Högutbildade flykting- och anhöriginvandrares kvalifikationsmatchning på arbetsmarknaden

Att vara kvalifikationsmatchad innebär att ens yrkes utbildningskrav överensstämmer med ens utbildningsnivå. Bakgrunden till studien är att Sverige under många år har haft en strukturell arbetskraftsbrist på högutbildad personal. Den syns särskilt i hälso- och sjukvården, i skolan och hos teknikföretagen. Näringslivets konkurrenskraft försvagas när de inte hittar rätt programmerings- eller ingenjörskompetens. Och kvalitén på och tillgängligheten till välfärdstjänster försämras när det råder brist på lärare, sjuksköterskor och läkare.

Samtidigt har Sverige under många år haft en stor flykting- och anhöriginvandring, av vilka en tredjedel har med sig en eftergymnasial utbildning i bagaget. Dessvärre tillvaratas inte deras kompetenser särskilt väl. Efter tio år i Sverige är endast 15 procent kvalifikationsmatchade. Det kan jämföras med 75 procent för högutbildade inrikes födda.

Om samhället blev bättre på att tillvarata och utveckla kompetens förvärvad utomlands skulle den strukturella arbetskraftsbristen kunna mildras. Det skulle innebära ett starkare näringsliv och bättre välfärdstjänster. Därför är frågan om att attrahera högutbildade immigranter och tillvarata deras kompetens en viktig fråga för regional utveckling.

Denna studie färdigställdes under Coronapandemin våren 2020. Pandemins långsiktiga ekonomiska implikationer var då svåra att överblicka. Vi gör antagandet att arbetskraftsbrist och arbetsmarknadsintegration är problem av strukturell karaktär som kommer att finnas kvar även när vi kommer ut på andra sidan av krisen.