gå till arbetslösa individer som är bosatta i Sverige och Skåne, vilket för med sig en rad andra positiva samhällseffekter, utvecklar Christian Lindell.

Region Skåne har undersökt vilka branscher och yrken som påverkas mest av de nya villkoren och hur slår det mot Skåne. Data från folkbokföringen och uppgifter om utbetalda löner är underlag i undersökningen. 

De viktigaste slutsatserna är: 

  • Arbetskraftsinvandringen för personer med medborgarskap utanför EU/ESS sker till största delen inom yrken som fordrar en eftergymnasial utbildning. En stor del av invandringen sker till yrken inom IKT/teknik.
  • En höjning av inkomstgränsen kommer att få relativt liten betydelse och främst påverka anställda inom hotell- och restaurangverksamhet och städning. År 2021 tjänade 23 procent av de sysselsatta i riket under inkomstgränsen. Andelen är något lägre i Skåne.
  • Påverkan på yrken inom vård- och omsorg är av liten omfattning.

Ytterligare inkomsthöjning slår hårdare

Skulle försörjningskravet höjas till 100 procent av medianlönen, 34 200 för 2022, skulle det slå hårdare mot Skåne.  Då omfattas 44 procent av alla arbetskraftsinvandrare i Skåne, med en lön som ligger under gränsen.

– En höjning till 100 procent hade nästan dubblerat andelen berörda. Då ser vi större effekter för bland annat företagsservice och byggverksamhet. Nästan samtliga inom hotell och restaurang hamnar också under inkomstgränsen, säger Christian Lindell.

Undersökningen omfattar inte anhöriga till arbetskraftsinvandrare eller säsongsanställda med kortare arbetstillstånd än ett år (de kommer inte in i folkbokföring och därmed inte heller i de register som använts i denna studie). 

Läs rapporten "Effekt på arbetskraftsinvandringen av en höjd inkomstgräns".

Foto: Carolina Romare