Kartbank

Strukturbild för Skåne har tagit fram en kartbank med cirka 500 kartor inom olika områden. Kartmaterialet är tillgängligt för alla att ladda ner och använda. Du hittar lättast genom att söka i kartbanken.
Region Skåne

Din sökning på pendling gav 39 träffar, visar sida 1 av 1

Kontakt för kartbanken: Rocky Cueva Alban, Jenny Rassmus och Jesper Borgström

In- och utpendlingsorter i Skåne 2017

In- och utpendlingsorter i Skåne 2017

in-ochutpendlingsorter2017procent

Det har skett en svagt positiv utveckling i antalet inpendlingsorter jämfört med 2016. Generellt är de stora städerna Malmö, Lund, Helsingborg följd av Kristianstad och vissa orter med en stark industri såsom Ballingslöv inpendlingsorter medan de omgivande orterna är utpendlingsorter.

Genom att studera förhållandet mellan tätorters förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning har en kvot tagits fram som visar om tätorten har ett överskott eller underskott av förvärvsarbetande dagbefolkning gentemot den förvärvsarbetande nattbefolkningen. De tätorterna med ett överskott kan sägas vara inpendlingsorter (större inpendling än utpendling) medan orter med ett underskott är utpendlingsorter (större utpendling än inpendling).

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2019
Taggar: 2017, dagbefolkning, förvärvsarbetande dagbefolkning, in- och utpendlingsorter, pendling, pendling tätorter, pendlingsflöden, procent, tätort
Copyright: © © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

In- och utpendlingsorter i Skåne 2016

In- och utpendlingsorter i Skåne 2016

in-ochutpendlingsorter2016procent

Genom att studera förhållandet mellan tätorters förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning har en kvot tagits fram som visar om tätorten har ett överskott eller underskott av förvärvsarbetande dagbefolkning gentemot den förvärvsarbetande nattbefolkningen.

De tätorter med ett överskott kan sägas vara inpendlingsorter (större inpendling än utpendling) medan orter med ett underskott är utpendlingsorter (större utpendling än inpendling). Den procentuella över- eller underskottet kan vara något missvisande då den förvärvsarbetande nattbefolkningen i flera tätorter är underskattad på grund av att Danmarkspendlarna inte är medräknade som tidigare data baserats på.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2019
Taggar: 2016, in- och utpendlingsorter, pendling, pendling tätorter, pendlingsflöden, tätort
Copyright: © © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2015, flöden med mer än 200 resanden

Mellankommunal arbetspendling 2015, flöden med mer än 200 resanden

kommnpendlingver200pendlare2015-1

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2015, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar flöden som överstiger 200 personer per dag. När kartan visar flöden från 200 personer kan man se en finmaskig pendling. Här kan man se att det sker pendling över länsgränsen mot Halland, Kronoberg och Blekinge. Sedan 2012, då den senaste kartläggning gjordes, har pendlingsflödena Laholm-Båstad samt Östra Göinge-Hässleholm stärkts. Det har skett en minskad pendling från Karlskrona-Skåne, färre än 200 personer. Sedan 2012 har sättet att visa pendling över sundet till Danmark ändrats och denna redovisas nu på kommunnivå även på den danskan sidan. Detta medför att det endast är pendlingen från Malmö som kommer upp i volymer över 500 resande per dag.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2018
Taggar: pendling, mellankommunal arbetspendling, pendlingsflöden
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendling till gymnasium i Skåne

Pendling till gymnasium i Skåne

gymnasiependling2015

Kartan visar mellankommunal gymnasiependling i Skåne under 2015. Den främsta pendlingen sker in till Skånes större städer. I nordvästra Skåne sker även pendling över länsgränsen mellan Skåne och Blekinge.

Källa: Region Skåne
Publiceringsår: 2018
Taggar: pendling, gymnasiependling
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2015, flöden med mer än 500 resanden

Mellankommunal arbetspendling 2015, flöden med mer än 500 resanden

kommnpendlingver500pendlare2015

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2015, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 500 personer per dag. Sedan 2012, då den senaste kartläggning gjordes, har pendlingssträckorna Laholm-Båstad samt Östra Göinge-Hässleholm tillkommit. Dessutom ses en ökning av pendlingen på sträckorna Klippan-Helsingborg samt Osby-Älmhult.
Generellt sker pendlingen främst till de större städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Sträckorna Bromölla- Sölvesborg, Sölvesborg-Bromölla och Osby-Älmhult är fortfarande de sträckor där pendlingen är som störst när det kommer till länsgränsöverskridande pendling.
Sedan 2012 har sättet att visa pendling över sundet till Danmark ändrats och denna redovisas nu på kommunnivå även på den danskan sidan. Detta medför att det endast är pendlingen från Malmö som kommer upp i volymer över 500 resande per dag. För att se utvecklingen för övriga skånska kommuner finns kartor som visar flöden från 200 personer.

Källa: Strukturbild för Skåne/Region Skåne
Publiceringsår: 2017
Taggar: 2015, pendling, mellankommunal arbetspendling, länsgränsöverskridande arbetspendling, 500 resande
Copyright: © SCB och Öresundsdatabasen

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

In- och utpendlingsorter i Skåne 2013

In- och utpendlingsorter i Skåne 2013

in-ochutpendlingsorteriskne2013

Kartan visar att de större orterna är de främsta inpendlingsorter, samtidigt som dessa orters omedelbara omland generellt sett har störst relativ utpendling.

En jämförelse med kartbilden med motsvarande statistik från 1999 visar att det generella pendlingsmönstret som existerade då är i stort sett detsamma som det generella pendlingsmönstret för 2013. Något som dock kan vara värt att notera är att det finns ett antal större orter som har gått från att vara inpendlingsorter till att bli utpendlingsorter, samt större orter som har gått från att vara utpendlingsorter till att bli inpendlingsorter. Landskrona är ett exempel på en ort som har blivit en utpendlingsort, medan Ängelholm under perioden 1999-2013 har blivit en inpendlingsort.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2015
Taggar: Flerkärnighet Pendling Inpendlingsort Utpendlingsort
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2012, stråk med fler än 200 resanden

Mellankommunal arbetspendling 2012, stråk med fler än 200 resanden

mellankommunalarbetspendling2012strkmedflern200resanden

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2012, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 200 personer per dag.

Sträckorna Bromölla-Sölvesborg, Sölvesborg-Bromölla och Osby-Älmhult är de sträckor där pendlingen är som störst när det kommer till länsgränsöverskridande pendling. Störst pendling över till Danmark sker från kommunerna Malmö, Lund, Vellinge och Helsingborg.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2014
Taggar: Pendling Mellankommunal pendling Riktad pendling Pendlingsflöden Kommunnivå Kommuner 2012
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2012, stråk med fler än 500 resanden

Mellankommunal arbetspendling 2012, stråk med fler än 500 resanden

mellankommunalarbetspendling2012strkmedflern500resanden

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2012, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 500 personer per dag.

Pendlingen mellan Skånes kommuner har förändrats marginellt i jämförelse med förgående års pendlingsstatistik. En tillkommande pendlingssträcka är Höganäs-Ängelholm. Generellt sker pendlingen främst till de större städerna Malmö, Lund och Helsingborg. Sträckorna Bromölla- Sölvesborg, Sölvesborg-Bromölla och Osby-Älmhult är fortfarande de sträckor där pendlingen är som störst när det kommer till länsgränsöverskridande pendling. Störst pendling över till Danmark sker, i likhet med förra årets pendlingskarta, från kommunerna Malmö, Lund, Vellinge och Helsingborg.

För att se utvecklingen över tid finns även kartor som visar pendlingsflöden 1998, 2008 och 2011 samt kartor som visar arbetspendlingen till och från tillväxtmotorerna Malmö, Lund och Helsingborg.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2014
Taggar: Pendling Mellankommunal pendling Riktad pendling Pendlingsflöden Kommunnivå Kommuner 2012
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling från Malmö, Lund och Helsingborg 2012

Mellankommunal arbetspendling från Malmö, Lund och Helsingborg 2012

mellankommunalarbetspendlingfrnmalmlundochhelsingborg2012

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2012 från Skånes tre tillväxtmotorer – Malmö, Lund och Helsingborg, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 500 personer per dag.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2014
Taggar: Pendling Mellankommunal pendling Riktad pendling Pendlingsflöden Länsgränsöverskridande pendling Kommunnivå Kommuner Tillväxtmotorer 2012
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunalarbetspendling till Malmö, Lund och Helsingborg 2012

Mellankommunalarbetspendling till Malmö, Lund och Helsingborg 2012

mellankommunalarbetspendlingtillmalmlundochhelsingborg2012

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2012 till Skånes tre tillväxtmotorer – Malmö, Lund och Helsingborg, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 500 personer per dag.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2014
Taggar: Pendling Mellankommunal pendling Riktad pendling Pendlingsflöden Länsgränsöverskridande pendling Kommunnivå Kommuner Tillväxtmotorer 2012
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2011

Mellankommunal arbetspendling 2011

mellankommunalarbetspendling2011

Kartan visar flöden av mellankommunal arbetspendling år 2011, med pilar som visar pendlingens riktning. Kartan visar de flöden som överstiger 500 personer per dag.

För att se utvecklingen över tid finns även kartor som visar pendlingsflöden 1998 och 2008.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2013
Taggar: Pendling Mellankommunal pendling Riktad pendling pendlingsflöden 2011
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

In- och utpendlingsorter i Skåne 1999

In- och utpendlingsorter i Skåne 1999

in-ochutpendlingsorteriskne1999

Kartan visar ett tydligt generellt mönster över att de större orterna är inpendlingsorter medan de mindre orterna runt dessa inpendlingsorter är utpendlingsorter.

Studeras samma karta för 2008 (se/sök Karta 30 Flerkärnighet) går det dock att se att utvecklingen går mot en vissa grad av ökad symmetrisk interaktion - d.v.s. att kontrasterna mellan in- och utpendlingsorterna minskar något genom att fler t.ex. pendlar ut från inpendlingsorterna.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 29 Flerkärnighet Pendling Inpendlingsort Utpendlingsort
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

In- och utpendlingsorter i Skåne 2008

In- och utpendlingsorter i Skåne 2008

in-ochutpendlingsorteriskne2008

Kartan visar ett tydligt generellt mönster över att de större orterna är inpendlingsorter medan de mindre orterna runt dessa inpendlingsorter är utpendlingsorter.

Studeras samma karta för 1998 (se/sök Karta 29 Flerkärnighet) går det dock att se att utvecklingen går mot en vissa grad av ökad symmetrisk interaktion - d.v.s. att kontrasterna mellan in- och utpendlingsorterna minskar något genom att fler t.ex. pendlar ut från inpendlingsorterna.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 30 Flerkärnighet Pendling Inpendlingsort Utpendlingsort
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Kommuner med en stor branschbredd, över 200 branscher 2008

Kommuner med en stor branschbredd, över 200 branscher 2008

kommunermedenstorbranschbreddver200branscher2008

En kärna är en tätort med en central betydelse för sitt omland. Kärnor finns på olika geografiska nivåer.
För att klassificeras som en regional kärna i Skåne har Strukturbild för Skåne utgått från att följande tre kriterier måste vara uppfyllda:
Tätorten ska:
- ha minst 14 000 invånare
- finnas i en kommun med en branschbredd på över 200 branscher.
- ha en större inpendling än utpendling.

Denna karta visar vilka kommuner i Skåne som har en branschbredd över 200 och som därmed visar i vilka kommuner en tätort behöver ligga för att uppfylla det andra kriteriet för att klassas som en regional kärna.

Se/sök Karta 13,15,16 Flerkärnighet för att se vilka tätorter som uppfyller alla kriterierna.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 14 Flerkärnighet Kärna Regionala kärnor Branschbredd
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 1998

Mellankommunal arbetspendling 1998

mellankommunalarbetspendling1998

Läs med fördel denna karta tillsammans med kartan som visar mellankommunal arbetspendling 2008 (se/sök Karta 28 Flerkärnighet).

En jämförelse mellan kartorna visar att det sker två parallella utvecklingsspår vad gäller pendlingen i Skåne. Pendlingen ökar mellan de regionala kärnorna och dess omland. Dessutom har även stråken mellan de regionala kärnorna stärkts. Därmed utvecklas Skåne till en alltmer sammanhållen och integrerad region. Dock syns betydligt större pendlingsflöden i de västra delarna än i de östra delarna. Framför allt sticker sydöstra Skåne ut med en högre interaktion mellan kommunerna. Då pendling mäts som flöden över kommungränserna är det dock värt att notera att kommunerna i sydväst är betydligt mindre till ytan än i t.ex. nordöst, vilket innebär att det kräver kortare resor för att passera en kommungräns i sydväst.

Kartan visar endast pendlingsflöden som överstiger 500 personer per dag.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 27 Flerkärnighet Pendling
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Mellankommunal arbetspendling 2008

Mellankommunal arbetspendling 2008

mellankommunalarbetspendling2008

Läs med fördel denna karta tillsammans med kartan som visar mellankommunal arbetspendling 1998 (se/sök Karta 27 Flerkärnighet).

En jämförelse mellan kartorna visar att det sker två parallella utvecklingsspår vad gäller pendlingen i Skåne. Pendlingen ökar mellan de regionala kärnorna och dess omland. Dessutom har även stråken mellan de regionala kärnorna stärkts. Därmed utvecklas Skåne till en alltmer sammanhållen och integrerad region. Dock syns betydligt större pendlingsflöden i de västra delarna än i de östra delarna. Framför allt sticker sydöstra Skåne ut med en högre interaktion mellan kommunerna. Då pendling mäts som flöden över kommungränserna är det dock värt att notera att kommunerna i sydväst är betydligt mindre till ytan än i t.ex. nordöst, vilket innebär att det kräver kortare resor för att passera en kommungräns i sydväst.

Kartan visar endast pendlingsflöden som överstiger 500 personer per dag.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 28 Flerkärnighet Pendling
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsflöden till och från Skåne 2008 som överstiger 500 personer

Pendlingsflöden till och från Skåne 2008 som överstiger 500 personer

pendlingsfldentillochfrnskne2008somverstiger500personer

Skåne har inte bara interaktion/pendling inom sig, utan även med kommuner/områden utanför Skånes gränser.

Det finns framför allt en stark pendlingsström från Skåne till Danmark.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 44 Flerkärnighet Pendling
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsmönster mellan Skånes kommuner 2008

Pendlingsmönster mellan Skånes kommuner 2008

pendlingsmnstermellanskneskommuner2008

Pendling förekommer kors och tvärs i hela Skåne. I kartan framträder dock sydvästra Skåne tydligt som den del i Skåne där det störst pendlingsflöden.

För att se en mer detaljerad karta över i vilken riktning pendlingen sker se/sök Karta 28 Flerkärnighet.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 26 Flerkärnighet Pendling
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Skånes sju regionala kärnor

Skånes sju regionala kärnor

sknessjuregionalakrnor

En kärna är en tätort med en central betydelse för sitt omland. Kärnor finns på olika geografiska nivåer.
För att klassificeras som en regional kärna i Skåne har Strukturbild för Skåne utgått från att följande tre kriterier måste vara uppfyllda:
Tätorten ska:
- ha minst 14 000 invånare
- finnas i en kommun med en branschbredd på över 200 branscher.
- ha en större inpendling än utpendling.

De tätorter i Skåne som uppfyller dessa tre kriterier är Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona, Ystad, Kristianstad och Hässleholm.

Staplarna i kartan kan visa med vilken marginal dessa orter uppfyller kriterierna.

Se/sök Karta 13,14,15 Flerkärnighet för att se vilka tätorter som uppfyller vart och ett av kriterierna.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 16 Flerkärnighet Kärna Regionala kärnor
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Skånes tätorter som har ett positivt pendlingsnetto 2008

Skånes tätorter som har ett positivt pendlingsnetto 2008

sknesttortersomharettpositivtpendlingsnetto2008

En kärna är en tätort med en central betydelse för sitt omland. Kärnor finns på olika geografiska nivåer.
För att klassificeras som en regional kärna i Skåne har Strukturbild för Skåne utgått från att följande tre kriterier måste vara uppfyllda:
Tätorten ska:
- ha minst 14 000 invånare
- finnas i en kommun med en branschbredd på över 200 branscher.
- ha en större inpendling än utpendling.

Denna karta visar vilka orter i Skåne som har ett positivt pendlingsnetto, d.v.s. en större inpendling än utpendling, och därmed vilka tätorter som uppfyller det tredje kriteriet för att definieras som en regional kärna.

Se/sök Karta 13,14,16 Flerkärnighet för att se vilka tätorter som uppfyller alla kriterierna.

Pendlingsnettot är baserat på den procentuella skillnaden mellan tätorternas förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 15 Flerkärnighet Pendlingsnetto Inpendlingsort Kärna Regional kärna
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätorter med fler än 14 000 invånare 2009

Tätorter med fler än 14 000 invånare 2009

ttortermedflern14000invnare2009

En kärna är en tätort med en central betydelse för sitt omland. Kärnor finns på olika geografiska nivåer.
För att klassificeras som en regional kärna i Skåne har Strukturbild för Skåne utgått från att följande tre kriterier måste vara uppfyllda:
Tätorten ska:
- ha minst 14 000 invånare
- finnas i en kommun med en branschbredd på över 200 branscher.
- ha en större inpendling än utpendling.

Denna karta visar vilka orter i Skåne som har en befolkningsmängd på mer än 14 000 invånare och som därmed uppfyller det första av kriterierna för att definieras som en regional kärna i Skåne.

Se/sök Karta 14,15,16 Flerkärnighet för att se vilka tätorter som uppfyller alla kriterierna.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2011
Taggar: Karta 13 Flerkärnighet Kärna Regionala kärnor
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av antal utpendlare från Skånes kommuner 1998-2008

Förändring av antal utpendlare från Skånes kommuner 1998-2008

frndringavantalutpendlarefrnskneskommuner1998-2008

Kartan visar att pendlingen överlag har ökat mellan 1998 och 2008, utpendlingen i förhållande till kommunens nattbefolkning i arbetsför ålder har nämligen ökat från samtliga kommuner. Främst har utpendlingen dock ökat i Perstorp och i östra Skåne.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, karta 21, procentuell förändring av nattbefolkning i arbetsför ålder (16-64år) som pendlar ut från kommunen 1998 - 2008, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av antalet inpendlare till Skånes kommuner 1998 - 2008

Förändring av antalet inpendlare till Skånes kommuner 1998 - 2008

frndringavantaletinpendlaretillskneskommuner1998-2008

Kartan visar att alla kommuner utom Kristianstad fått fler inpendlare, i förhållande till sin dagbefolkning i arbetsför ålder, till sin kommun under perioden 1998 - 2008. Mest har inpendlingen ökat till Båstad och Vellinge

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, karta 22, procentuell förändring av dagbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar in till kommunen 1998 - 2008, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inpendling till tätorter 2008

Inpendling till tätorter 2008

inpendlingtillttorter2008

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i en tätort som pendlar in till tätorten. En hög andel inpendlare visar att det är många som arbetar i tätorten men som bor någon annan stans, medan en låg andel inpendlare visar att många som arbetar i tätorten även bor där.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: andel av dagbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar in till tätorten 2008, framtidens näringsliv, karta 20, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsöverskott för tätorter 2008

Pendlingsöverskott för tätorter 2008

pendlingsverskottfrttorter2008

Genom att studera förhållandet mellan tätorters förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning har en kvot tagits fram som visar om tätorten har ett överskott eller underskott av förvärvsarbetande dagbefolkning gentemot den förvärvsarbetande nattbefolkningen. De tätorter med ett överskott kan sägas vara inpendlingsorter (större inpendling än utpendling) medan orter med ett underskott är utpendlingsorter (större utpendling än inpendling).

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, in- och utpendlingsorter, karta 18, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Utpendling från tätorter 2008

Utpendling från tätorter 2008

utpendlingfrnttorter2008

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i en tätort som pendlar ut från tätorten. En hög andel utpendlare visar att de är få som både bor och arbetar på orten medan en låg andel utpendlare visar på att många som bor i tätorten även arbetar där.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: andel av nattbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar ut från tätorten, framtidens näringsliv, karta 19, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av invånare tillsammans med familj (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av invånare tillsammans med familj (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavinvnaretillsammansmedfamilj(2003-2007)

De typer av bostadsområden som särskilt lockar till sig inflyttare i familjekonstellationer finns främst i Malmö–Lund och Helsingborgsområdena. Lund har en betydligt högre attraktivitet än väntat utifrån bostadssammansättningen. Även kommuner med goda pendlingsmöjligheter till Malmö och Helsingborg har en högre attraktivitet än väntat. Sammanfattningsvis går det att konstatera att Malmö, Helsingborg, Burlöv, Lomma och Kävlinge har en lägre attraktivitet än väntat utifrån sammansättningen av bostadstyper medan merparten av de omkringliggande kommunerna har en betydligt högre attraktivitet. Bostadspriserna och nybyggnation kan delvis antas förklara detta. Här kan även trygghetsaspekten antas spela in.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 19a och 19b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhusmalm1930-2006

I orterna som omger Lund och Malmö är det småhusbebyggelsen uppförd under 1970-talet som dominerar. Stora arealer högklassig jordbruksmark togs i anspråk och fick pendlingsorter som Bjärred, Staffanstorp och Bara att ytmässigt explodera.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta g, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med kollektivtrafik2005

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med kollektivtrafik2005

antalarbetstillfllensomnsinom45minutermedkollektivtrafik2005

Tillgängligheten till arbetsmarknaden för resande med kollektivtrafiken, är mycket hög inom i synnerhet Malmö-Lundområdets pendlingsomland samt även i Helsingborgs omland. Tillgängligheten är också god i Kristianstad- Hässleholm men endast i vissa relationer

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2005
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 23
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sysselsättning och lokalyta i Skånes tätorter 2005

Sysselsättning och lokalyta i Skånes tätorter 2005

sysselsttningochlokalytaisknesttorter2005

Kartan påvisar tydligt sambandet att ju större lokalyta desto högre sysselsättningstäthet. Ur kartan framgår också att lokalytorna i stor utsträckning koncentreras till ett mindre antal tätorter. Orter som Bjärred, Genarp, Höllviken och Rydebäck har, trots sin relativt stora befolkning, förhållandevis liten sammanlagd lokalyta. Dessa är typiska exempel på utpendlingsorter med en liten dagbefolkning. Lokalyta avser verksamhetslokaler så som industrilokaler, kontor, service etc. Offentliga byggnader som exempelvis skolor, vårdbyggnader och kulturbyggnader räknas dock inte hit.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: 2005, karta 9, sysselsatta per kvadratkilometer, sysselsättning, sysselsättningsandel, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förskola och dagbarnvård - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Förskola och dagbarnvård - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

frskolaochdagbarnvrd-sysselsttningperttort

Sysselsättningstillväxt mellan 1998 och 2004 förekom främst i de mindre tätorterna, medan antalet arbetstillfällen stod i princip still eller gick tillbaka i de största. Ett förhållande som beror på att många barnfamiljer väljer att bosätta sig utanför de större städerna, även om man ofta väljer lägen med goda pendlingsmöjligheter.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 74, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Medelavstånd för kvinnors pendling 2003

Medelavstånd för kvinnors pendling 2003

medelavstndfrkvinnorspendling2003

Medelavstånd till arbetsplatsen skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Generellt pendlar kvinnor kortare sträckor än män. I materialet ingår både de som pendlar inom tätorten och de som pendlar ut från tätorten.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2003
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 40
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Medelavstånd för mäns pendling 2003

Medelavstånd för mäns pendling 2003

medelavstndfrmnspendling2003

Män i mindre tätorter är de som pendlar längst sträcka till sitt arbete. I materialet ingår både de som pendlar inom tätorten och de som pendlar ut från tätorten.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2003
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 41
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Medelavstånd för pendling för boende i tätorter 2003

Medelavstånd för pendling för boende i tätorter 2003

medelavstndfrpendlingfrboendeittorter2003

Många människor har relativt korta arbetsresor. Pendlare från tätorter i mellersta Skåne, på sydkusten, Kullaberg och Bjärehalvön samt Österlen har dock jämförelsevis långa arbetsresor. I materialet ingår både de som pendlar inom tätorter och de som pendlar ut från orten.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2003
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 39
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendling från Skåne till Danmark 2003

Pendling från Skåne till Danmark 2003

pendlingfrnsknetilldanmark2003

Skåningar som arbetar i Danmark har sina arbetsplatser i hela huvudstadsregionen med en koncentration till centrala Köpenhamn, Kastrup och Helsingör. De bor spridda i nästan hela Skåne med en särskilt hög koncentration i Malmö och Helsingborg.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2003
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 44
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsavstånd uppdelat på kön för boende i tätorter2003

Pendlingsavstånd uppdelat på kön för boende i tätorter2003

pendlingsavstnduppdelatpknfrboendeittorter2003

I nästan alla tätorter (blå) har kvinnor genomsnittligt kortare pendlingsavstånd än män. Begränsade undantag kan iakttas i Malmö-Lundområdets omland samt i några mindre tätorter fördelade inom olika delar av Skåne. I materialet ingår både de som pendlar inom tätorten och de som pendlar ut från tätorten.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2003
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 42
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inpendling till tätorter 2002

Inpendling till tätorter 2002

inpendlingtillttorter2002

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i en tätort som pendlar in till tätorten. Tätorter med en hög andel inpendling är tätorter med få inompendlare, det vill säga personer som både bor och arbetar i samma tätort. Omvänt har tätorter med låg andel inpendlare en stor andel av befolkningen som både bor och arbetar i tätorten.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2002
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 36
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsöverskott för tätorter 2002

Pendlingsöverskott för tätorter 2002

pendlingsverskottfrttorter2002

Genom att studera förvärvsarbetande dagbefolkning per förvärvsarbetande nattbefolkning får man en indikation om tätorterna har ett in- eller utflöde av förvärvsarbetande. Tätorter med ett överskott, det vill säga positiv kvot, har till större delen inpendling, medan tätorter med underskott har till större delen utpendling.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2002
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 38
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Utpendling från tätorter 2002

Utpendling från tätorter 2002

utpendlingfrnttorter2002

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i en tätort som pendlar ut från tätorten. Tätorter med en hög andel utpendling är tätorter med få inompendlare, det vill säga personer som både bor och arbetar i samma tätort. Omvänt har tätorter med låg andel utpendlare en stor andel av befolkningen som både bor och arbetar i tätorten.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2002
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 37
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst