Varför ville ni delta i projektet?

Genom projektet såg vi möjlighet att arbeta fördjupat med delaktighet och demokrati, särskilt i samband med införandet av vårt nya biblioteksprogram för perioden 2024-2030. I biblioteksprogrammet har vi ett tydligt fokus på att verka där vi gör störst skillnad och att skapa förutsättningar för alla i Lunds kommun att vara delaktiga i samhället. 

Vi ville också undersöka biblioteket som plats för åsiktsbrytning, där lokala frågor kan diskuteras och människor med olika åsikter mötas.

Vad utforskar ni på era bibliotek?

Vi arbetar med två projektspår; Lund lyssnar och Lund pratar, och vår förhoppning är att projekten ska komplettera varandra. Lund lyssnar riktar sig till en del av bibliotekets prioriterade målgrupper och kommer främst att innefatta workshops i slutna grupper, medan Lund pratar syftar till att öppna upp för dialog i aktuella ämnen runt om i kommunen, och har en bred allmänhet som målgrupp. Vi hoppas att projekten tillsammans visar på folkbibliotekens många möjligheter för att öka delaktigheten i Lund. 

Lund lyssnar

Lund lyssnar syftar till att öka delaktigheten i Lund och möjligheten till att göra sin röst hörd, med särskild inriktning på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi kommer att formera grupper som träffas återkommande, och tillsammans workshoppa kring delaktighet. Målet är att inspirera deltagarna till att skriva medborgarförslag i verktyget Lundaförslag, men också att visa på rättigheten i att göra sin röst hörd.

Lund pratar

Rätten att säga och tycka vad man vill definierar yttrandefriheten. Men vi väljer allt mer att vistas i våra socialamedier-bubblor. Lund pratar vill arrangera debatter för brännande lokala och global-lokala frågor. Vilka kommer till debatterna? Vilka grupper når vi? Vilka ämnen ska diskuteras? Under vilka former? Hur ska vi behålla biblioteket som en trygg plats men ändå våga ta ut svängarna mer? Lund pratar vill utforska vad som händer när biblioteket blir en plats för åsiktsbrytning.

Val av ämne ska utgå från det som engagerar och berör de boende i det närområde det aktuella biblioteket finns. Frågeställningarna ska uppmuntra till att vända och vrida på sakfrågan. Alltför ensidiga ”för eller emot” – frågor ska undvikas för att debatten inte ska bli polariserad. Arrangemanget planeras och styrs av en redaktion bestående av biblioteksmedarbetare från olika arbetsgrupper och en journalist.

Varför just de inriktningarna?

Enligt Myndigheten för delaktighet är personer med funktionsnedsättning generellt mindre delaktiga i samhället jämfört med övrig befolkning inom flera samhällsområden. I förordet till sin rapport Begränsade livsval - situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning från 2020 nämner de också att en generell brist på personlig frihet och valmöjlighet är en fråga som karakteriserar livssituationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Detta blir ett demokratiskt problem, särskilt med tanke på att livslängden ökar bland den här gruppen. Eftersom biblioteken har ett uttalat uppdrag att arbeta med demokrati och att personer med funktionsnedsättning dessutom är en prioriterad grupp inom bibliotekslagen gör att vi ser det som naturligt att arbeta med den här inriktningen inom projektet.

I en värld där allt fler tar avstånd från etablerad kunskap och väljer att lyssna till sina egna flöden i sociala medier, kan biblioteket få en allt viktigare roll. Inte bara som kunskapsförmedlare, utan också som en plats att möta andra åsikter på, att öga mot öga möta sin meningsmotståndare. Att befinna sig i samma rum som de som inte tycker som jag är bara det en demokratifråga. Lund pratar vill vara en sådan plats.

Vilka vill ni nå med er insats?

Med Lund lyssnar når vi ut till personer med intellektuell funktionsnedsättning samt personal inom daglig verksamhet och anpassad skola. Vi hoppas att vår process och de förslag som skrivs under projektets gång kommer mynna ut i en utställning på flera bibliotek i Lund, för att nå Lundaborna i allmänhet. Till utställningsvernissagen vill vi förstås bjuda in både de som deltagit i workshopsen och beslutsfattare i kommunen, så att dessa får en möjlighet att mötas och prata om delaktighet i Lund. Vi har startat dialog med andra inom kommunen som arbetar inom relevanta områden, och hoppas på så vis att projektet ska få ringar på vattnet eller bidra till ökad kunskap i kommunen.

Lund pratar vill nå alla boende i Lunds kommun. Konceptet ska vara flyttbart, dvs Lund pratar kan dyka upp på ett stadsdelsbibliotek såväl som på stadsbiblioteket. Formen för arrangemanget ska vara tydligt och bli ett begrepp. Många är pålästa och diskussionslystna i universitetsstaden Lund men det finns få platser och möjligheter att faktiskt mötas och diskutera med varandra på ett seriöst sätt. Här har biblioteken en viktig roll att spela.

Vilka demokratiska utmaningar ser ni på ert bibliotek?

När biblioteken upplåter sina lokaler till olika aktörer som får framföra sina budskap kan det uppstå en gränsdragningsproblematik om vem/vilka som får använda lokalen. I Lund pratar undviker man den problematiken genom att det är ett arrangemang som modereras av biblioteken utifrån agendan att låta olika röster komma till tals.

Den journalistiska kompetensen behövs för att hantera aktuella frågor på ett seriöst sätt. En tydlig moderator kan skapa ett bra debattklimat. Redaktionen och moderatorn ska borga för att arrangemanget blir tryggt och att samtalet/debatten synliggör olika åsikter och låter dessa brytas mot varandra. Det är själva kärnan i en demokrati att man kan argumentera för sin sak men också lyssna på andra och släppa fram andras synpunkter även om man inte delar dem.

Har ni redan haft någon aktivitet, vad gjorde ni och hur gick det?

I Lund lyssnar har vi informerat om projektet vid ett av kommunens inflytandecaféer. I övrigt har vi under hösten framförallt planerat formerna för workshopsen samt hittat deltagare som är nyfikna på att vara med i projektet. 

Idén till Lund pratar kom efter att ha genomfört en debattkväll om yttrandefrihet under Banned Books Week. Det var en panel bestående av representanter från Författarförbundet och PEN samt Sydsvenskans kulturchef och biträdande överbibliotekarien i Uppsala som debatterade. Arrangemanget väckte frågor om bibliotek som demokratisk plats och en lust att undersöka det vidare. I vår planeras för ytterligare två debatter.

Har ni fått några nya kunskaper genom att delta i projektet?

Genom Lund lyssnar hittar vi framförallt nya sätt för att arbeta med delaktighet. 

"Eftersom jag är ny i biblioteksvärlden lär jag mig hela tiden nya saker, genom det här projektet kan jag tex få syn på andra bibliotek och utbyta tankar och idéer." berättar Ann-Marie Rauer.

Biblioteken som tankesmedjor

Projektet Biblioteken som tankesmedjor är ett utvecklingsarbete som pågår i nio kommuner i södra Sverige under 2023 och 2024. Bibliotekens demokratiska uppdrag utforskas och utvecklas på bibliotek i de olika kommunerna, som alla har sina olika utmaningar och lokala förutsättningar. Projektet är ett samarbete mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Halland, Jönköping, Kalmar, Blekinge/Kronoberg och Skåne med stöd från RSS.

Den 4 december 2024 bjuder vi in till en konferens för spridning av de erfarenheter och metoder som arbetats fram och för att lyfta hur biblioteken kan samverka med lokalsamhället för att arbeta ännu mer med det demokratiska uppdraget. Vi får också ta del av flera internationella exempel.