Kultur, yttrandefrihet och demokrati

Vad innebär yttrandefrihet? Vad har kultur med demokrati att göra? Frågorna diskuterades den 27 september på en konferens om kulturens och kulturpolitikens betydelse för yttrandefrihet och demokrati.

Region Skånes kulturnämnd bjöd in Skånes kommunstyrelse- och kulturnämndspresidier, kultur- och bibliotekschefer samt kulturaktörer med verksamhetsbidrag från Region Skåne. 

Nedan finns en sammanfattning av dagen

  • Maria Ward, ordförande Region Skånes kulturnämnd

    Maria Ward hälsar välkommen och ger sin bild av varför dagens ämne är viktigt:

    "I Region Skånes kulturnämnd har vi antagit en budget med fokus på att öka sammanhållningen i Skåne och att främja jämlikheten. I Skåne ska alla ha tillgång till en bred och kvalitativ kultur.

    Fri och öppen diskussion med en mångfald av röster och idéer måste ges plats och mötas. Som folkvalda representanter har vi ett stort ansvar att ta denna strid. Vi måste stå upp för yttrandefriheten och göra insatser för att stärka det demokratiska samtalet. Satsningarna på folkbiblioteken, fria scenkonsten och folkbildningen ger förutsättningar att förstärka grunderna i det demokratiska samhället. Vikten av detta kan inte understrykas tillräckligt."

  • Alice Bah Kuhnke, kultur- och demokratiminister

    Alice Bah Kuhnke slår fast att i hennes uppdrag står yttrandefriheten alltid i centrum. Ministern medverkar i en videohälsning till dagens konferensdeltagare:

    "De kulturpolitiska målen går hand i hand med målet för demokratipolitiken. Yttrandefrihet, oberoende medier och ett fritt och rikt kulturliv är grunden för demokrati och mänskliga rättigheter. Samtal om hur vi gemensamt kan skapa förutsättningar för att nå målen är en viktig del av våra uppdrag – nationellt, regionalt och lokalt. Särskilt idag när yttrandefriheten står under betydande utmaningar."

    Läs om den nationella handlingsplanen mot hat och hot som antogs den 12 juli 2017 på Regeringens webbplats.
    Regeringen antar handlingsplan mot hat och hot mot journalister, förtroendevalda och konstnärer

    Hälsning från Alice Bah Kuhnke, Kultur- och demokratiminister

  • Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter, fil dr och docent i praktisk filosofi och jur. kand.

    "Vad pratar vi om när vi pratar om yttrandefrihet?"

    Lena Halldenius forskning ligger inom politisk filosofi och tidig modern politisk filosofihistoria, med fokus på frihet och rättigheter. Halldenius är intresserad av hur moraliska begrepp figurerar i politisk teori och hur värden formar och formas av institutioner och samhällsförändring.

    Halldenius berättar att syftet med yttrandefrihet egentligen är ganska praktiskt. Det är en mänsklig rättighet, det vill säga något man har och ska kunna utöva. Tryckfrihetsförordningen skyddar bara tryckt media. 1991 tillkom Yttrandefrihetsgrundlagen, som skyddar även sänd och digital media. Även den är dock omsprungen nu av den tekniska utvecklingen. Det betyder att man kan fråga sig om den fortfarande fungerar med tanke på hur vi kommunicerar idag. I praktiken lever vi därför delvis i ett rättslöst tillstånd.

    I FN-konventionen och Europakonventionen är yttrandefrihetsklausulen formulerad i princip identiskt. Yttrandefriheten får endast inskränkas genom lag. Det betyder att man till exempel inte kan ha lokala och regionala inskränkningar av yttrandefriheten.

    Vilka begränsningar finns?

    Huvudsakligen hets mot folkgrupp, förtal, olaga hot. Sedan finns det sekretessregler, arbetsrättens princip om lojalitet med arbetsgivaren. I den privata sektorn kan den sistnämnda vara nästan total. Som offentliganställd har man dock ett meddelarskydd.

    Yttrandefriheten är också ett kollektivt ansvar. Syftet är att säkra ett öppet och icke förtryckande samhälle, vilket gör att var och en också måste ansvara för sitt eget agerande för att bidra till ett sådant samhälle. Yttrandefriheten är ett verktyg för individens rättigheter gentemot samhället, den handlar inte om allt jag säger till vem som helst. Det handlar inte om rätten att få vara taskig mot vem man vill utan motstånd.

    Den tekniska utvecklingen innebär en demokratisering av det fria ordet men har också inneburit en spridning av avarterna av det fria ordet, till exempel hat och hot.

    Yttrandefriheten som en jämlik praktik kan hotas av andra saker som ojämlikhet i samhället, vilket innebär att man har olika stora möjligheter att praktisera den beroende på vem man är och vilken grupp man anses tillhöra. Social orättvisa är därmed hot mot yttrandefriheten i praktiken. Rädsla och normförskjutning är ett annat sådant hot. Det gör att ansvaret är kollektivt för att yttrandefriheten ska fungera i praktiken. Ju mer vi accepterar hot i vardagen, desto mer bidrar vi till inskränkningar i yttrandefriheten i praktiken.

  • Göran Rosenberg, journalist och författare

    "Ord kan också döda. Om yttrandefrihetens grunder och gränser"

    Göran Rosenberg poängterar att alla rättigheter är mänskliga konstruktioner. Det är vi som bestämmer vilka de ska vara och hur de ska tillämpas. Yttrandefriheten har på senare tid blivit en vattendelare i debatten om det öppna samhället.

    Rosenberg lyfter vikten av att inse att åsiktsfrihet och yttrandefrihet är olika saker. Man får tycka vad man vill men det finns – och behöver finnas - begränsningar i vad man får uttrycka.

    Att inte säga offentligt allt vi tänker och tycker är en av grunderna för ett fungerande samhälle, det vill säga att vi tar ansvar för konsekvenserna av det vi säger. Yttrandefriheten förutsätter en sorts kontinuerlig avstämning av hur det som yttras uppfattas och förstås, till exempel hur valörerna och betydelsen i olika begrepp förskjuts.

    Ett demokratiskt sinnelag 

    Yttrandefrihetens grundläggande men oskrivna förutsättning är ett demokratiskt sinnelag hos dem som använder den. Vad menas med demokratiskt sinnelag? Att yttra sig för att påverka och övertyga, inte för att hota, hata och skrämma till tystnad. Yttrandefriheten är en förutsättning för demokrati. Och demokrati en förutsättning för yttrandefriheten.

    Vi är vana vid att alla har det demokratiska sinnelaget, vilket vi nu ser inte är fallet. Anta att någon vill använda sin yttrandefrihet till att försöka avskaffa din yttrandefrihet. Anta att någon systematiskt och medvetet använder yttrandefriheten för att hata och hota andra till att bli tysta. Hur ska vi hantera det?

    Om vi inte gör något för att hitta motmedel mot spridandet av hat, hot, lögner och rädsla är yttrandefriheten och det demokratiska samhället hotat. Det handlar inte bara om lagliga gränser utan innan dess om anständighetens gränser. Det kan vara destruktivt, undergrävande och farligt även om det är tekniskt sett lagligt. Där finns vårt ansvar som demokratiskt sinnade medborgare.

    Värderingen om allas lika värde och rättigheter bör vara den helt vägledande värderingen, slår Rosenberg fast.

    Läs eller lyssna på Göran Rosenberg i Gomorron världen i P1

  • Ulrika Andersson, docent och undersökningsledare SOM-institutet

    "Om förskjutningar i våra värderingar"

    SOM-institutets senaste nationella mätningar visar bland annat att det politiska intresset ökar och befolkningen är nöjd med demokratin i Sverige. Svenskarna är något mindre pessimistiska till utvecklingen i Sverige än tidigare. Immigration, skola och sjukvård är största samhällsfrågorna/-problemen men klimatförändringar, antibiotikaresistens och terrorism toppar listan över frågor som oroar.

    En majoritet tycker att omfattningen av den offentliga sektorn bör behållas, att försvaret bör få mer resurser och att Sverige bör ta emot färre flyktingar. Graden av partipolarisering ökar i frågor som rör immigration.
    Yttrandefriheten ska kunna inskränkas för att trygga rikets säkerhet och värna om utsatta grupper. Svenskarna är överlag nöjda med livet.

    Se bildspel:
    Om förskjutningar i våra värderingar (pdf)

  • Gunnar Myrberg, utredare och docent Myndigheten för Kulturanalys (MYKA)

    "Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier"

    Gunnar Myrberg har tillsammans med Katharina Tollin på Myndigheten för Kulturanalys, MYKA tagit fram tre rapporter som har bäring på hot, demokrati och yttrandefrihet.

    Se bildspel:
    Hotad kultur? Lägesbild och exempel på motstrategier
    (pdf)

    Hotad kultur?

    Rapporten är baserad på en enkätundersökning om hot och våld mot konstnärer och författare. Underlaget är en totalundersökning med KRO/KIFs och SFFs medlemmar, varav cirka 3 000 svarat. Omfattningen av hot och våld gentemot författare och konstnärer är så stor att det måste betraktas som ett reellt samhällsproblem. En tredjedel har drabbats av någon händelse som man uppfattat som hotfull.

    Hotad kultur? En undersökning om hot, trakasserier och våld mot konstnärer och författare i Sverige Rapport 2016:3

    Värdar eller väktare?

    Rapporten handlar om uppdragsgivares erfarenheter av hot och våld, hur uppdragsgivare hanterar förekomsten av hot och våld samt hur kulturverksamheterna påverkas. Studien är baserad på 25 intervjuer med företrädare för konsthallar, förlag, kulturredaktioner, bibliotek och museer. Sammanfattningsvis ser uppdragsgivarna inte att hot och våld har inskränkt deras arbete för yttrandefrihet men att ett ökat säkerhetstänkande kan hamna i konflikt med ett inkluderande förhållningssätt.

    Värdar eller väktare? Uppdragsgivare om hot och våld mot konstnärer och författare. Rapport 2016:4

    Utsatta museer?

    Rapporten är resultatet av Kulturanalys årliga museienkät med svar från 101 museer med fler än 10 årsarbetskrafter. Den visar bland annat att två av tre museer har drabbats av skadegörelse. På vart tredje museum har personal drabbats av hot eller trakasserier. Fem museer har avstått från uppdrag eller avslutat verksamhet till följd av hot, våld, trakasserier eller skadegörelse. Även här framkommer en möjlig spänning mellan ökat säkerhetstänkande och ideal om öppenhet och inkludering.

    Utsatta museer? En kartläggning av skadegörelse, våld och hot mot museer i Sverige

  • Fristadsfrågan

    Den jemitiske komikern, skådespelaren och aktivisten Abduljabbar Alsuhili är Helsingborgs fristadskonstnär. Cecilia Widberg, strategisk utvecklare och Piia Lamberth, internationell koordinator berättade om hur det gick till när Helsingborg blev fristad.

    Kommunfullmäktige i Helsingborg tog beslut om att ta emot en fristadskonstnär 2015. Kulturnämnden fick då uppdraget att ansvara för fristadsarbetet och hantera stadens ansökan till den internationella fristadsorganisationen ICORN, som sedan valde ut konstnären med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna. Kommunen utformade sedan residenset inklusive bostad, plats för arbete och en kommunal koordinator – i Helsingborgs fall en halvtidstjänst.

    En viktig förutsättning var ett beslut i kammarrätten om att mänskliga rättigheter gäller alla politikområden, inte bara utrikespolitik (som ju är en statlig ansvarsfråga). Därmed finns det inga juridiska hinder för kommunerna att ha en fristadskonstnär.

    En bra dialog med polis och säkerhetsansvariga i kommunen var viktig att ha från början. Även ICORN, Region Skåne och Kulturrådet har gett bra stöd i processen. En erfarenhet från fristadsarbetet i Helsingborg är att det är viktigt att det blir en kommunövergripande angelägenhet och inte bara kulturnämndens. Många delar av kommunens verksamhet blir på något sätt inblandad i fristadskonstnärens tillvaro när hen väl är på plats.

    Länk till Abduljabbar Alsuhilis youtube-kanal

    Hälsning från Jemitiske komikern, skådespelaren och aktivisten Abduljabbar Alsuhili

  • Yttrandefrihet och hot i kulturlivet

    Ett moderatorlett samtal med ledare för skånska verksamheter

    Susann Ek, bibliotekschef Landskrona

    Den 8 mars 2017 hade Landskrona bibliotek bjudit in författaren Nina Björk för att föreläsa om sin bok "Drömmen om det röda" som handlar om den politiska aktivisten Rosa Luxemburg. På morgonen hade Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) spärrat av ingången till biblioteket med avspärrningstejp och klistrat upp flygblad på alla fönster.

    Första tanken var att tysta ner det eftersom man inte ville ge NMR publicitet. Det gjorde man dock inte. Efter att Landskronaposten skrivit om händelsen och biblioteket skrivit om det på sociala medier blev bibliotekets facebooksida "kärleksbombad". Efter denna händelse har biblioteket gjort yttrandefrihet till ett återkommande tema i programläggningen.

    Barbro Mellander, museichef, landsantikvarie, Regionmuseet i Kristianstad

    Vandringsutställningen "100 % kamp – Sveriges historia" skildrar rättigheternas grundläggande betydelse för ett demokratiskt samhälle. Den undersöker vad som händer när rättigheter tas för givna och gestaltar att rättigheter inte kommit till av sig själva utan genom att människor agerat och kämpat.

    Kakan Hermansson anlitades för att inviga utställningen i november 2016 med tanke på att hon för unga människor är en välkänd feminist, antirasist och som likt gårdagens rättighetskämpar vågar stå i fronten och göra sin röst hörd och strida för HBTQ-personers och kvinnors rättigheter.

    Veckan innan invigningen kom det väldigt mycket hot och hat via sociala medier, e-post och telefon till museet vilket hanterades i samarbete med polisen. Det sammanföll med att Audi precis avbrutit ett samarbete med Kakan Hermansson efter en stark hot- och hatkampanj på sociala medier, vilket säkert stärkte "hatarna".

    Kvällen innan invigningen lämnade Kakan återbud då den psykiska pressen och stressen gjort henne helt utmattad. En viktig erfarenhet av denna händelse är att personalen på museet var enad i att inte ge vika, inte låta sig skrämmas och vikten av att stå på gemensam värdegrund när sådant här händer.

    John Hanse, teaterregissör och doktorand på Teaterhögskolan

    Teaterföreställningen Smålands mörker spelades för årskurs 9 och uppåt på turné under 2014. Vid föreställningen i Åseda gick ett gäng killar ifrån mitt i föreställningen. De blev upprörda över några bilder som visades på scenen. Killarna kom tillbaka och både rev ner saker och attackerade en skådespelare så att föreställningen fick avbrytas.

    Efteråt fick teaterngruppen möjlighet att prata med en av förövarna. Ibland är det viktigt att ha dialog med individen och då kunna skilja på handling och motiv.

    Vetskapen om denna och liknande händelser kan ha lett till att vissa arrangörer lägger säkerhetsaspekter på vad de väljer att köpa in – det vill säga att man undviker svåra ämnen som man tror kan provocera. Det är tydligt att ämnen som för några år sedan var ganska vanliga i barnlitteratur barnteater – som till exempel föräldrar som dör – numera ofta anses vara för känsliga ämnen att gestalta.

    Bibliotek som arrangörer är dock ofta modigare än skolorna i detta avseende.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter