Kartbank

Strukturbild för Skåne har tagit fram en kartbank med cirka 500 kartor inom olika områden. Kartmaterialet är tillgängligt för alla att ladda ner och använda. Du hittar lättast genom att söka i kartbanken.
Region Skåne

Din sökning gav 709 träffar, visar sida 6 av 7

Kontakt för kartbanken: Rocky Cueva Alban, Jenny Rassmus och Jesper Borgström

Förväntad och faktisk inflyttning av danskfödda (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av danskfödda (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavdanskfdda(2003-2007)

Danskfödda är inte någon stor grupp bland Skånes inflyttare, men kan vara särskilt intressanta mot bakgrund av den funktionella integration som pågår i Öresundsregionen. Enligt den förväntade attraktionen utifrån bostadssammansättningarna borde danskarna främst hamna i Malmö men också i Lund, Landskrona och Helsingborg. Den faktiska inflyttningen visar att Malmö har en betydligt högre attraktivt än väntat. Ytterligare ett antal kommuner, främst i nordväst, har en högre attraktivitet än väntat. Helsingborg och Lund har en betydligt lägre attraktivitet än väntat. Sammanfattningsvis har Malmö en ännu högre attraktivitet än väntat. Den kan antas bero på goda kommunikationer till Danmark. Av de kommuner som visar på hög faktisk attraktivitet ligger merparten i nordväst. Dessa kommuner har en lägre prisnivå på bostäder jämfört med storstadsområdena och kranskommunerna. Samtidigt ligger flera av dem i goda kommunikationslägen längsmed E4:an.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 13a och 13b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av eftergymnasialt utbildade (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av eftergymnasialt utbildade (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningaveftergymnasialtutbildade(2003-2007)

Inflyttningen av eftergymnasialt utbildade förväntas efter kommunernas bostadssammansättning vara högst i Helsingborg, Landskrona, Malmö och Lund. Utifrån den faktiska inflyttningen attraheras eftergymnasialt utbildade i hög grad till Malmö och Lund. Något förvånande har Helsingborg här en lägre attraktivitet än väntat för denna grupp. Överlag är koncentrationen av personer med eftergymnasial utbildning större än förväntat. Lund har, utifrån bostadssammansättningen, en betydligt högre attraktivitet än förväntat för denna grupp.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 21a och 21b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av ensamstående (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av ensamstående (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavensamstende(2003-2007)

Baserat på bostadssammansättningen förväntas de flesta ensamstående flytta till Helsingborg, Landskrona, Lund och framförallt Malmö. Detta är kommuner med hög andel innerstadsmiljö och flerfamiljshus. Attraktivitet utifrån faktisk inflyttning visar att så är fallet men i än högre utsträckning än antaget. Utmärkande stor attraktivitet jämfört med det antagna bostadsbeståndet har Malmö, Landskrona samt Ystad. Överlag tenderar ensamstående att bosätta sig i kommuner med större städer. Landskrona men främst Malmö visar på en högre attraktivitet än väntat. Detta kan antas bero på en dragningskraft till de värden som är tätt sammankopplade med en större stad.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 20a och 20b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av födda i övriga födelseland än Danmark och Sverige (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av födda i övriga födelseland än Danmark och Sverige (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavfddaivrigafdelselandndanmarkochsverige(2003-2007)

Utlandsfödda, exklusive danskfödda, väntas utifrån sammansättningen av bostadstyper, hamna i Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg. Den faktiska inflyttningen visar att dessa kommuner har en högre attraktivitet än sammansättningen av bostadstyper kan förklara. Undantaget är Helsingborg som har en något lägre attraktivitet än väntat. Åstorp, Bjuv och Burlöv attraherar utlandsfödda i högre utsträckning än väntat utifrån deras bostadssammansättning. Utlandsfödda är mer koncentrerade till Malmö än väntat. Helsingborg har en lägre attraktion än väntat men samtidigt visar flera av de omkringliggande kommunerna en högre attraktion utifrån den faktiska inflyttningen. Prisnivå på bostäder tillsammans med kommunernas invandringspolitik kan antas förklara delar av detta mönster.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 14a och 14b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av grundskoleutbildade (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av grundskoleutbildade (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavgrundskoleutbildade(2003-2007)

Förgymnasialt utbildade kan antas hamna i bostadstyper som är särskilt vanliga i västra Skånes större kommuner, i synnerhet Malmö, men också Lund och Helsingborg. Den faktiska attraktionen svarar inte fullt upp mot förväntan. Främst Lund, men även Malmö, har betydligt färre inflyttare än väntat utifrån deras sammansättning av bostadstyper. Överhuvudtaget hamnar de förgymnasialt utbildade inte i Malmö-Lund-området i den förväntade utsträckningen utan attraheras av kommuner lite längre österut samt kring Helsingborg. Delvis beror detta på att denna grupp framför allt består av äldre människor.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2003-2007, flyttnetto, image och attraktionskraft i skåne, karta 42a och 42b
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av gymnasieutbildade (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av gymnasieutbildade (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavgymnasieutbildade(2003-2007)

Också de gymnasieutbildade inflyttarna borde givet sammansättningen av bostadsmiljöer flytta till västra Skånes större kommuner. Liksom i fallet förgymnasialt utbildade visar deras faktiska flyttmönster att de inte hamnar i Malmö-Lund-området i lika hög grad som antagits. Istället attraheras gruppen av flera kommuner i Skånes östra och norra delar. Även Helsingborg och Kristianstad har en högre attraktionskraft än väntat på denna grupp.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 43a och 43b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av höginkomsttagare (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av höginkomsttagare (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavhginkomsttagare(2003-2007)

Höginkomsttagare väntas att döma av bostadssammansättningen hamna i Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Karta B visar att de inte hamnar i Malmö och Lund i den utsträckning som förväntas. Istället tycks de näraliggande förortskommunerna Kävlinge och Lomma fånga upp andelar av denna grupp. Även Helsingborg attraherar höginkomsttagarna i högre utsträckning än väntat. Dessutom utmärker sig Ystad och Kristianstad genom en hög attraktivitet av höginkomsttagare. Även några kommuner i centrala Skåne har en högre attraktivitet än väntat, med Sjöbo som det tydligaste exemplet. Sammanfattningsvis flyttar höginkomsttagare inte riktigt i den förväntade utsträckning till Malmö och Lund medan kustnära kommuner har en högre attraktivitet. Också Kristianstad och Helsingborg visar på en högre attraktivitet än förväntat utifrån boendesammansättningen. En höginkomsttagare kan antas ha en större valfrihet när det gäller att välja bostadsort och närhet till kusten kan då antas ha betydelse för valet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 23a och 23b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av invånare tillsammans med familj (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av invånare tillsammans med familj (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavinvnaretillsammansmedfamilj(2003-2007)

De typer av bostadsområden som särskilt lockar till sig inflyttare i familjekonstellationer finns främst i Malmö–Lund och Helsingborgsområdena. Lund har en betydligt högre attraktivitet än väntat utifrån bostadssammansättningen. Även kommuner med goda pendlingsmöjligheter till Malmö och Helsingborg har en högre attraktivitet än väntat. Sammanfattningsvis går det att konstatera att Malmö, Helsingborg, Burlöv, Lomma och Kävlinge har en lägre attraktivitet än väntat utifrån sammansättningen av bostadstyper medan merparten av de omkringliggande kommunerna har en betydligt högre attraktivitet. Bostadspriserna och nybyggnation kan delvis antas förklara detta. Här kan även trygghetsaspekten antas spela in.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 19a och 19b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av låginkomsttagare (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av låginkomsttagare (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavlginkomsttagare(2003-2007)

Låginkomsttagare förväntas utifrån bostadssammansättningen i kommunerna flytta till Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Utifrån den faktiska inflyttningen går det att se ytterligare koncentration till Lund, Malmö och Landskrona medan Helsingborg har en lägre attraktivitet än förväntat. Bjuv, Åstorp, Klippan och Perstorp har en högre attraktivitet än väntat. Kommuner längs med kusten tenderar att visa på en lägre attraktivitet än förväntat. Överlag har Lund, Malmö och Landskrona en hög attraktion av låginkomsttagare. Vidare visar bilden att en rad kommuner i nordväst attraherar grupper med lägre inkomst i högre utsträckning än vad förväntat utifrån deras bostadssammansättning. Mönstret kan antas återspeglat bostadspriser samt tillgång till hyresrätter.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 22a och 22b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av medelinkomsttagare (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av medelinkomsttagare (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavmedelinkomsttagare(2003-2007)

Utifrån karta A går det att förvänta att medelinkomsttagare flyttar till Malmö. Lund, Landskrona och Helsingborg. Attraktiviteten utifrån den faktiska inflyttningen visar att främst Helsingborg, Malmö och Vellinge visa på en lägre attraktionskraft för gruppen än väntat utifrån bostadssammansättningen. Lund, Landskrona. Ystad och Kristianstad har en högre attraktivitet än väntat. Generellt visar de centralt belägna kommunerna en högre attraktivitet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 44a och 44b, Image och attraktionskraft, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av svenskfödda (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av svenskfödda (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavsvenskfdda(2003-2007)

Svenskfödda utgör den stora majoriteten av Skånes inflyttare. De typer av bostäder som förväntas ha högst inflyttning av svenskar finns i Helsingborg, Landskrona, Malmö och Lund. Den faktiska inflyttningen visar dock på avvikelser i förväntningarna. Lund, Kristianstad, Ystad samt flera kommuner i Skånes centrala delar har högre attraktivitet än väntat, medan i synnerhet Malmö och Helsingborg har lägre. Överlag har kommunerna med positiva värden i karta 12A en lägre faktisk attraktion än väntat. Undantaget är Lund som har en högre attraktion än väntat utifrån kommunens bostadssammansättning. Flera centralt belägna kommuner har en högre faktisk attraktion än väntat. Troligen slår studentinflyttningen igenom i kartbilden, men den kan inte förklara de mindre kommunernas oväntat stora popularitet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 12a och 12b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning från övriga Sverige (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning från övriga Sverige (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningfrnvrigasverige(2003-2007)

Utifrån sammansättningen av bostadstyper är det rimligt att anta en stor inflyttning till Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Övriga kommuner visar upp negativa värden. Lund har en högre attraktivitet utifrån faktisk inflyttning än väntat utifrån kommunens sammansättning av bostäder. Det är knappast någon vågad hypotes att många av dessa är studenter och att Lunds universitet därmed är en starkt attraherande faktor för inflyttning från övriga Sverige. Detsamma gäller rimligen högskolan i Kristianstad som också visar upp en högre attraktivitet utifrån den faktiska inflyttningen. När det gäller Båstad, Bromölla och Osby är det rimligt att anta att deras höga attraktivitet utifrån faktisk inflyttning kan förklaras genom deras gränslägen. I synnerhet Malmö, Landskrona och Helsingborg har en lägre attraktivitet än vad deras respektive blandning av bostadstyper antyder. Sammanfattningsvis antas Malmö, Lund, Landskrona och Helsingborg ha en gynnsam sammansättning av bostadstyper för att attrahera inflyttare från övriga Sverige. Karta B visar dock upp en annan bild. Skiftningarna i attraktivitet kan förklaras genom större lärosätens nationella dragningskraft samt närhet till länsgränsen. Men det går heller inte att utesluta att det handlar om attraktivitet kopplat till de värden som finns i kommunerna.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2003-2007, flyttnetto, image och attraktionskraft i skåne, karta 10a och 10b
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning från övriga utlandet (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning från övriga utlandet (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningfrnvrigautlandet(2003-2007)

Den bostadssammansättning som finns i Helsingborg, Landskrona, Lund och framför allt Malmö, är fördelaktig också för inflyttning från utlandet. Malmö har en än högre attraktivitet utifrån den faktiska inflyttningen än bostadssammansättningen antyder. Malmö har uppenbarligen en förhöjd dragningskraft när det gäller inflyttningar från utlandet. I Lund och Helsingborg däremot är attraktiviteten lägre; förmodligen för att bostadssammansättningen här lockar till sig andra inflyttare, till Lund exempelvis studenter. Kristianstad tillsammans med flera andra kommuner har en lägre attraktivitet än vad som vore att vänta utifrån sammansättningen av bostäder medan bland annat Bjuv, Åstorp och Klippan har en högre attraktivitet än vad bostadssammansättningen antyder. Rent generellt är inflyttarna från utlandet än mer koncentrerade till Malmö än väntat utifrån sammansättningen av bostadstyper. Närheten till Köpenhamn samt prisnivån på bostäder i Helsingborg och Lund kan antas förklara en del av detta. Även kommunernas invandringspolitik kan antas ge utslag på resultatet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 11a och 11b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning inom Skåne (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning inom Skåne (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttninginomskne(2003-2007)

Helsingborg, Landskrona, Malmö och Lund har ur inflyttningssynpunkt en fördelaktig sammansättning av bostadstyper. I praktiken innebär detta en stor andel innerstads- och flerbostadshusområden. Resterande 29 kommuner uppvisar en ofördelaktig sammansättning av bostadstyper och får därför negativa tal i karta A, vad gäller inflyttning. Attraktiviteten utifrån faktisk inflyttning är i flera fall större än vad som är att vänta utifrån kommunens sammansättning av bostadstyper. Detta gäller främst i Skånes centralt belägna kommuner. Även Landskrona, Ystad, Lund och Kristianstad visar på en större inflyttning än väntat utifrån kommunens bostadssammansättning. Generellt har flera kommuner i sydvästra Skåne en lägre inflyttning än väntat medan de centrala kommunerna har en högre inflyttning än väntat utifrån sammansättningen av bostäder. För att skapa en helhetsbild behöver man dock även jämföra med utflyttningen.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 9a och 9b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk nettoflyttning inom Skåne (2003-2007)

Förväntad och faktisk nettoflyttning inom Skåne (2003-2007)

frvntadochfaktisknettoflyttninginomskne(2003-2007)

Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö har en negativ förväntad attraktion vilket kan förklaras av den höga andelen innerstadsområden och flerfamiljshusområden som finns i dessa kommuner. Övriga skånska kommuner har en gynnsam bostadssammansättning för att attrahera flyttare inom Skåne. Förutom Malmö, Burlöv, Båstad och Skurup visar kommunerna längs både den västra och den södra kusten upp en högre attraktion än förväntat utifrån kommunens bostadssammansättning. Simrishamn, Östra Göinge och Hässleholm har en lägre attraktivitet än vad som är antaget baserat på sammansättningen av bostadstyper. Överlag finns det en omfördelning från främst Malmö och Lund och Helsingborg till närliggande kommuner. Denna omflyttning kan inte enbart förklaras genom den bostadssammansättning som finns i kommunerna. Vid jämförelsen mellan karta A och karta B blir det klart att det finns något ytterligare som attraherar. Men det finns även flera kommuner som har en lägre attraktivitet än bostadssammansättningen antyder. Där påverkar andra faktorer attraktiviteten negativt.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 8a och 8b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk utflyttning inom Skåne (2003-2007)

Förväntad och faktisk utflyttning inom Skåne (2003-2007)

frvntadochfaktiskutflyttninginomskne(2003-2007)

De kommuner som har en hög attraktivitet utifrån faktisk inflyttning har en näst intill lika stor attraktivitet utifrån faktisk utflyttning. En hög attraktivitet genom inflyttning kan alltså delvis förklaras av en hög utflyttning i vissa kommuner. Detta är rimligt mot bakgrund av att merparten av alla som flyttar hamnar i befintliga bostäder. Radikala skillnader skulle förutsätta omfattande nyproduktion. Skillnaden mellan inflyttning och utflyttning går att se i karta 8A och B.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 40a och 40b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, basala företagstjänster (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, basala företagstjänster (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetbasalafretagstjnster(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom de basala företagstjänsterna flest arbetstillfällen i mindre kommuner i Hässleholm och Malmö. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 50, 2005, 2007, branscher, sysselsättning branscher, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, byggindustri (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, byggindustri (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetbyggindustri(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom byggnäringarna flest arbetstillfällen i Hörby, Burlöv och Åstorp. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 47, sysselsättning, branscher, sysselsättning branscher, 2005, 2007, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, kvalificerade företagstjänster (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, kvalificerade företagstjänster (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetkvalificeradefretagstjnster(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom de kvalificerade företagstjänsterna flest arbetstillfällen i Lund och Höganäs. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 51, branscher, sysselsättning, sysselsättning branscher, 2005, 2007, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, partihandel (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, partihandel (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetpartihandel(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom partihandeln flest arbetstillfällen i kommuner som Helsingborg, Osby och Svedala. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 52, sysselsättning, branscher, sysselsättning branscher, 2005, 2007, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, primärnäringar (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, primärnäringar (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetprimrnringar(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom primärnäringarna flest arbetstillfällen i Sjöbo, Östra Göinge och Eslöv. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2005, 2007, branscher, image och attraktionskraft i skån, karta 34, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, sysselsättning branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, service, hotell och restaurang (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, service, hotell och restaurang (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittetservicehotellochrestaurang(2005och2007)

I förhållande till det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom service, hotell och restaurang flest arbetstillfällen i Simrishamn, Ängelholm och Ystad. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2005, 2007, branscher, image och attraktionskraft i skåne, karta 53, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, sysselsättning branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, tillverkningsindustri (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, tillverkningsindustri (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittettillverkningsindustri(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom tillverkningsindustrin flest arbetstillfällen i Osby och Örkelljunga. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2005, 2007, image och attraktionskraft i skåne, karta 48, sysselsättning branscher, branscher, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, transport och magasinering (2005 och 2007)

Inflyttningsandel sysselsatta i Skånes kommuner jämfört med Skånesnittet, transport och magasinering (2005 och 2007)

inflyttningsandelsysselsattaiskneskommunerjmfrtmedsknesnittettransportochmagasinering(2005och2007)

I förhållande till Skånesnittet och det totala antalet sysselsatta skapar nyinflyttade företag inom primärnäringarna flest arbetstillfällen i Burlöv, Staffanstorp och Sjöbo. Avvikelsen anges i procentenheter där 0,0 motsvarar en andel som är densamma som genomsnittet i Skåne.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2005, 2007, branscher, image och attraktionskraft i skåne, karta 49, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, sysselsättning branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Karta, Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) inom olika näringsgrenar (2007)

Karta, Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) inom olika näringsgrenar (2007)

kartafrdelningavbefolkningiarbetsfrlder(16-64r)inomolikanringsgrenar(2007)

Kartan visar (tillsammans med "Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 – 64 år) inom olika näringsgrenar (1993)") utvecklingen inom olika näringsgrenar mellan perioden 1993 – 2007. Totalt sett är tjänstenäringarna de största näringsgrenarna i Skåne.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2007, befolkning i arbetsför ålder, karta 33, skåne växer, branscher, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell befolkningsförändring i Skånes kommuner (2003-2007)

Procentuell befolkningsförändring i Skånes kommuner (2003-2007)

procentuellbefolkningsfrndringiskneskommuner(2003-2007)

Under perioden 2003-2007 var det endast ett fåtal av Skånes kommuner som uppvisade en negativ befolkningsutveckling medan större delen av länets kommuner har en stark befolkningstillväxt. Allra störst är den procentuella befolkningstillväxten i Lomma som mellan 2003 och 2007 ökade sin befolkning med nära tio procent, eller drygt 1 700 personer. Därefter följer grannkommunen Kävlinge och nordvästskånska Åstorp.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 1, befolkningsförändring, 2003-2007
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell befolkningsförändring i Skånes tätorter (2003-2007)

Procentuell befolkningsförändring i Skånes tätorter (2003-2007)

procentuellbefolkningsfrndringisknesttorter(2003-2007)

Befolkningsförändringarna på tätortsnivå speglar de generella mönstren med en stark befolkningstillväxt i de väst- och mellanskånska orterna. Den procentuellt sett kraftigaste befolkningsökningarna finns i Södra Klagshamn i Malmö kommun. De procentuellt sett kraftigaste befolkningsminskningarna hittas i Östanå och Röke, i Östra Göinge respektive Hässleholms kommuner.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 2, Image och attraktionskraft i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell förändring antal sysselsatta inom övriga näringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

Procentuell förändring antal sysselsatta inom övriga näringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

procentuellfrndringantalsysselsattainomvriganringariskneskommuner(1993-2007)

Totalt sett minskar andelen sysselsatta inom övriga näringar i Skåne. Övriga näringar innefattar exempelvis civila myndigheter, försvar och internationella organisationer.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 38, skåne växer, 1993-2007, branscher, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell förändring antal sysselsatta inom primärnäringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

Procentuell förändring antal sysselsatta inom primärnäringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

procentuellfrndringantalsysselsattainomprimrnringariskneskommuner(1993-2007)

Andelen sysselsatt har totalt sett minskat under perioden 19993 – 2007.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 35, skåne växer, 1993-2007, branscher, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell förändring antal sysselsatta inom tillverkningsindustri i Skånes kommuner (1993 - 2007)

Procentuell förändring antal sysselsatta inom tillverkningsindustri i Skånes kommuner (1993 - 2007)

procentuellfrndringantalsysselsattainomtillverkningsindustriiskneskommuner(1993-2007)

Utvecklingen vad gäller sysselsatta inom tillverkningsindustrin är splittrad i skåne. Totalt sett minskar andelen sysselsatta inom tillverkningsindustrin.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 36, skåne växer, 1993-2007, branscher, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell förändring antal sysselsatta inom tjänstenäringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

Procentuell förändring antal sysselsatta inom tjänstenäringar i Skånes kommuner (1993 - 2007)

procentuellfrndringantalsysselsattainomtjnstenringariskneskommuner(1993-2007)

Totalt sett ökar andelen sysselsatta inom tjänstenäringarna i Skåne.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 37, skåne växer, 1993-2007, branscher, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell prisökning för småhus i Skånes kommuner (2003-2007)

Procentuell prisökning för småhus i Skånes kommuner (2003-2007)

procentuellpriskningfrsmhusiskneskommuner(2003-2007)

Kartan påvisar att prisutvecklingen för småhus mellan år 2003 och 2007 varit kraftigt positiv i hela Skåne. I samtliga skånska kommuner var prisökningen under denna period över 45 procent och allra störst var den i sydskånska Trelleborg, Tomelilla och Ystad. I ett regionalt perspektiv är den procentuella prisutvecklingen i Malmö och kranskommunerna relativt blygsam och för Skåne som helhet framträder en något spretig bild.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 3, Image och attraktionskraft i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Skånes årliga flyttutbyte med övriga Sverige (2003-2007)

Skånes årliga flyttutbyte med övriga Sverige (2003-2007)

sknesrligaflyttutbytemedvrigasverige(2003-2007)

Flyttutbytet är störst till Skånes närliggande kommuner. Även flyttning till och från universitets- och högskolekommuner slår igenom i kartorna. När flyttutbytet uttrycks i absoluta tal reflekteras också tätortshierarkin vilket gör att kommuner med ett stort invånarantal utmärks.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 4a och 4b, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Taxeringsvärden för friliggande småhustomter 2006

Taxeringsvärden för friliggande småhustomter 2006

taxeringsvrdenfrfriliggandesmhustomter

Taxeringsvärden avser riktvärden (kr/m²) i de värdeområden som beräknas av Skatteverket inför allmän/förenklad fastighetstaxering och inom vilka värdenivåerna bedöms vara enhetliga. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av det marknadsvärde som gäller två år före taxeringsåret.

Källa: SCB & Skatteverket
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 1a, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Taxeringsvärden för industritomter 2007

Taxeringsvärden för industritomter 2007

taxeringsvrdenfrindustritomter

Taxeringsvärden avser riktvärden (kr/m²) i de värdeområden som beräknas av Skatteverket inför allmän/förenklad fastighetstaxering och inom vilka värdenivåerna bedöms vara enhetliga. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av det marknadsvärde som gäller två år före taxeringsåret.

Källa: SCB och Skatteverket
Publiceringsår: 2007
Taggar: karta 1b, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Taxeringsvärden tomter för flerbostadshus

Taxeringsvärden tomter för flerbostadshus

taxeringsvrdentomterfrflerbostadshus

Taxeringsvärden avser riktvärden (kr/m²) i de värdeområden som beräknas av Skatteverket inför allmän/förenklad fastighetstaxering och inom vilka värdenivåerna bedöms vara enhetliga. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av det marknadsvärde som gäller två år före taxeringsåret.

Källa: SCB & Skatteverket
Publiceringsår: 2007
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 1c
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Taxeringsvärden tomter för verksamhetslokaler

Taxeringsvärden tomter för verksamhetslokaler

taxeringsvrdentomterfrverksamhetslokaler

Taxeringsvärden avser riktvärden (kr/m²) i de värdeområden som beräknas av Skatteverket inför allmän/förenklad fastighetstaxering och inom vilka värdenivåerna bedöms vara enhetliga. Taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av det marknadsvärde som gäller två år före taxeringsåret.

Källa: SCB & Skatteverket
Publiceringsår: 2007
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 1c
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Bostadsbebyggelse tillkommen 1995-2006 och Skånes jordbruksmark

Bostadsbebyggelse tillkommen 1995-2006 och Skånes jordbruksmark

bostadsbebyggelsetillkommen1995-2006ochsknesjordbruksmark

Kartan redogör för samtliga småhus och flerbostadshus uppförda under perioden 1995-2006. Det finns stora anspråk på landsbygdsboende, vilket medför konflikt om marken – och en urbaniserad landsbygd. Den urbaniserade landsbygden är i sin tur svår att applicera på en hållbar utveckling, framför allt med avseende på det ökade transportarbetet. Intressekonflikter mellan nya boende och befintligt lantbruk med exempelvis djurhållning, kan inte heller uteslutas.

Källa: Fastighetsregistret, Lantmäterimyndigheten och Länsstyrelsen
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta 20, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Bostadsbebyggelse tillkommen 1995-2006 och Skånes tågnära lägen

Bostadsbebyggelse tillkommen 1995-2006 och Skånes tågnära lägen

bostadsbebyggelsetillkommen1995-2006ochsknestgnralgen

Kartan redogör för samtliga småhus och flerbostadshus uppförda under perioden 1995-2006. Något direkt mönster kring hur bostadsbebyggelsen uppförts i förhållande till Skånes tågstationer under denna period kan inte påvisas. Vissa regionala skillnader finns dock. Det är tydligt hur de kustnära områdena exploaterats i högre grad än de stationsnära. Det ska dock sägas att stationsnära mark ofta till stor del redan är exploaterad på ett sätt som inte möjliggör uppförande av nya flerbostadshus och småhus. Detta gäller i synnerhet i de större städerna. Att marken är bebyggd utesluter dock inte att ytterligare förtätning är möjlig.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta 14, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Lokalisering av internationella storföretags huvudkontor

Lokalisering av internationella storföretags huvudkontor

lokaliseringavinternationellastorfretagshuvudkontor

Cirka 80 procent av samtliga nordiska huvudkontor med en bestämd placeringsort ligger antingen i Stockholm eller i Öresundsregionen. Denna koncentration av de internationella storföretagens lokalisering i Norden visar att Stockholm och Öresundsregionen skiljer sig från övriga regioner i Norden: de har utvecklats till organisatoriska nordiska centrum för globaliseringens nätverk. (Öresundsinstitutet 2006)

Källa: Öresundsinstitutet, Region Skåne
Publiceringsår: 2006
Taggar: 2006, internationella storföretag
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Lokalisering av internationella storföretags nordiska huvudkontor 2006

Lokalisering av internationella storföretags nordiska huvudkontor 2006

lokaliseringavinternationellastorfretagsnordiskahuvudkontor2006

Cirka 80 procent av samtliga nordiska huvudkontor med en bestämd placeringsort ligger antingen i Stockholm eller i Öresundsregionen. Denna koncentration av de internationella storföretagens lokalisering i Norden visar att Stockholm och Öresundsregionen skiljer sig från övriga regioner i Norden: de har utvecklats till organisatoriska nordiska centrum för globaliseringens nätverk. (Öresundsinstitutet 2006)

Källa: Öresundsinstitutet
Publiceringsår: 2006
Taggar: 2006, internationella storföretag, karta 3, näringsliv handel och service i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planerad tågnära bebyggelse befintliga stationer

Planerad tågnära bebyggelse befintliga stationer

planeradtgnrabebyggelsebefintligastationer

Kartan visar i vilken utsträckning kommunerna i sin översiktsplanering planerar för ny bebyggelse för bostäder, service och verksamheter inom 1,5 kilometers radie från befintliga järnvägsstationer. Omkring 70 procent av all planerad bebyggelse ligger utanför de befintliga tågnära lägena. Det ska nämnas att det i åtta av Skånes 33 kommuner inte finns någon järnvägsstation med persontrafik.

Källa: Länsstyrelsen i Skånes ÖP-sammanställning
Publiceringsår: 2006
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 16
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planerad tågnära bebyggelse framtida stationer

Planerad tågnära bebyggelse framtida stationer

planeradtgnrabebyggelseframtidastationer

Kartan visar i vilken utsträckning kommunerna i sin översiktsplanering planerar för ny bebyggelse för bostäder, service och verksamheter inom 1,5 kilometers radie från framtida järnvägsstationer.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafiken tågstrategi 2037
Publiceringsår: 2006
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 17,
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Ängelholm med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Ängelholm med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgenngelholmmedomnejd

I området är den planerade bebyggelsen i huvudsak koncentrerad till de kollektivtrafiknära lägena. Det tydligaste undantaget utgör det stora utbyggnadsområde som är planerat intill Skånebanan mellan Åstorp och Bjuv. Kartan visar att förtätning av bebyggelsen planeras kring Klippans station, medan det kring stationerna i Bjuv och Åstorp redan finns bebyggelse och det även planeras för ny bebyggelse

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta a, markanvändning i skåne, kollektivtrafiknära läge, Höganäs, Ängelholm, 2006
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Eslöv med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Eslöv med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgeneslvmedomnejd

Stora delar av Eslövs tätort ligger i buss- och/eller tågnära lägen. Dock planeras betydande utbyggnader, främst väster och söder om staden, i vad som inte betecknas som kollektivtrafiknära lägen. Motsvarande utbyggnad planeras öster och norr om Höör.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning, Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta f, markanvändning i skåne, Eslöv, Höör, Hörby, 2006, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Hässleholm med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Hässleholm med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgenhssleholmmedomnejd

Utbyggnad planeras norr, öster och söder om Hässleholm på mark som inte betecknas som kollektivtrafiknära. Detsamma gäller även ett område väster om Vinslöv. Så gott som all övrig planerad bebyggelse ligger i kollektivtrafiknära lägen.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta c, markanvändning i skåne, 2006, Hässleholm, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Helsingborg med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Helsingborg med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgenhelsingborgmedomnejd

I kartan syns stora förtätningsområden i Helsingborgs stad, men också stora exploateringsområden öster om staden. De senare ligger inte inom vad som kan betraktas som kollektivtrafiknära lägen. I övriga delar av kartans område är så gott som all planerad bebyggelse förlagd till kollektivtrafiknära lägen.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta b, markanvändning i skåne, 2006, Helsingborg, Bjuv, Åstorp, Klippan, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Kristianstad med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Kristianstad med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgenkristianstadmedomnejd

Ett stort utbyggnadsområde sydväst om Kristianstad planeras. Detta område upptas av Kristianstads stadsbussnät, vilket ej presenteras i kartan. Också i övrigt ligger större delen av de planerade utbyggnadsområdena i kollektivtrafiknära lägen.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta d, markanvändning i skåne, 2006, Kristianstad, Bromölla, Åhus, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Landskrona med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Landskrona med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgenlandskronamedomnejd

Nästintill samtlig planerad utbyggnads- och förtätningsmark i området ligger i kollektivtrafiknära lägen. Ett fåtal undantag finns, bland annat sydost om Dösjebro och i Eslöv.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: 2006, bilaga 2, karta e, kollektivtrafiknära läge, markanvändning i skåne, Kävlinge, Landskrona
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Malmö och Lund med omnejd

Planering i kollektivtrafiknära lägen Malmö och Lund med omnejd

planeringikollektivtrafiknralgenmalmochlundmedomnejd

Eftersom stadsbusstrafik inte presenteras i kartan ges en delvis skev bild då stora delar av Malmös södra och östra förorter täcks in av detta kollektivtrafiksystem. Bland de utbyggnadsområden som inte ligger inom någon sorts kollektivtrafiknära läge kan dock nämnas områdena söder om Staffanstorp, väster om Käglinge och öster om Svedala.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: Markanvändning i Skåne, bilaga 2, karta g
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Simrishamn med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Simrishamn med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgensimrishamnmedomnejd

Väster om Simrishamn planeras ett utbyggnadsområde som delvis ligger utanför kollektivtrafiknära lägen. Viss bebyggelse planeras även utmed kusten och i anslutning till tätorterna Onslunda och Sankt Olof. I övrigt ligger all planerad utbyggnadsmark i kollektivtrafiknära lägen.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta i, markanvändning i skåne, 2006, Ystad, Tomelilla, Simrishamn, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Skåne

Planering i kollektivtrafiknära lägen Skåne

planeringikollektivtrafiknralgenskne

Kartan redogör för planerad bebyggelse enligt Översiktsplanesammanställning (2006) från Länsstyrelsen i Skåne län. Kartan visar även kollektivtrafiknära lägen, exklusive de bussnära lägen som ligger utmed svaga stråk (Skånetrafikens klassificering).

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 15
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Planering i kollektivtrafiknära lägen Trelleborg med omnejd 2006

Planering i kollektivtrafiknära lägen Trelleborg med omnejd 2006

planeringikollektivtrafiknralgentrelleborgmedomnejd

Stora delar av Malmös förorter ingår i stadsbussnätet, vilket inte presenteras här. I övriga delar av området ligger merparten av utbyggnadsområdena i kollektivtrafiknära lägen. Det främsta undantaget är områdena väster om Trelleborg.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne läns ÖP-sammanställning och Skånetrafikens Strategi för busstrafiken
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga 2, karta h, markanvändning i skåne, 2006, Svedala, Trelleborg, Vellinge, kollektivtrafiknära läge
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Eslöv 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Eslöv 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhuseslv1930-2006

I Eslöv kan man skönja småhusbebyggelsens årsringar väster om järnvägen. Utbyggnaden har skett etappvis. Öster om järnvägen dominerar industrimarken och verksamhetsområdena. Flerbostadshusen är, frånsett ett par undantag, koncentrerad till ett stråk i nordsydlig riktning. Stadens centrala delar domineras bostadsmässigt av flerbostadshus och här finns större delen av 1900-talet representerat.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: Karta e, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Hässleholm 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Hässleholm 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhushssleholm1930-2006

I Hässleholms stadskärna, vars tyngdpunkt ligger öster om järnvägen, består bostadsbebyggelsen av en blandning av äldre och nyare flerbostadshus. Givetvis finns det många hus som uppförts före 1930 och som därför endast redovisas i grått. Det är dock tydligt att gestaltningen av centrala Hässleholm fortskridit relativt oavbrutet under hela 1900-talet. I Hässleholm finns också en närmast radiell gräns ungefär 500 meter från järnvägsstationen. Innanför gränsen dominerar flerbostadshusbebyggelsen och utanför tar trädgårdsstaden vid med sina villaområden, nästan helt utan inslag av flerbostäder.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: Karta b, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Helsingborg 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Helsingborg 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhushelsingborg1930-2006

I kartan kan vi bland annat se att flerbostadsbebyggelsen i centrala Helsingborg till stor del utgörs av hus uppförda under å ena sidan 1930- och 40-talen och å andra sidan 1990- och 2000-talen. De flerbostadshus som uppfördes mellan dessa perioder lokaliserades till mer perifert belägna områden. Detta låg helt i linje med miljonprogrammets idé om storskaliga bostadsområden i städernas utkanter som ett sätt att lösa den akuta bostadsbrist som rådde i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. Även småhusbebyggelsen lokaliserades under denna tid till stor del till tätorternas ytterkanter och markexploateringen var i dessa områden mycket stor, vilket fick till följd att tätorterna expanderade kraftigt under några få decennier.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: Karta a, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Kristianstad 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Kristianstad 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhuskristianstad1930-2006

Precis som i Helsingborg syns det även i Kristianstad tydligt hur flerbostadshusbebyggelsen i stadens mest centrala delar tillkommit under det aktuella tidsintervallets första och sista decennier. Här finns det dock relativt centralt belägna flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Det stora flertalet av dessa hus finns dock i stadens norra semiperifera och perifera delar. Småhusen å sin sida finns samlade i en handfull villaområden i stadens yttre delar. Ett par av områdena började byggas under 1950-talet medan det stora flertalet av småhusen uppfördes under 1960- och 70-talen.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta c, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Kristianstad med omgivning 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Kristianstad med omgivning 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhuskristianstadmedomgivning1930-2006

Noterbart när det gäller Kristianstads omgivningar är Åhus expansion under dessa årtionden. En expansion som i mångt och mycket fortsatt in på 2000-talet. Från att ha bestått av en koncentrerad bebyggelse i bykärnan har stora markarealer tagits i anspråk av småhusbebyggelse uppförd under 1960-talet och framåt.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta d, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Lund 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Lund 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhuslund1930-2006

Lund utgörs till stor del av bebyggelse tillkommen långt före det tidsintervall som redovisas i kartan och de stora områdena knutna till sjukhuset och universitetet förklarar många av de grå byggnaderna öster om järnvägen. Trots detta är en förhållandevis stor andel av Lunds centrala bostadsbebyggelse uppförd under 1990- och 2000-talen. Miljonprogrammet representeras i stadens centrala delar även om de talrikaste miljonprogramsområdena finns i utkanterna. Liksom i Eslöv syns småhusbebyggelsens årsringar tydligt, främst norr och österut.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta f, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhusmalm1930-2006

I orterna som omger Lund och Malmö är det småhusbebyggelsen uppförd under 1970-talet som dominerar. Stora arealer högklassig jordbruksmark togs i anspråk och fick pendlingsorter som Bjärred, Staffanstorp och Bara att ytmässigt explodera.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta g, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö och Lund 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Malmö och Lund 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhusmalmochlund1930-2006

I kartan blir det tydligt hur 1930- och 40-talen var årtiondena då Malmös moderna innerstad fick dess nuvarande form. Stora delar av det som idag är centrala Malmö utgörs av bebyggelse uppförd under mellankrigstiden. I kartan syns också att delar av miljonprogrammets flerbostadshus är relativt centralt belägna i innerstadens västra delar. Det är också tydligt hur Malmö långt in på 1980- och 90-talen fortsatte expandera söderut genom storskaliga flerbostadshusområden. I kransen runt innerstaden finns småhusområden som representerar hela tidsintervallet, från 1930-tal till nutid.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: Karta h, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Simrishamn 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Simrishamn 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhussimrishamn1930-2006

Centrala Simrishamn utgörs av blandad bebyggelse. Här samsas småhus och flerbostadshus från hela 1900-talet med betydligt äldre bebyggelse. I norr och söder omgärdas stadskärnan av småhusområden, vilka med tiden vuxit längre och längre ut från centrum. Längst västerut finns flerbostadshus från 1950- och 60-talen.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: karta j, Markanvändning i Skåne, bilaga
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Uppförande av flerbostadshus och småhus Ystad 1930-2006

Uppförande av flerbostadshus och småhus Ystad 1930-2006

uppfrandeavflerbostadshusochsmhusystad1930-2006

Ystad är liksom Lund en stad vars centrala delar till stor del utgörs av äldre bebyggelse. Trots detta har det tillkommit en del bebyggelse i centrala Ystad under 1900-talet, delvis som en naturlig följd av rivningar. Flerbostadshusen är förhållandevis jämnt utspridda i Ystad även om det i stadens norra delar finns områden som uteslutande domineras av småhusbebyggelse. Ett band av småhusbebyggelse från 1930-, 40- och 50-talen sträcker sig i sydväst-nordostlig riktning.

Källa: Fastighetsregistret och Lantmäterimyndigheten
Publiceringsår: 2006
Taggar: bilaga, karta i, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med bil 2005

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med bil 2005

antalarbetstillfllensomnsinom45minutermedbil2005

Tillgängligheten till arbetsmarknaden för resande med bil är mycket hög i de västra delarna av Skåne.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2005
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 24
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med kollektivtrafik2005

Antal arbetstillfällen som nås inom 45 minuter med kollektivtrafik2005

antalarbetstillfllensomnsinom45minutermedkollektivtrafik2005

Tillgängligheten till arbetsmarknaden för resande med kollektivtrafiken, är mycket hög inom i synnerhet Malmö-Lundområdets pendlingsomland samt även i Helsingborgs omland. Tillgängligheten är också god i Kristianstad- Hässleholm men endast i vissa relationer

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2005
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 23
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsproduktivitet i Skånes kommuner

Arbetsproduktivitet i Skånes kommuner

arbetsproduktivitetiskneskommuner

Förädlingsvärde per anställd är ett sätt att beskriva produktivitet. Skillnader mellan kommuner återger till stor del vilka typer av branscher som är de mest framträdande. Branscher med låga värden när det gäller arbetsproduktivitet kräver fler anställda för att uppnå ett visst produktionsvärde. I dessa branscher är arbetskraft (ofta manuell) den huvudsakliga produktionsfaktorn. Branscher med höga värden är oftast kapital- eller kunskapsintensiva, de kräver färre anställda, men verksamheten behöver stort kapital eller anställda med hög specialistkompetens.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: 2005, arbetsproduktivitet
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetstillfällen 2005

Arbetstillfällen 2005

arbetstillfllen2005

Arbetsplatserna är starkt koncentrerade till i synnerhet Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. Även i Landskrona, Ängelholm, Trelleborg, Ystad och Hässleholm finns en koncentration av arbetsplatser.

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2005
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 22, 2005, Arbetstillfällen, företag
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Boyta (m2) per invånare

Boyta (m2) per invånare

boyta(m2)perinvnare

Ur kartan kan skönjas ett antal anmärkningsvärda mönster. Exempelvis tycks boytan per invånare generellt vara större i Skånes kustorter jämfört med orter i inlandet av motsvarande storlek. Intressanta skillnader i boyta per invånare syns också mellan storleksmässigt likvärdiga orter som exempelvis Bromölla och Åhus samt Höllviken och Lomma. Det är tydligt att flerbostadshusen i hög utsträckning lokaliserats till kommunernas centralorter medan småhusen mer påtagligt dominerar kommunernas sekundära orter.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2005
Taggar: karta 7, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Boyta per invånare i Skånes tätorter 2005

Boyta per invånare i Skånes tätorter 2005

boytaperinvnareisknesttorter2005

Kartan påvisar det starka samband som finns mellan befolkningsstorlek och invånartäthet. Generellt gäller att ju större befolkning desto högre invånartäthet. De tydligaste undantagen från denna regel syns i Åhus, Osby och Båstad vilka, i förhållande till befolkningsstorlek, är relativt glesbefolkade.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: karta 7, markanvändning i skåne, befolkningstäthet, 2005
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Restid (minuter) med bil till närmaste flygplats

Restid (minuter) med bil till närmaste flygplats

restid(minuter)medbiltillnrmasteflygplats

Kartan visar att merparten av Skånes invånare har kortare restid än 45 minuter med bil till en flygplats. Områden med längre restid är främst nordost längst den småländska gränsen samt Skånes sydöstra spets.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: Att bo och arbeta i Skåne, bilaga 1
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Restid (minuter) med bil till närmaste högskola i Skåne

Restid (minuter) med bil till närmaste högskola i Skåne

restid(minuter)medbiltillnrmastehgskolaiskne

Restiden med bil till närmaste högskola i Skåne är kort i stora delar av regionen. Boende i sydost har mer än en timmes restid medan boende i områden längst i norr har restider på mellan 45 minuter och en timme till närmaste högskola. Utbildningsställena har varierande utbud.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: Att bo och arbeta i Skåne, karta 19
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Restid (minuter) med kollektivtrafik till närmaste högskola i Skåne

Restid (minuter) med kollektivtrafik till närmaste högskola i Skåne

restid(minuter)medkollektivtrafiktillnrmastehgskolaiskne

Tillgängligheten till högskolor i Skåne för resande med kollektivtrafik är något varierande i regionen. Områden med god tillgänglighet återfinns först och främst i respektive högskolas närområde, samt i ett antal stråk.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: Att bo och arbeta i Skåne, karta 20
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Restid (minuter) med kollektivtrafik till närmsta gymnasieskola i Skåne

Restid (minuter) med kollektivtrafik till närmsta gymnasieskola i Skåne

restid(minuter)medkollektivtrafiktillnrmstagymnasieskolaiskne

Tillgängligheten är i denna analys oberoende av utbildningsställets utbud. Områden där restiden är lång ligger först och främst i gränserna mellan de olika kommunerna.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: Att bo och arbeta i Skåne, karta 21
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sysselsättning och lokalyta i Skånes tätorter 2005

Sysselsättning och lokalyta i Skånes tätorter 2005

sysselsttningochlokalytaisknesttorter2005

Kartan påvisar tydligt sambandet att ju större lokalyta desto högre sysselsättningstäthet. Ur kartan framgår också att lokalytorna i stor utsträckning koncentreras till ett mindre antal tätorter. Orter som Bjärred, Genarp, Höllviken och Rydebäck har, trots sin relativt stora befolkning, förhållandevis liten sammanlagd lokalyta. Dessa är typiska exempel på utpendlingsorter med en liten dagbefolkning. Lokalyta avser verksamhetslokaler så som industrilokaler, kontor, service etc. Offentliga byggnader som exempelvis skolor, vårdbyggnader och kulturbyggnader räknas dock inte hit.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2005
Taggar: 2005, karta 9, sysselsatta per kvadratkilometer, sysselsättning, sysselsättningsandel, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Allemansrättslig mark

Allemansrättslig mark

allemanrttsligmark

I kartan framgår att Skånes allemansrättsliga mark är starkt koncentrerad till de norra och östra delarna av länet.

Källa: Atlas över Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: karta 22, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel allemansrättslig mark

Andel allemansrättslig mark

andelallemansrttsligmark

I Skåne är i genomsnitt drygt 50 procent av marken allemansrättslig. Detta kan jämföras med övriga landet där i genomsnitt 90 procent av marken är allemansrättslig. Variationen inom Skåne är dock stor och det finns kommuner som har över 90 procent allemansrättslig mark, som exempelvis Osby, medan andra har mindre än 10 procent, som till exempel Staffanstorp.

Källa: Atlas över Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: Markanvändning i Skåne, Karta 23
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel allemansrättslig mark i Skåne kommuner (2004)

Andel allemansrättslig mark i Skåne kommuner (2004)

andelallemansrttsligmarkisknekommuner(2004)

I Skåne är i genomsnitt drygt 50 procent av marken allemansrättslig. Detta kan jämföras med övriga landet där i genomsnitt 90 procent av marken är allemansrättslig. Variationen inom Skåne är dock stor och det finns kommuner som har över 90 procent allemansrättslig mark, som exempelvis Osby, medan andra har mindre än 10 procent, som till exempel Staffanstorp.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: Karta 40, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel av befolkningen med högskoleutbildning i tätorter 2004

Andel av befolkningen med högskoleutbildning i tätorter 2004

andelavbefolkningenmedhgskoleutbildningittorter2004

Andelen högskoleutbildade är som högst i sydvästra Skåne, Lund, Malmö med omnejd. Det finns vissa undantag, exempelvis Åhus men även några mindre tätorter norr och söder om Helsingborg. I analysen ingår endast de personer som är i åldern 30-39 år. Den undre gränsen har valts för att undvika kraftiga utslag för studerande vid högskolor. Den övre gränsen har valts för att man ska kunna se i vad mån utbildningsnivån förändras över tiden.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 2004, att bo och arbeta i skåne, karta 18, utbildningsnivå
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel av kvarvarande sysselsättning i branscher på lokal tillbakagång

Andel av kvarvarande sysselsättning i branscher på lokal tillbakagång

andelavkvarvarandesysselsttningibranscherplokaltillbakagng

Det är i kustkommunerna på den östra sidan av Skåne som utsattheten för fortsatt strukturomvandling är som störst. Samtliga av dessa kommuner har mer än hälften av sina kvarvarande arbetstillfällen i branscher på tillbakagång i respektive kommun.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: handel och service i skåne, karta 5, näringsliv, robusthet, 2004, branscher på tillbakagång, sysselsättning, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel personer över 64 år i tätorter 2004

Andel personer över 64 år i tätorter 2004

andelpersonerver64rittorter2004

Många av Skånes små och medelstora tätorter har en hög andel äldre invånare. Simrishamn och Båstad har en särskilt hög befolkningskoncentration av invånare äldre än 64 år.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 9, åldersfördelning, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andelen personer under 18 år i tätorter 2004

Andelen personer under 18 år i tätorter 2004

andelenpersonerunder18rittorter2004

Barnhushållen är starkt koncentrerade till tätorter strax utanför de större tätorterna, i synnerhet runt Malmö, Lund och Helsingborg. I de större tätorterna finns en mycket låg andel barn. Motsvarande mönster om än i mer begränsad omfattning återfinns runt Kristianstad, Hässleholm och Ystad.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta8, åldersfördelning, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Basala företagstjänster - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Basala företagstjänster - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

basalafretagstjnster-sysselsttningperttort

Antalet arbetstillfällen inom basala företagstjänster hör ofta samman med tätorternas storlek, men över 100 tätorter saknade 2004 sysselsättning inom denna bransch. Branschen växte 1998-2004 i en stor del av regionens orter, men en del av de mindre orterna hade en avstannande eller krympande sysselsättningsutveckling.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 28, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkning boende i stationsnära läge 2004

Befolkning boende i stationsnära läge 2004

befolkningboendeistationsnralge2004

Kartan visar antalet boende inom två kilometer från järnvägsstationer med persontrafik. Cirkelns radie är proportionell mot antalet boende.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta14, befolkning, stationsnära, stationsnära läge, stationsnära boende
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkning i Skåne uppdelad på 25*25 km rutor

Befolkning i Skåne uppdelad på 25*25 km rutor

befolkningiskneuppdeladp2525kmrutor

Befolkningen är ojämnt fördelad över Skånes yta. I denna karta kan du se befolkningsmängden för Skåne uppdelad per 25x25 kilometer

Källa: Region Skåne/SCB
Publiceringsår: 2004
Taggar: befolkningstäthet, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningen i Skåne uppdelad på fyra zoner

Befolkningen i Skåne uppdelad på fyra zoner

befolkningeniskneuppdeladpfyrazoner

I denna karta ser du befolkningsmängder för olika geografiska zoner i Skåne. Omkring 69% av Skånes befolkning bor i de västra delarna och 32% bor i området kring Malmö-Lund. I Nordöstra Skåne är befolkningstätheten lägre. Cirka 12% av Skånes befolkning bor i nordost och i området kring Hässleholm-Kristianstad bor cirka 7% av Skånes befolkning.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 2004, befolkningstäthet, karta3, Att bo och arbeta i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsförändring 1995-2004

Befolkningsförändring 1995-2004

befolkningsfrndring1995-2004

Under perioden 1995-2004 var det generella mönstret att tätorterna i västra och södra Skåne hade befolkningsökning medan tätorterna i norra och östra Skåne hade befolkningsminskning. Undantag är Kristianstad och Åhus. Viktigt att påpeka är att första delen av perioden generellt visar på ett större antal tätorter hade en befolkningsminskning jämfört med den senare perioden

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 5a
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsförändring 2000-2004

Befolkningsförändring 2000-2004

befolkningsfrndring2000-2004

Under perioden 2000-2004 hade ett stort antal tätorter i Skåne en befolkningsökning.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: Karta 4c, Att bo och arbeta i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsförändring kommun 00-04

Befolkningsförändring kommun 00-04

befolkningsfrndringkommun00-04

Under 2000-2004 hade 29 av 33 kommuner i Skåne befolkningsökning. Kartan visar både den faktiska och procentuella befolkningsförändringen under perioden.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 4c, befolkningsförändring, procent, 2000-2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsförändring kommun 95-04

Befolkningsförändring kommun 95-04

befolkningsfrndringkommun95-04

Mellan åren 1995-2004 hade 11 av Skånes 33 kommuner befolkningsminskning. Kartan visar både den faktiska och procentuella befolkningsförändringen under perioden.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 4a, befolkningsförändring, procent, 1995-2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningstäthet för Skåne 2004 (2,5 km radie)

Befolkningstäthet för Skåne 2004 (2,5 km radie)

befolkningstthetfrskne2004(25kmradie)

Befolkningstätheten i Skåne skiljer sig dramatiskt åt mellan kommunerna. Där Osby har när 50 000 kvm per invånare jämfört med Malmö som har 1000 kvm per invånare.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 1, befolkningstäthet, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningstäthet för Skåne 2004 (7,5 km radie)

Befolkningstäthet för Skåne 2004 (7,5 km radie)

befolkningstthetfrskne2004(75kmradie)

Skånes befolkning är ojämnt fördelad, med en stark koncentration till de västra delarna och till området kring Kristianstad och Hässleholm. I denna karta kan du se befolkningstätheten för Skåne, antalet personer boende inom en cirkel med 7,5 km radie.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta 2, befolkningstäthet, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Beräknat bostadsbestånd 2004

Beräknat bostadsbestånd 2004

berknatbostadsbestnd2004

I Malmö, Lund, Helsingborg, Landskrona och Burlöv består mer än hälften av det beräknade bostadsbeståndet av lägenheter i flerbostadshus. I resterande kommuner är förhållandet det omvända.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: Karta10, Att bo och arbeta i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Byggverksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Byggverksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

byggverksamhet-sysselsttningperttort

Branschen har gått framåt i majoriteten av tätorter, oberoende av storlek och geografiskt läge, mellan 1998 och 2004. Nära tre fjärdedelar av tätorterna ökade sin sysselsättning inom byggverksamhet under perioden. Byggsektorn är en rörlig bransch, vilket gör att företag över i stort sett hela regionen dras med i en stigande byggkonjunktur.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 12, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Dagligvaruhandel - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Dagligvaruhandel - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

dagligvaruhandel-sysselsttningperttort

Utbudet inom dagligvaruhandeln samvarierar i hög grad med tätorternas storlek och en stor del av regionens tätorter har verksamhet inom denna bransch. Sysselsättningen har ökat i ungefär lika många tätorter som den krympt eller stått still mellan 1998 och 2004. Det finns dock en tendens att utbudet koncentreras till de större städerna och stora köpcentra i deras närhet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 50, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Detaljhandel -tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Detaljhandel -tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

detaljhandel-sysselsttningperttort

Detaljhandeln är en av de mest spridda branscherna i regionen. Det finns dock en klar tendens att det framför allt är i regionens större städer och externhandelsplatser i deras närhet som detaljhandeln växer, medan de mindre tätorterna förlorar arbetstillfällen inom branschen. Totalt sett är antalet tätorter som ökat sin sysselsättning inom handeln emellertid jämförbart med antalet som minskat eller stagnerat sysselsättningsmässigt.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 47, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Etnisk segregation2004

Etnisk segregation2004

etnisksegregation2004

Hälften av Skånes befolkning bor i områden som har en homogen eller mycket homogen svensk (personer födda i Sverige) befolkning och nära 20 procent av befolkningen bor i områden med en stor andel befolkning födda i södra Europa och länder utanför Europa. Övriga befolkningen bor i områden som räknas som integrerade.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: att bo och arbeta i skåne, karta15, segregation, 2004
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Fastighets- och uthyrningsverksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Fastighets- och uthyrningsverksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

fastighets-ochuthyrningsverksamhet-sysselsttningperttort

Branschen växte 1998-2004 i alla regionens större tätorter, vilket avspeglar befolkningsutvecklingen där flyttrörelserna framför allt gått mot dessa och skapat ökad efterfrågan på branschens tjänster. De allra minsta tätorterna saknar som regel arbetstillfällen inom branschen eller har haft en sjunkande sysselsättningstrend.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 21, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Finansiell verksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Finansiell verksamhet - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

finansiellverksamhet-sysselsttningperttort

En majoritet av regionens tätorter saknar helt arbetstillfällen inom finansiell verksamhet. Endast Malmö, Helsingborg och Lund hade över 500 arbetstillfällen inom näringen. Det är dock i första hand de något mindre orterna som uppvisat tillväxt inom branschen 1998-2004.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 19, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Forskning och utveckling - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Forskning och utveckling - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

forskningochutveckling-sysselsttningperttort

Regionens arbetstillfällen inom forskning och utveckling är extremt koncentrerade till Lund. Endast 23 tätorter hyste år 2004 arbetstillfällen inom branschen och Lund stod ensamt för nära tre fjärdedelar av sysselsättningen. Därutöver fanns viss forsknings- och utvecklingsverksamhet i städer som Malmö, Kristianstad, Helsingborg, Landskrona och några till.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 25, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förskola och dagbarnvård - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Förskola och dagbarnvård - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

frskolaochdagbarnvrd-sysselsttningperttort

Sysselsättningstillväxt mellan 1998 och 2004 förekom främst i de mindre tätorterna, medan antalet arbetstillfällen stod i princip still eller gick tillbaka i de största. Ett förhållande som beror på att många barnfamiljer väljer att bosätta sig utanför de större städerna, även om man ofta väljer lägen med goda pendlingsmöjligheter.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 74, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Grundskoleutbildning - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Grundskoleutbildning - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

grundskoleutbildning-sysselsttningperttort

I likhet med förskola och dagbarnvård följer arbetstillfällena inom grundskolan befolkningsstrukturen, men det är betydligt fler tätorter som helt saknar verksamhet inom denna bransch än vad som är fallet inom förskola och dagbarnvård. Koncentrationsgraden är alltså något större. Branschen växte 1998-2004 i flertalet tätorter och då i synnerhet i de större.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 77, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Gymnasial utbildning - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

Gymnasial utbildning - tätortens andel av regionens arbetstillfällen 2004 och sysselsättningsförändring 1998-2004

gymnasialutbildning-sysselsttningperttort

Utbudet är starkt koncentrerat till de största tätorterna. Det är även bland dessa man hittar de som utvecklades starkast mellan 1998 och 2004. Upptagningsområdena för gymnasieskolor är mycket större än vad som är fallet för grundskolorna.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2004
Taggar: 1998-2004, 2004, branscher, handel och service i skåne, karta 80, näringsliv, sysselsättning, sysselsättningsförändring
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst