Framgångsfaktorer – tips från andra

Fler erfarenheter och tips

• Effekt på resandet

  Införandet av en klimatväxling leder generellt till minskade utsläpp från resor som beläggs med avgiften. Ofta syns stora effekter på minskat resande den första tiden/åren efter införandet, 10 – 50 procents minskning är vanligt. Detta innebär minskade utsläpp och nästan alltid minskade kostnader.

  Inom en organisation förekommer det ofta stora skillnader i resultat mellan olika avdelningar. Det är tydligt att effekten hänger ihop med både ursprungsläget, hur mycket frågan kommuniceras och hur chefer från respektive organisationsdel väljer att lyfta frågan. Att kunna följa upp och kommunicera resandestatistiken på avdelningsnivå kan bidra till större effekter.

• Kommunikation

  Alla intervjuade organisationer lyfter vikten av att kontinuerligt kommunicera klimatväxlingen, dess upplägg, vad pengarna används till och vilket resultat den ger. Enbart klimatväxling är inte tillräckligt för att nå hållbart resande. Frågorna behöver uppmärksammas kontinuerligt och kommuniceras löpande för att effekten inte ska avta.

  Flera organisationer understryker att det är viktigt att klimatväxlingen utformas så att den är lätt att förstå och kommunicera och att ledningens engagemang är en framgångsfaktor. Planera för kommunikationsinsatser av olika typer. Det behövs riktade förankringsinsatser då modellen utformas och beslut fattas, breda kommunikationsinsatser i samband med införandet och sedan fortsatt löpande kommunikation om resultat och förändrat beteende. En generell presentation om klimatväxling finns för nedladdning. 

• Avgiften

  Det är viktigt med en avgift som är lätt att kommunicera – t ex en fast avgift på 500 kronor per resa eller 50 procent högre biljettpris. Det behöver också vara administrativt enkelt att hantera avgiften och ekonomer från organisationen bör involveras i ett tidigt skede. Det skiljer sig åt vilka resor som olika organisationer har valt att sätta klimatavgift på, men nästan alltid olika typer av tjänsteresor med flyg och bil. Det ska vara enkelt att motivera vilka resor som har avgift och vilka som inte har det. Det behövs tydliga avgränsningar för vilka som omfattas av modellen som till exempel bolag och verksamheter på entreprenad.

• Åtgärder

  Det är viktigt att påpeka att målet är inte att det ska komma in pengar, utan att resvanorna ska förändras. Samtliga intervjuade organisationer använder klimatpengarna för att bidra till en bättre miljö, men det är stor skillnad i upplägg, hur resurskrävande fördelningen är och vilken övergripande klimatnytta som uppnås.

  Många organisationer använder pengarna till åtgärder som gynnar hållbart resande - till exempel att subventionera eller öka möjligheten att genomföra distansmöten och fossilfria resor. Det finns också några organisationer som genomför andra typer av åtgärder som till exempel studiecirklar om miljöfrågor. Några organisationer använder delar av pengarna för att finansiera/delfinansiera en tjänst som håller ihop arbetet med hållbara resor eller för att anlita en resebyrå som är specialiserad på tåg. En del organisationer har bestämt i förväg vad pengarna ska användas till, andra fattar årligen beslut om sina åtgärder och vissa låter medarbetare och avdelningar ansöka om projektpengar.

  För bästa effekt bör åtgärderna gynna hållbara alternativ till de resor man vill styra bort från, så att åtgärderna matchar avgiften. Om medarbetare som reser hållbart belönas så känns den extra avgiften logisk och rättvis. Det kan vara en fördel att redan från början ta fram en handlingsplan med åtgärder som känns effektiva.

• Ekonomihantering

  För att införa välfungerande klimatväxling krävs att transaktionerna byggs in på ett smidigt sätt i organisationens ekonomisystem. Det är viktigt dels för att minimera administration men också för att klimatväxlingen ska få önskvärd effekt. Det handlar inte om att förändra rådande ekonomisystem utan att hitta en procedur som passar befintliga arbetssätt och system. Det finns många sätt att göra detta på.

  Det är bra om den medarbetare som genomför till exempel en flygresa med klimatavgift också blir uppmärksammad på och ser klimatavgiften. Avgiften kan till exempel finnas med på fakturan eller synliggöras på annat sätt. Rekommendationen är att skapa beteendeförändringar genom synliggörande och nudging, arbeta för en smidig och automatiserad ekonomihantering oavsett om det är en fast avgift eller en procentsats och undersöka möjligheten att spara medel från ett år till ett annat.

• Organisationer som infört klimatväxling

  Här listas ett urval av organisationer som infört klimatväxling. Kanske har du bra kontakter hos någon av dem? Listan är inte komplett, så tipsa gärna om du saknar någon speciell.

  • Borås stad
  • Folkhälsomyndigheten
  • Göteborg stad
  • Helsingborg Stad
  • Linköpings Universitet
  • Lunds kommun
  • Länsstyrelsen Skåne
  • Region Skåne
  • Region Uppsala
  • Region Örebro
  • Region Östergötland
  • Sysav
  • Tomelilla Kommun
  • Västernorrlands läns landsting
  • Västra Götalandsregionen
  • Växjö kommun
  • Åre kommun
  • Örebro kommun