Kartbank

Strukturbild för Skåne har tagit fram en kartbank med cirka 500 kartor inom olika områden. Kartmaterialet är tillgängligt för alla att ladda ner och använda. Du hittar lättast genom att söka i kartbanken.
Region Skåne

Din sökning gav 709 träffar, visar sida 5 av 7

Kontakt för kartbanken: Rocky Cueva Alban, Jenny Rassmus och Jesper Borgström

Antal inflyttade företag från andra regiondelar samt flyttnetto mot andra regiondelar (2008)

Antal inflyttade företag från andra regiondelar samt flyttnetto mot andra regiondelar (2008)

antalinflyttadefretagfrnandraregiondelarsamtflyttnettomotandraregiondelar(2008)

De sydvästskånska kommunerna har ett negativt inflyttningsnetto mot övriga Skåne. Det totala antalet inflyttade företag är dock relativt litet när flyttningen mot den egna regiondelen exkluderas.

Källa: UC
Publiceringsår: 2008
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 31, 2008, företag, antal inflyttade företag, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal inflyttade företag per 1 000 invånare i Skånes tätorter (2008)

Antal inflyttade företag per 1 000 invånare i Skånes tätorter (2008)

antalinflyttadefretagper1000invnareisknesttorter(2008)

De inflyttade företagen koncentreras till södra Skåne i allmänhet och till Malmö, Lund och deras kranskommuner i synnerhet. Att glappet mellan stora och mindre tätorter ökar, inte bara befolkningsmässigt utan även företagsmässigt, syns i att de stora orterna i sydväst har haft fler inflyttade företag per capita, trots sin befolkningsstorlek, än de mindre orterna i framför allt norra Skåne. Det finns dock undantag i exempelvis nordskånska Vittsjö och sydskånska Trelleborg. Under 2008 flyttade 19 företag till Vittsjö, vilket innebär elva företag per 1 000 invånare. I Trelleborg var motsvarande siffror 103 inflyttade företag och fyra företag per 1 000 invånare.

Källa: UC
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, antal inflyttade företag, företag, karta 27, Image och attraktionskraft i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal inflyttade företag per tätort i Skåne (2008)

Antal inflyttade företag per tätort i Skåne (2008)

antalinflyttadefretagperttortiskne(2008)

När det gäller det totala antalet inflyttade företag på tätortsnivå följer inflyttningarna till största delen det befintliga storleksmönstret på tätorterna. I detta ligger en utveckling mot att skillnaden mellan stor och liten blir än mer påtaglig. Många små orter ökar både sin befolkningsstorlek och sitt faktiska antal företag, men de stora orterna ökar mer. Detta är ingalunda någon uppseendeväckande utveckling, utan ligger helt i linje med den allmänt ökande koncentrationsgraden av tjänster och arbetskraft till de regionala och delregionala kärnorna.

Källa: UC
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, antal nyinflyttade företag, företag, image och attraktionskraft i skåne, karta 26
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal nystartade företag per 1 000 invånare i Skånes kommuner (2008)

Antal nystartade företag per 1 000 invånare i Skånes kommuner (2008)

antalnystartadefretagper1000invnareiskneskommuner(2008)

Vellinge, Lund och Malmö är de kommuner i Skåne där företagen startas i störst utsträckning, relativt befolkningsstorleken. Detta är tre kommuner med en stark befolkningstillväxt och relativt goda ekonomiska förutsättningar. Att den kommunala ekonomin enskilt skulle ligga bakom detta mönster motsägs dock av att ett flertal av de mellanskånska kommunerna, med vitt skilda ekonomiska förutsättningar, haft ett jämförelsevis högt antal nystartade företag per invånare under den undersökta perioden. Såväl Höör, Svalöv, Sjöbo och Eslöv har ett nyföretagande som ligger över genomsnittet för Skåne på 6,5 nystartade företag per 1 000 invånare.

Källa: ITPS/UC/SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, antal nystartade företag, företag, karta 25, Image och attraktionskraft i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal sysselsatta i inflyttade företag samt nettoutveckling antal sysselsatta totalt (2008)

Antal sysselsatta i inflyttade företag samt nettoutveckling antal sysselsatta totalt (2008)

antalsysselsattaiinflyttadefretagsamtnettoutvecklingantalsysselsattatotalt(2008)

De nyinflyttade företagen skapar flest arbetstillfällen i Malmö, Lund, Helsingborg och Ängelholm.

Källa: FAD/SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, antal sysselsatta, företag, image och attraktionskraft i skåne, karta 32
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arkitekter & ingenjörer i Skånes kommuner

Arkitekter & ingenjörer i Skånes kommuner

arkitekteringenjreriskneskommuner

Arkitekter och ingenjörer ingår som en del av den superkreativa klassen.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, karta 5, sida 40, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Årligt flyttnetto (2004-2008)

Årligt flyttnetto (2004-2008)

rligtflyttnetto(2004-2008)

Kartan visar den sammantagna effekten av flyttningar 2004–2008. Alla kommuner utom Östra Göinge har inflyttningsöverskott. Uttryckt i absolut inflyttningsöverskott återfinns Malmö i topp med en nettoinflyttning på drygt 2 500 personer per år, men relateras inflyttningen till befolkningsstorlek hamnar Lomma överst med ett positivt överskott på 1,75 procent.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 5d, 2004-2008, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Årligt flyttnetto inom Skåne (2004-2008)

Årligt flyttnetto inom Skåne (2004-2008)

rligtflyttnettoinomskne(2004-2008)

Omfördelningen av befolkning inom Skåne innebär framför allt en utflyttning från Malmö och Lund till ett antal mindre kommuner, främst i omlandet. Flera mindre kommuner i nordvästra delarna av Skåne uppvisar ett negativt flyttnetto. Kartan visar att den interna omflyttningen sprider Skånes invånare från de större kommunerna till de mindre vilket gör att den initiala befolkningskoncentrationen till de större kommunerna jämnas ut.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 5a, 2004-2008, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Årligt flyttnetto Sverige (2004-2008)

Årligt flyttnetto Sverige (2004-2008)

rligtflyttnettosverige(2004-2008)

När det gäller flyttutbytet med övriga Sverige har Skåne som helhet ett positivt inflyttningsnetto. Uttryckt i absoluta antal flyttare har Malmö högst inflyttning, följt av Lund och Helsingborg. I nordöstra Skåne finns ett antal kommuner med negativt flyttutbyte med övriga Sverige. I synnerhet Malmö, men också flera andra kommuner, fungerar som inkörsportar till Skåne med ett positivt flyttnetto både från Sverige men också från utlandet.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 5b, 2004-2008, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Årligt flyttnetto utrikes (2004-2008)

Årligt flyttnetto utrikes (2004-2008)

rligtflyttnettoutrikes(2004-2008)

Samtliga skånska kommuner har en nettoinflyttning från utlandet, totalt 7 100 personer per år. Oavsett om vi ser till absolut antal invandrare eller sätter dem i relation till kommunernas befolkning uppvisar Malmö de högsta värdena. Malmös omkringliggande kommuner visar upp betydligt lägre värden. I synnerhet Malmö, men också flera andra kommuner, fungerar som inkörsportar till Skåne med ett positivt flyttnetto både från utlandet men också från övriga Sverige.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 5c, flyttnetto, 2004-2008, 2004-2008, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsandel 18 - 39 år i Skånes tätorter (2008)

Befolkningsandel 18 - 39 år i Skånes tätorter (2008)

befolkningsandel18-39risknesttorter(2008)

Kartan visar andel av Skånes befolkning som är 18 – 39 år, på tätortsnivå.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 10, skåne växer, åldersfördelning, 2008
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsandel 40 - 64 år i Skånes tätorter (2008)

Befolkningsandel 40 - 64 år i Skånes tätorter (2008)

befolkningsandel40-64risknesttorter(2008)

Kartan visar andel av Skånes befolkning som är 40 - 64, på tätortsnivå.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 11, skåne växer, åldersfördelning, 2008
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsandel med högskoleutbildning i Skånes tätorter (2008)

Befolkningsandel med högskoleutbildning i Skånes tätorter (2008)

befolkningsandelmedhgskoleutbildningisknesttorter(2008)

Kartan visar hur stor andel av Skånes befolkning som har högskoleutbildning, på tätortsnivå.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, karta 19, skåne växer, utbildningsnivå
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsandel över 65 i Skånes tätorter (2008)

Befolkningsandel över 65 i Skånes tätorter (2008)

befolkningsandelver65isknesttorter(2008)

Kartan visar andel av Skånes befolkning som är över 65, på tätortsnivå.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 12, skåne växer, åldersfördelning, 2008
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsandel under 18 år i Skånes tätorter (2008)

Befolkningsandel under 18 år i Skånes tätorter (2008)

befolkningsandelunder18risknesttorter(2008)

Kartan visar andel av Skånes befolkning som är under18 år, på tätortsnivå.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 9, skåne växer, åldersfördelning, 2008
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Befolkningsförändring i tätorter 03-08

Befolkningsförändring i tätorter 03-08

befolkningsfrndringittorter03-08

De senaste decenniernas flyttmönster har inneburit en befolkningsmässig centrering till storstadsregionerna, för såväl Skåne som för Sverige i stort. Befolkningsförändringarna mellan år 2003 och 2008 påvisar en fortsatt centrering till Skånes största städer i synnerhet, och till kommunernas centralorter i allmänhet. I södra och sydvästra Skåne växer även de minsta orterna, till skillnad från övriga Skåne.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 18, Markanvändning i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Bostadsbalans per kommun (2008)

Bostadsbalans per kommun (2008)

bostadsbalansperkommun(2008)

Under perioden 2000 – 2008 har bostadsbalansen i de skånska kommunerna förändrats. År 2000 upplevde nära hälften av Skånes kommuner ett bostadsöverskott. År 2008 anger endast en av Skånes kommuner ett bostadsöverskott.

Källa: Bostadsmarknadsenkät 2009
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 42, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Byggverksamhet - sysselsättning per tätort 2008 och sysselsättningsförändring 1998-2008

Byggverksamhet - sysselsättning per tätort 2008 och sysselsättningsförändring 1998-2008

byggverksamhet-sysselsttningperttort

Arbetstillfällen inom byggverksamhet finns främst i Skånes större tätorter (2008). De flesta tätorter har dock haft en procentuell ökning av arbetstillfällen inom byggverksamhet (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 1999-2008, 2008, branscher, framtidens näringsliv, karta 3, procentuell sysselsättningsförändring, sysselsättning, sysselsättningsförändring, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Chefsyrken i Skånes kommuner

Chefsyrken i Skånes kommuner

chefsyrkeniskneskommuner

Den första yrkesgrupp som analyserats bland de yrkesverksamma inom kreativa näringar är chefsyrken.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 9, Skånes kreativa kapacitet, sida 48, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Datorrelaterade matematiska yrken i Skånes kommuner

Datorrelaterade matematiska yrken i Skånes kommuner

datorrelateradematematiskayrkeniskneskommuner

Datorrelaterade
och matematiska yrken, utgör en delgrupp av den superkreativa klassen.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 4, Skånes kreativa kapacitet, sida 38, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och brottsfrekvens

Den kreativa klassen och brottsfrekvens

denkreativaklassenochbrottsfrekvens

Figuren redovisar sambandet mellan den kreativa klassen och brottsfrekvens. Figuren återseglar
ett samband där kommuner med hög andel kreativa yrken har lägre brottsfrekvens.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 15, sida 116, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och företagande i medelstora företag

Den kreativa klassen och företagande i medelstora företag

denkreativaklassenochfretagandeimedelstorafretag

Figuren presenterar sambandet mellan företagande i medelstora företag och den kreativa klassen

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 12, sida 111, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och integration

Den kreativa klassen och integration

denkreativaklassenochintegration

Vad gäller integration visar figuren att det inte finns något tydligt samband
mellan integration och andel kreativa yrken. Många kommuner med mycket låg integration (som
t.ex. Lund och Malmö) uppvisar hög andel kreativa yrken. Samtidigt uppvisar flera kommuner med hög
andel kreativa yrken en relativt hög integration (ex. Lomma, Vellinge och Staffanstorp).

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 18, sida 119, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och medianinkomster

Den kreativa klassen och medianinkomster

denkreativaklassenochmedianinkomster

Figuren presenterar sambandet mellan andel kreativa yrken och medianinkomster.
Figuren stödjer det förväntade sambandet att kommuner med hög andel kreativ klass är också kommuner
med höga inkomster.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 10, sida 109, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och nyföretagande

Den kreativa klassen och nyföretagande

denkreativaklassenochnyfretagande

Figuren redovisar sambandet mellan kreativ klass och nyföretagande. Även om nya företag startas av individer, och inte lokaliseringsegenskaper,
finns det ett tydligt positivt samband mellan nivån på nyföretagandet och faktorer
som utbildningsnivå, andel kunskapsintensiva tjänstebranscher och marknadspotential.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 13, sida 112, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och ohälsotal

Den kreativa klassen och ohälsotal

denkreativaklassenochohlsotal

Figuren visar sambandet mellan andel kreativ klass och ohälsotal. Som framgår av figuren gäller
att kommuner i Skåne med hög andel kreativa yrken tenderar att ha lägre ohälsotal.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 17, sida 118, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och religiositet

Den kreativa klassen och religiositet

denkreativaklassenochreligiositet

Figuren visar att religiositet tenderar att samvariera negativt med kreativa
yrken.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 18, sida 119, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och utbildning

Den kreativa klassen och utbildning

denkreativaklassenochutbildning

Figuren visar att sambandet mellan andel kreativa yrken och utbildningsnivå är tämligen entydigt.
Ingen av kommunerna i Skåne uppvisar någon markerad avvikelse från detta mönster.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 11, sida 110, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Den kreativa klassen och valdeltagande

Den kreativa klassen och valdeltagande

denkreativaklassenochvaldeltagande

Samvariationen mellan andelen kreativa yrken och valdeltagande uppvisar en tydlig positiv samvariation där kommuner
med högt valdeltagande tenderar att vara kommuner som också har en andel kreativa yrken.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 16, sida 117, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Färdigställda lägenheter i allmännyttans regi i Skånes kommuner (2008)

Färdigställda lägenheter i allmännyttans regi i Skånes kommuner (2008)

frdigstlldalgenheteriallmnnyttansregiiskneskommuner(2008)

Kartan visar antalet färdigställda lägenheter i allmännyttans regi år 2008. Kartorna bygger på statistik som kommunerna har rapporterat in till SCB.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 56, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Skånes kommuner (2008)

Färdigställda lägenheter i flerbostadshus i Skånes kommuner (2008)

frdigstlldalgenheteriflerbostadshusiskneskommuner(2008)

Det byggs något mer flerbostadshus om man jämför 1998 och 2008, men det är inga större skillnader och det är främst i västra Skåne som det byggs mer.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 51, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus i Skånes kommuner (2008)

Färdigställda lägenheter i flerbostadshus och småhus i Skånes kommuner (2008)

frdigstlldalgenheteriflerbostadshusochsmhusiskneskommuner(2008)

De lägenheter som byggs i Skåne (1998-2008) byggs främst i småhus.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 53, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Färdigställda lägenheter i småhus i Skånes kommuner (2008)

Färdigställda lägenheter i småhus i Skånes kommuner (2008)

frdigstlldalgenheterismhusiskneskommuner(2008)

Under perioden 1998-2008 ökar småhusbyggandet generellt i Skåne.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 49, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av antal utpendlare från Skånes kommuner 1998-2008

Förändring av antal utpendlare från Skånes kommuner 1998-2008

frndringavantalutpendlarefrnskneskommuner1998-2008

Kartan visar att pendlingen överlag har ökat mellan 1998 och 2008, utpendlingen i förhållande till kommunens nattbefolkning i arbetsför ålder har nämligen ökat från samtliga kommuner. Främst har utpendlingen dock ökat i Perstorp och i östra Skåne.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, karta 21, procentuell förändring av nattbefolkning i arbetsför ålder (16-64år) som pendlar ut från kommunen 1998 - 2008, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av antalet inpendlare till Skånes kommuner 1998 - 2008

Förändring av antalet inpendlare till Skånes kommuner 1998 - 2008

frndringavantaletinpendlaretillskneskommuner1998-2008

Kartan visar att alla kommuner utom Kristianstad fått fler inpendlare, i förhållande till sin dagbefolkning i arbetsför ålder, till sin kommun under perioden 1998 - 2008. Mest har inpendlingen ökat till Båstad och Vellinge

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, karta 22, procentuell förändring av dagbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar in till kommunen 1998 - 2008, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av medelålder i Skånes kommuner (2000 - 2008)

Förändring av medelålder i Skånes kommuner (2000 - 2008)

frndrigavmedellderiskneskommuner(2000-2008)

Ibland annat de traditionella semesterorterna kan man se att medelåldern har ökat. I de större städerna sker en föryngring av medelålder.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2000-2008, karta 8, medelålder, skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) efter utbildningsnivå (2008)

Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) efter utbildningsnivå (2008)

frdelningavbefolkningiarbetsfrlder(16-64r)efterutbildningsniv(2008)

Andelen av Skånes befolkning i arbetsför ålder som har högskoleutbildning har ökat något under perioden 2000 – 2008. Går det att plocka fram Skånesiffra på hur förändringen ser ut totalt i Skåne? År 2000 uppgick andelen skåningar i arbetsför ålder (16 – 64 år) med förgymnasial utbildning till 21,2 procent. Andelen med gymnasial utbildning uppgick till 48,5 procent och andelen med eftergymnasial utbildning uppgick till 30,3 procent. Motsvarande siffror för år 2008 var 15,8 procent, 46,8 procent och 37,4 procent. Mellan dessa år har andelen skåningar med eftergymnasial utbildning alltså ökat.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, karta 17, skåne växer, utbildningsnivå
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Forskare inom medicin, natur & samhällsvetenskap i Skånes kommuner

Forskare inom medicin, natur & samhällsvetenskap i Skånes kommuner

forskareinommedicinnatursamhllsvetenskapiskneskommuner

En annan av undergrupperna inom den superkreativa klassen är forskare inom medicin, natur- och
samhällsvetenskap. Eftersom de svenska yrkesdefinitionerna inte fullständigt matchar originalgrupperna
för kreativa klassen (baserat på Bureau of Labor Statistics, BLS), blir den svenska definitionen för
forskare i detta sammanhang något bredare. I denna studie inkluderas i denna grupp följande yrkeskategorier:
fysiker och kemister; universitets- och högskolelärare; biomedicinska analytiker; specialister
inom biologi, jord- och skogsbruk; lantmästare och skogsmästare; samt samhälls- och språkvetare.
Samtliga dessa yrkesgrupper ingår i kreativa klassen, men skulle baserat på BLS definitioner eventuellt
ha kategoriserats annorlunda. Definition av denna undergrupp i denna studie är därmed relativt bred,
vilket innebär att de förväntade andelarna går upp något.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 6. Skånes kreativa kapacitet, sida 42, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Forskning och utveckling - sysselsättning per tätort

Forskning och utveckling - sysselsättning per tätort

forskningochutveckling-sysselsttningperttort

Regionens arbetstillfällen inom forskning och utveckling (FoU) finns framförallt i universitetsstaden Lund, men till viss del även i de andra högskoleorterna samt i Landskrona (2008). Lund och Hässleholm har haft en kraftig sysselsättningsökning inom FoU medan de andra berörda tätorterna haft en kraftig sysselsättningsminskning (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 1999-2008, 2008, branscher, framtidens näringsliv, karta 4, procentuell sysselsättningsförändring, sysselsättning, sysselsättningsförändring, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Genomsnittligt försäljningspris för småhus per kommun (2008)

Genomsnittligt försäljningspris för småhus per kommun (2008)

genomsnittligtfrsljningsprisfrsmhusperkommun(2008)

Prisutvecklingen har varit kraftigt positiv i hela Skåne under perioden 1998 – 2008 för småhus.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 24, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Handel - sysselsättning per tätort och sysselsättningsförändring 1998-2008

Handel - sysselsättning per tätort och sysselsättningsförändring 1998-2008

handel-sysselsttningperttort

Arbetstillfällena inom handel är flest i Skånes större tätorter (2008). Flera av dessa (Lund, Ystad, Kristianstad) har dock haft en utveckling där arbetstillfällena inom handel har minskat (1998 - 2008) medan många mindre orter ökat sina arbetstillfällen inom handel (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 1999-2008, 2008, branscher, framtidens näringsliv, karta 6, procentuell sysselsättningsförändring, sysselsättning, sysselsättningsförändring, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Hotell- och restaurangverksamhet - sysselsättning per tätort

Hotell- och restaurangverksamhet - sysselsättning per tätort

hotell-ochrestaurangverksamhet-sysselsttningperttort

Arbetstillfällen inom hotell- och restaurangbranschen finns främst i Skånes större tätorter (2008), men dessa har till stor del haft en minskning av hotell- och restaurangbranschen medan många mindre orter ökat arbetstillfällena inom branschen (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: Framtidens näringsliv, TemaPM Näringslivsdialog, Karta 9, Procentuell sysselsättningsförändring, branscher, 1999-2008, 2008, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Inpendling till tätorter 2008

Inpendling till tätorter 2008

inpendlingtillttorter2008

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande dagbefolkningen i en tätort som pendlar in till tätorten. En hög andel inpendlare visar att det är många som arbetar i tätorten men som bor någon annan stans, medan en låg andel inpendlare visar att många som arbetar i tätorten även bor där.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: andel av dagbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar in till tätorten 2008, framtidens näringsliv, karta 20, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Jurister i Skånes kommuner

Jurister i Skånes kommuner

juristeriskneskommuner

En av yrkesgrupperna som ingår i ”yrkesverksamma inom kreativa näringar” är jurister.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 11, Skånes kreativa kapacitet, sida 52, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Konst, design, underhållning, sport och media i Skånes kommuner

Konst, design, underhållning, sport och media i Skånes kommuner

konstdesignunderhllningsportochmediaiskneskommuner

En av de yrkesgrupper som väckt mest uppmärksamhet bland i Richard Floridas kreativa klassdefinition
är de så kallade bohem-grupperna. Detta är en grupp som normalt inte inkluderas i humankapitalmått,
som är baserade på utbildning. Ett av Floridas argument för att fortfarande inkludera dem är
att de till stor del bygger på kreativitet.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2010, karta 8, kreativa klassen, kreativitet, sida 46, skånes kreativa kapacitet
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Kreativa klassen i Skånes kommuner

Kreativa klassen i Skånes kommuner

kreativaklasseniskneskommuner

Den första och mest aggregerade gruppen som kartläggs är den kreativa klassen, det vill säga andelen av
de yrkesverksamma i kommunen som har ett kreativt yrke.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, karta 1, sida 32, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Kvalificerade företagstjänster - sysselsättning per tätort

Kvalificerade företagstjänster - sysselsättning per tätort

kvalificeradefretagstjnster-sysselsttningperttort

Kvalificerade företagstjänster innefattar t.ex. konsultverksamhet, ekonomisk och juridisk rådgivning, teknisk provning och analys samt arkitektverksamhet. Förekomsten av kvalificerade företagstjänster hör i hög grad samman med tätorterna storlek, och kvalificerade företagstjänster finns främst i större tätorter. De flesta skånska tätorter, större och mindre, har dock haft en procentuell ökning av arbetstillfällen inom kvalificerade företagstjänster (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: 1999-2008, 2008, branscher, framtidens näringsliv, karta 5, procentuell sysselsättningsförändring, sysselsättning, sysselsättningsförändring, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Kvalificerade säljare i Skånes kommuner

Kvalificerade säljare i Skånes kommuner

kvalificeradesljareiskneskommuner

Den sista gruppen av kreativa yrken som ingår i kreativa klassen är så kallade kvalificerade säljare, dvs. säljare
där produkterna som säljs kräver en mer omfattande kunskap än för den genomsnittliga säljaren (till exempel
fastighetsmäklare).

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 13, Skånes kreativa kapacitet, sida 56, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Läkare och sjukvårdstekniker i Skånes kommuner

Läkare och sjukvårdstekniker i Skånes kommuner

lkareochsjukvrdsteknikeriskneskommuner

Läkare och sjukvårdstekniker utgör en av de större yrkesgrupperna inom ”yrkesverksamma inom kreativa
näringar” och är också tillsammans med yrken inom utbildningssektorn och biblioteksyrken en av de
större grupperna inom kreativa klassen. Precis som utbildningsrelaterade yrkesgrupper, återfinns dessa
grupper i princip överallt där det finns befolkning, eftersom sjukvård liksom utbildning är offentligt
tillhandahållen.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 12, Skånes kreativa kapacitet, sida 54, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Lokala arbetsmarknadsregioner 2008

Lokala arbetsmarknadsregioner 2008

lokalaarbetsmarknadsregioner2008

Skåne är idag uppdelat i tre lokala arbetsmarknadsregioner (Malmö-Lund, Kristianstad-Hässleholm samt Älmhult) varav de två senare är länsgränsöverskridande.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, arbetsmarknadsregioner, framtidens näringsliv, karta 15, karta 45, lokala arbetsmarknadsregioner, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Medelålder i Skånes kommuner (2008)

Medelålder i Skånes kommuner (2008)

medellderiskneskommuner(2008)

I högskoleorterna med omgivande orter är medelåldern lägre än genomsnittet. I sydöstra Skåne och i Båstad är medelåldern högre.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 7, skåne växer, medelålder, 2008
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Nyinflyttade företag i Skånes tätorter 2008

Nyinflyttade företag i Skånes tätorter 2008

nyinflyttadefretagisknesttorter2008

Det har flyttat in flest företag till sydvästra Skåne under år 2008.

Källa: UC
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, antal nyinflyttade företag, framtidens näringsliv, företag, karta 13, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Nystartade företag per 1000 invånare i Skånes kommuner (kvartal 4 2007 - kvartal 3 2008)

Nystartade företag per 1000 invånare i Skånes kommuner (kvartal 4 2007 - kvartal 3 2008)

nystartadefretagper1000invnareiskneskommuner(kvartal42007-kvartal32008)

Kartan visar antalet nystartade företag i Skånes kommuner under ett år. Observera att statistiken även omfattar egenföretagare.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: 2008, företag, karta 34, nystartade företag, skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Pendlingsöverskott för tätorter 2008

Pendlingsöverskott för tätorter 2008

pendlingsverskottfrttorter2008

Genom att studera förhållandet mellan tätorters förvärvsarbetande dagbefolkning och förvärvsarbetande nattbefolkning har en kvot tagits fram som visar om tätorten har ett överskott eller underskott av förvärvsarbetande dagbefolkning gentemot den förvärvsarbetande nattbefolkningen. De tätorter med ett överskott kan sägas vara inpendlingsorter (större inpendling än utpendling) medan orter med ett underskott är utpendlingsorter (större utpendling än inpendling).

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: framtidens näringsliv, in- och utpendlingsorter, karta 18, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Primärnäringar - sysselsättning per tätort

Primärnäringar - sysselsättning per tätort

primrnringar-sysselsttningperttort

Primärnäringar är i huvudsak en areell bransch. Arbetstillfällena inom primärnäringar är ganska jämnt fördelade i Skåne (2008) och har procentuellt sett framför allt minskat i Skånes större tätorter (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: Framtidens näringsliv, TemaPM Näringslivsdialog, Karta 1, Procentuell sysselsättningsförändring, branscher, 1999-2008, 2008, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell andel landyta per kommun som utgörs av väg eller järnvägsinfrastruktur

Procentuell andel landyta per kommun som utgörs av väg eller järnvägsinfrastruktur

procentuellandellandytaperkommunsomutgrsavvgellerjrnvgsinfrastruktur

I den beräknade ytan ingår inte områden för banvallar, bullervallar, bangårdar, skyddszoner eller annan impedimentmark, utan endast hårdgjord yta för järnvägsspår och vägar farbara med bil. Inräknat även den omgivande vägmarken, kan mängden mark som tas i anspråk för transportinfrastruktur utgöra i det närmaste det dubbla mot det nu angivna. De västra kustkommunerna, och i synnerhet Malmö och Burlöv, har procentuellt sett den största mängden mark avsatt till väg- och järnvägsändamål i Skåne.

Källa: Banverket och Vägverket
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 11
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell befolkningsförändring i Skånes tätorter (1998 - 2008)

Procentuell befolkningsförändring i Skånes tätorter (1998 - 2008)

procentuellbefolkningsfrndringisknesttorter(1998-2008)

Befolkningsutvecklingen på tätortsnivå karaktäriseras av en stark tillväxt i framförallt västra Skåne.

Källa: Region Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 4, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell prisökning för småhus 1981 2008

Procentuell prisökning för småhus 1981 2008

procentuellpriskningfrsmhus19812008

Under perioden 1981-2008 har priserna procentuellt ökat mest i de sydvästskånska kommunerna Vellinge, Lomma och Trelleborg medan de ökat minst i Östra Göinge, Osby, Bromölla och Perstorp. Under perioden 2003-2008 har sydvästra Skåne inte längre Skånes kraftigaste procentuella prisökningar, till skillnad från perioden 1981-2008. Dessa återfinns istället i Hörby, Örkelljunga och Ängelholm, det vill säga mindre kommuner relativt långt från Malmöområdet. Det bör dock noteras att de procentuella skillnaderna mellan kommunerna är relativt små och något definitivt trendbrott kan inte påvisas.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 3a, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell prisökning för småhus 2003 2008

Procentuell prisökning för småhus 2003 2008

procentuellpriskningfrsmhus20032008

Under perioden 2003-2008 har sydvästra Skåne inte längre Skånes kraftigaste procentuella prisökningar, till skillnad från perioden 1981-2008. Dessa återfinns istället i Hörby, Örkelljunga och Ängelholm, det vill säga mindre kommuner relativt långt från Malmöområdet. Det bör dock noteras att de procentuella skillnaderna mellan kommunerna är relativt små och något definitivt trendbrott kan inte påvisas.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, 3b
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Procentuell prisökning för småhus per kommun (1998 - 2008)

Procentuell prisökning för småhus per kommun (1998 - 2008)

procentuellpriskningfrsmhusperkommun(1998-2008)

Procentuellt har prisökningen för småhus varit störst i Simrishamn, Skurup, Svedala och Vellinge. År 2008 har Vellinge, Lomma, och Malmö de högsta genomsnittspriserna (över 3 milj.) för småhus.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 27, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan Bohemindex och den kreativa klassen i Skåne

Sambandet mellan Bohemindex och den kreativa klassen i Skåne

sambandetmellanbohemindexochdenkreativaklasseniskne

Figur 4 visar sambandet mellan den kreativa klassen och bohemindex. Här finns ett relativt tydligt
positivt samband: kommuner med ett högt bohemindex tenderar också att ha ett en ett stort inslag av
den kreativa klassen, dvs. en hög andel av yrkena i kommunen är klassade som kreativa. Notera att i
den kreativa klassen ingår ett antal yrken som också ingår i bohemindex. Detta kan förklara det starkare
sambandet mellan bohemindex och den kreativa klassen.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 4, sida 94, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan Bohemindex och den superkreativa klassen i Skåne

Sambandet mellan Bohemindex och den superkreativa klassen i Skåne

sambandetmellanbohemindexochdensuperkreativaklasseniskne

Figuren visar sambandet mellan Bohemindex och den superkreativa klassen i Skåne.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 7, sida 97, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan Bohemindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne

Sambandet mellan Bohemindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne

sambandetmellanbohemindexochyrkesverksammaikreativanringariskne

Figuren visar sambandet mellan Bohemindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 8, sida 98, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan den kreativa klassen och privata tjänster som andel av industrin

Sambandet mellan den kreativa klassen och privata tjänster som andel av industrin

sambandetmellandenkreativaklassenochprivatatjnstersomandelavindustrin

Figuren pekar tydligt på ett positivt samband mellan andelen kreativa yrken och storleken på den
privata tjänstesektorn. I kommuner där lönesumman i privata tjänster är stor i relation till industrin
tenderar den kreativa klassen att vara stor.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 9, sida 108, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan RFSLs toleransindex och Bohemindex i Skåne

Sambandet mellan RFSLs toleransindex och Bohemindex i Skåne

sambandetmellanrfslstoleransindexochbohemindexiskne

Figuren redovisar toleransindex på den horisontella axeln och bohemindex på
den vertikala och visar att det finns ett svagt positivt samband mellan toleransindex och bohemindex i Skånes
kommuner.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: figur 2, Skånes kreativa kapacitet, sida 92, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan RFSLs toleransindex och den kreativa klassen i Skåne

Sambandet mellan RFSLs toleransindex och den kreativa klassen i Skåne

sambandetmellanrfslstoleransindexochdenkreativaklasseniskne

Figuren visar att sambandet mellan toleransindex enligt RFSL och den kreativa klassen (dvs. yrken
klassade som kreativa som andel av alla yrken) är grötigt och tämligen svagt. Det finns inget entydigt samband
mellan toleransindex och den kreativa klassen.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 3, sida 93, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan Toleransindex och den superkreativa klassen i Skåne

Sambandet mellan Toleransindex och den superkreativa klassen i Skåne

sambandetmellantoleransindexochdensuperkreativaklasseniskne

Figuren visar sambandet mellan Toleransindex och den superkreativa klassen

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: figur 5, Skånes kreativa kapacitet, sid 95, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Sambandet mellan Toleransindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne

Sambandet mellan Toleransindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne

sambandetmellantoleransindexochyrkesverksammaikreativanringariskne

Figuren visar sambandet mellan Toleransindex och yrkesverksamma i kreativa näringar i Skåne.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Skånes kreativa kapacitet, figur 6, sida 96, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Servicesektor - sysselsättning per tätort

Servicesektor - sysselsättning per tätort

servicesektor-sysselsttningperttort

Arbetstillfällena inom servicesektorn finns främst i Skånes större tätorter (2008). Det är dock många orter som ökat sin servicesektor (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: Framtidens näringsliv, TemaPM Näringslivsdialog, Karta 8, Procentuell sysselsättningsförändring, branscher, 1999-2008, 2008, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Skånes årliga befolkningsökning och färdigställda lägenheter (1975 - 2008)

Skånes årliga befolkningsökning och färdigställda lägenheter (1975 - 2008)

sknesrligabefolkningskningochfrdigstlldalgenheter(1975-2008)

Glappet mellan antal lägenheter och den årliga befolkningsökningen är stort och det tenderar att öka.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: figur 2, skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Superkreativa klassen i Skånes kommuner

Superkreativa klassen i Skånes kommuner

superkreativaklasseniskneskommuner

Den superkreativa klassen är ett samlingsnamn för en grupp yrken som har relativt stor självbestämmande
över den egna arbetssituationen och vars yrkesutövning i hög grad baseras på kreativitet och kunskap.
De inkluderande yrkesgrupperna är: matematiker och programmerare; arkitekter och ingenjörer;
forskare; yrken relaterade till utbildningsverksamhet och bibliotek; samt konst, design, underhållning,
sport och media.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 2, Skånes kreativa kapacitet, sida 34, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätortsexpansion Helsingborg

Tätortsexpansion Helsingborg

ttortsexpansionhelsingborg

Kartan visar expansionen under perioden 1962-2005 av Helsingborgs stad samt tätorterna omkring Helsingborg. Tätorterna Helsingborg och Ödåkra har under perioden i princip vuxit samman genom utbyggnad av industriområdena Väla södra och Väla norra. Däremellan ligger orten Väla by som inte redovisas på kartan.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 5a
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätortsexpansion Kristianstad

Tätortsexpansion Kristianstad

ttortsexpansionkristianstad

Kartan visar expansionen av tätorterna i Kristianstads omgivningar. Precis som i västra och södra Skåne finns här högklassig jordbruksmark. Tätorterna Norra Åsum och Hammar har i det närmaste vuxit samman med Kristianstad och det är tydligt hur väg- och järnvägsinfrastrukturen utgör ryggraden för hela den bebyggda ytan.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 5b
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätortsexpansion Malmö-Lund

Tätortsexpansion Malmö-Lund

ttortsexpansionmalm-lund

Till det som framgår i kartan ska även läggas den infrastruktur som tillkommit under perioden. Etablerandet av Yttre Ringvägen i Malmö har exempelvis inneburit omfattande ingrepp på klass 8-10-jordar. Ringleder likt denna innebär hög tillgänglighet vilket lockar exploatörer. Efter några år har nya lokaliseringar uppstått utmed trafikleden och stadens gräns flyttas ut. Nya trafikanläggningar innebär dessutom stor påverkan på markanvändningen även i exempelvis en vägs närområde. Av- och påfarter samt planskildhet är mycket ytkrävande. Ett generellt skyddsavstånd på 12 meter råder för allmänna vägar. För större vägar, som Yttre Ringleden, gäller skyddsavstånd på upp till 50 meter.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 5c, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätortsexpansion Simrishamn

Tätortsexpansion Simrishamn

ttortsexpansionsimrishamn

Också landskapet i Skånes sydöstra hörn präglas i mångt och mycket av högklassig jordbruksmark. Simrishamns expansion har inneburit stora ingrepp på denna mark. Framför allt i tidsspannet 1962-1980.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 5d
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tätortsexpansion Skåne

Tätortsexpansion Skåne

ttortsexpansionskne

I kartan framgår att expansionen varit som kraftigast i Skånes västra delar, där den mest högklassiga jordbruksmarken finns.

Källa: Länsstyrelsen i Skåne
Publiceringsår: 2008
Taggar: Markanvändning i Skåne, karta 5
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tillverkningsindustri - sysselsättning per tätort

Tillverkningsindustri - sysselsättning per tätort

tillverkningsindustri-sysselsttningperttort

Förekomsten av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin hänger i hög grad samman med tätorternas storlek, de flesta arbetstillfällena finns i de största tätorterna. Procentuellt sett har det dock skett en minskning av arbetstillfällena inom tillverkningsindustrin främst i Skånes största tätorter medan det skett en ökning i de mindre tätorterna, och då främst i nordöstra Skåne (1998-2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: Framtidens näringsliv, TemaPM Näringslivsdialog, Karta 2, Procentuell sysselsättningsförändring, 1999-2008, 2008, Sysselsättningsförändring, sysselsättning, branscher, 1999-2008, 2008, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tobins Q i Skånes kommuner (2008)

Tobins Q i Skånes kommuner (2008)

tobinsqiskneskommuner(2008)

En indikator på hur utvecklingen ser ut i en region eller en kommun är att titta på hur prisutvecklingen på småhus ser ut. För att kunna beräkna om det lönar sig att bygga har en standardisering av försäljningspriset av småhus tagits fram, Tobins Q. Tobins Q är en investeringsteori där man dividerar marknadsvärdet inom ett bestämt geografiskt område för småhus med produktionskostnaderna. Ett tal över 1.0 visar att det är lönsamt att bygga inom det geografiska området. Det genomsnittliga Q-värdet i Sverige är 1.05 vilket innebär att det i genomsnitt lönar sig att bygga i landet. Genomsnittet för de skånska kommunerna är 1.08, något högre än riksgenomsnittet. I stora delar av skåne är det lönsamt att bygga småhus.

Källa: Institutionen för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 31, skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Tobins Q medelvärde per bostadsområde (2008)

Tobins Q medelvärde per bostadsområde (2008)

tobinsqmedelvrdeperbostadsomrde(2008)

Källa: Institutionen för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 30, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Totalt antal bostäder i Skånes kommuner (2008)

Totalt antal bostäder i Skånes kommuner (2008)

totaltantalbostderiskneskommuner(2008)

Kartan visar totalt antal bostäder i Skånes kommuner år 2008.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 21, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Transport och magasinering - sysselsättning per tätort

Transport och magasinering - sysselsättning per tätort

transportochmagasinering-sysselsttningperttort

De flesta arbetstillfällena inom transport och magasinering finns i Malmö och Helsingborg. Här, och i flera andra av Skånes större tätorter, har dock sysselsättningen inom branschen gått tillbaka medan den vuxit i mindre tätorter (1998 - 2008).

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2008
Taggar: Framtidens näringsliv, TemaPM Näringslivsdialog, Karta 7, Procentuell sysselsättningsförändring, 1999-2008, 2008, Sysselsättningsförändring, sysselsättning, branscher, 1999-2008, 2008, sysselsättningsförändring, sysselsättning
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Utbildningssektorn och biblioteksyrken i Skånes kommuner

Utbildningssektorn och biblioteksyrken i Skånes kommuner

utbildningssektornochbiblioteksyrkeniskneskommuner

Yrken inom utbildningssektorn och biblioteksyrken utgör en relativt stor andel av kreativa klassen.
Samtidigt är det en av grupperna som i lägst grad relateras till ekonomisk tillväxt, delvis på grund av
att dessa yrkesgrupper är jämnare fördelade i relation till befolkningens storlek.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: karta 7, Skånes kreativa kapacitet, sida 44, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Utpendling från tätorter 2008

Utpendling från tätorter 2008

utpendlingfrnttorter2008

Kartan visar hur stor andel av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i en tätort som pendlar ut från tätorten. En hög andel utpendlare visar att de är få som både bor och arbetar på orten medan en låg andel utpendlare visar på att många som bor i tätorten även arbetar där.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2008
Taggar: andel av nattbefolkning i arbetsför ålder (16-64 år) som pendlar ut från tätorten, framtidens näringsliv, karta 19, temapm näringslivsdialog
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Utveckling av Tobins Q i Skånes kommuner (1998 - 2008)

Utveckling av Tobins Q i Skånes kommuner (1998 - 2008)

utvecklingavtobinsqiskneskommuner(1998-2008)

Källa: Institutionen för bostads- och urbanforskning, Uppsala universitet
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 29, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Yrkesverksamma i kreativa näringar i Skånes kommuner

Yrkesverksamma i kreativa näringar i Skånes kommuner

yrkesverksammaikreativanringariskneskommuner

Den andra stora delgruppen av kreativa klassen är de så kallade yrkesverksamma i kreativa näringar. I
denna grupp ingår yrkena: chefer; affärs- och finansyrken; jurister; sjukvårdsyrken och sjukvårdstekniker;
samt kvalificerade säljare. Till skillnad från de superkreativa yrkesgrupperna, styrs dessa yrkesgrupper
i högre grad av regelverk och formalia.

Källa: Internationella handelshögskolan i Jönköping
Publiceringsår: 2008
Taggar: Karta 3, Skånes kreativa kapacitet, sida 36, kreativitet, kreativa klassen, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Andel av befolkning född utanför Sverige eller Danmark per SAMS-område (2007)

Andel av befolkning född utanför Sverige eller Danmark per SAMS-område (2007)

andelavbefolkningfddutanfrsverigeellerdanmarkpersams-omrde(2007)

Det är framför allt i delar av de större städernas ytterområden som andelen födda utanför Sverige eller Danmark är som störst. De flesta av dessa bostadsområden, som till största del utgörs av flerbostadshus, etablerades i samband med miljonprogrammet under perioden 1965-1975. Några homogena områden med enbart svenskfödda finns inte, även om andelen födda utanför Sverige eller Danmark i stora delar av Skåne inte överstiger fem procent.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 38, segregation, 2010
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Antal nystartade företag per 1000 invånare i Skånes kommuner 2007

Antal nystartade företag per 1000 invånare i Skånes kommuner 2007

antalnystartadefretagper1000invnareiskneskommuner

Vid en regional jämförelse kan man se att antalet nya företag per invånare under 2007 var som högst i de nordvästra, sydvästra och sydöstra hörnen av Skåne, medan nyföretagandet per invånare var lägre i nordöstra Skåne och i Mellanskåne. Notera att kartan visar situationen under ett specifikt år.

Källa: ITPS publikationer
Publiceringsår: 2007
Taggar: 2007, antal nystartade företag, företag, karta 10, markanvändning i skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Ättekulla verksamhetsområde, Helsingborg (2007)

Arbetsplatstäthet Ättekulla verksamhetsområde, Helsingborg (2007)

arbetsplatstthetttekullaverksamhetsomrdehelsingborg(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 68, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Berga verksamhetsområde, Helsingborg (2007)

Arbetsplatstäthet Berga verksamhetsområde, Helsingborg (2007)

arbetsplatstthetbergaverksamhetsomrdehelsingborg(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 67, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Center Syd verksamhetsområde, Kävlinge (2007)

Arbetsplatstäthet Center Syd verksamhetsområde, Kävlinge (2007)

arbetsplatstthetcentersydverksamhetsomrdekvlinge(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 62, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Fosie verksamhetsområde, Malmö (2007)

Arbetsplatstäthet Fosie verksamhetsområde, Malmö (2007)

arbetsplatstthetfosieverksamhetsomrdemalm(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 63, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Kristianstad centrum, Kristianstad (2007)

Arbetsplatstäthet Kristianstad centrum, Kristianstad (2007)

arbetsplatstthetkristianstadcentrumkristianstad(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 65, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Lunds universitetssjukhus, Lund (2007)

Arbetsplatstäthet Lunds universitetssjukhus, Lund (2007)

arbetsplatstthetlundsuniversitetssjukhuslund(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 64, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Arbetsplatstäthet Ystad hamn, Ystad (2007)

Arbetsplatstäthet Ystad hamn, Ystad (2007)

arbetsplatstthetystadhamnystad(2007)

Verksamhetsområde, dess utbredning samt antal anställda. Olika verksamheter har olika behov och preferenser vad gäller markanvändning och tillgång till infrastruktur.

Källa: Skånedatabasen
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 66, Skåne växer
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Färdigställda lägenheter per kommun 78-07

Färdigställda lägenheter per kommun 78-07

frdigstlldalgenheterperkommun78-07

Kartan visar förhållandet mellan antalet färdigställda lägenheter i flerbostadshus respektive i småhus per kommun mellan åren 1978-1987, 1988-1997 och 1998-2007. Ur kartan kan bland annat utläsas att över hälften av Perstorps kommuns lägenheter färdigställda i det aktuella tidsintervallet finns i småhus byggda mellan 1978 och 1987.

Källa: Fastighetsregistret och SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 8, Markanvändning i Skåne
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förändring av boendesegregationsindex i Skånes kommuner mellan 2003 och 2007

Förändring av boendesegregationsindex i Skånes kommuner mellan 2003 och 2007

frndringavboendesegregationsindexiskneskommunermellan2003och2007

Här illustreras hur boendesegregationen med avseende på födelseland har utvecklats mellan år 2003 och 2007 på kommunnivå. Här syns överlag en positiv trend då indextalen sjunker i 26 av Skånes 33 kommuner. Boendesegregationsindex baseras på var den utrikes födda befolkningen är bosatt.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: image och attraktionskraft i skåne, karta 39, segregation, 2003-2007
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) inom olika näringsgrenar 2007

Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16 - 64 år) inom olika näringsgrenar 2007

frdelningavbefolkningiarbetsfrlder(16-64r)inomolikanringsgrenar2007

Kartan visar (tillsammans med kartan: Fördelning av befolkning i arbetsför ålder (16-64 år) inom olika näringsgrenar 1993) utvecklingen inom olika näringsgrenar under perioden 1993 - 2007. Tjänstenäringarna är den största näringsgrenen i Skåne.

Källa: SCB
Publiceringsår: 2007
Taggar: framtidens näringsliv, karta 11, temapm näringslivsdialog, befolkning i arbetsför ålder, branscher, sysselsättning, 2007, sysselsättningsandel, sysselsättningsandel branscher, branscher
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 0-17 år (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 0-17 år (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavldersgruppen0-17r(2003-2007)

Personer mellan 0–17 år flyttar sällan själva. Kartorna kan därför antas visa barnfamiljers flyttmönster. Kommunernas varierande sammansättning av bostäder väntas ha en ganska blygsam effekt på deras flyttmönster även om Malmö-Lund och Helsingborgsområdena har lite mer fördelaktiga positioner. Den faktiska attraktionen avviker emellertid från mönstret. Till Lund och Ängelholm flyttar betydligt färre än väntat medan det till Landskrona flyttar betydligt fler personer i åldersgruppen än kommunens sammansättning av bostadstyper antyder. Flera kommuner i centrala och södra Skåne har också en högre inflyttning än väntat. Överlag finns det en tydlig attraktionskraft i de centralt belägna kommunerna när det gäller gruppen. Denna grupp flyttar i högre grad än väntat till landsbygd, mindre tätorter, samt småhusområden i större tätorter. Här kan trygghetsaspekten antas spela in.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 41a och 41b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 18-24 år (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 18-24 år (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavldersgruppen18-24r(2003-2007)

Unga vuxna (18–24 år) tillhör de grupper som flyttar oftast. Utifrån kommunens sammansättning av bostadstyper väntas en stor inflyttning till Helsingborg, Landskrona, Lund och Malmö. Attraktivitet utifrån faktisk inflyttning avviker dock från detta mönster. Studentkommunerna Lund och Kristianstad har en högre attraktivitet än förväntat medan Skånes västkust, i synnerhet Malmö och Helsingborg, visar på en lägre attraktivitet. Överlag har flera kommuner med stora lärosäten en högre faktisk attraktion än väntat utifrån deras bostadssammansättning. Skälet är förmodligen studentinflyttningen. Malmö och Helsingborg har båda en lägre attraktion än förväntat utifrån sammansättningen av bostäder. Prisnivå och tillgänglighet på bostäder kan vara delar av förklaringen.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 15a och 15b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 25-34 år (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 25-34 år (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavldersgruppen25-34r(2003-2007)

Personer i åldern 25–34 år flyttar gärna till de bostadstyper som är vanliga i Landskrona, Helsingborg, Lund och Malmö. Malmö och Lund visar upp en ännu högre attraktivitet än förväntat utifrån sammansättningen av bostadstyper. Stadsmiljöerna i Malmö och Lund attraherar, överlag, denna ålderskategori i högre grad än förväntat. Observera att Helsingborg här utgör ett undantag, staden lockar inte till sig så många inflyttare som förväntat utifrån bostadssammansättningen i kommunen, medan Kristianstad lockar till sig något fler än väntat. En försvarlig andel av denna åldersgrupp kan också förväntas utgöras av hemvändare från universitetsutbildningar på andra håll i landet. Konstaterandet att denna grupp i högre utsträckning än väntat väljer Malmö och Lund som etableringsorter visar på vikten av att kunna erbjuda dessa personer ett kvalificerat utbud av arbeten. Det kan även handla om att dessa personer sätter ett högt värde i de miljöer som större städerna har att erbjuda.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 16a och 16b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 35-64 år (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 35-64 år (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavldersgruppen35-64r(2003-2007)

Utifrån kommunernas bostadssammansättning väntas de mellan 35-64 år som flyttar hamna i Helsingborg, Landskrona, Lund men främst Malmö. Attraktiviteten utifrån faktisk inflyttning förstärker denna tendens ytterligare. Undantaget är dock Lund som uppvisar en lägre attraktivitet än väntat utifrån sammansättningen av bostadstyper. Också flera kommuner längs den södra kusten samt i de centrala delarna av Skåne attraherar personer mellan 35 och 64 år lägre än väntat utifrån bostadssammansättningen. Resultatet kan möjligtvis antyda en förskjutning i preferenser då även individer i familjebildande åldrar väljer en bostad i stadsmiljöer framför en i kranskommuner. Samtidigt kan man också se att centralt belägna kommuner attraherar fler än väntat även i denna ålderskategori, liksom Helsingborg som därmed kan konstateras vara en stad som attraherar äldre inflyttare i högre grad än Malmö, Lund och Kristianstad.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 17a och 17b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 65+ år (2003-2007)

Förväntad och faktisk inflyttning av åldersgruppen 65+ år (2003-2007)

frvntadochfaktiskinflyttningavldersgruppen65r(2003-2007)

De äldsta åldersgrupperna har lägst flyttbenägenhet, men den inflyttning som trots allt sker borde – att döma av bostadssammansättningen – framför allt hamna i Malmö, Lund och Helsingborg samt några ytterligare kommuner. Attraktiviteten utifrån faktisk inflyttning avviker dock stort från dessa förväntningar. De äldre visar sig istället attraheras av kommuner på längre avstånd från Malmö–Lund respektive Helsingborgsområdena. Sammanfattningsvis har merparten av västra Skåne en lägre attraktivitet än väntat medan norra och framförallt sydöstra delarna har en högre attraktivitet. För denna åldersgrupp har alltså flerbostadshus och innerstad ersatts av mer lantliga miljöer och småstadens kvalitéer.

Källa: SCB/Region Skåne
Publiceringsår: 2007
Taggar: Karta 18a och 18b, Image och attraktionskraft i Skåne, 2003-2007, flyttnetto
Copyright: © Strukturbild för Skåne/Region Skåne

 

Hämta högupplöst Hämta lågupplöst