EU-verktyg för klassificeringar av miljömässigt hållbara investeringar

EU-kommissionen förbereder en hållbarhetsklassificering, så kallad taxonomi, av olika ekonomiska verksamheter. Region Skåne har sammanfattat vad taxonomin innebär, varför den har blivit föremål för debatt och vad den kan innebära för Skåne.

Vad är en hållbar investering? Denna fråga vill Europeiska kommissionen besvara i syfte att underlätta och främja hållbara investeringar, som en del av EU:s handlingsplan för hållbar tillväxt – den gröna given. Tanken är att med gemensamma definitioner över vad som är - och inte är - en hållbar ekonomisk verksamhet, kommer säkerheten för investerare öka, greenwashing minska, företagsomställningar underlättas, marknadsfragmentering mildras och investeringar skiftas till dit de behövs som mest. Projektet initierades för ett år sedan och i november publicerade kommissionen ett utkast över ett binärt klassificeringssystem, döpt till EU:s hållbarhetstaxonomi (eller bara taxonomin). Trots att initiativet välkomnas av i stort sett alla aktörer, väcktes debatter över detaljerna i kommissionens förslag. Så, vad innehåller egentligen taxonomin – och vad betyder det för Skåne?

Utgångspunkten för klassificeringen bygger i korthet på sex miljömålsättningar: Begränsning av klimatförändringar; Anpassning till klimatförändringar; Hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser; Övergång till en cirkulär ekonomi; Förebyggande och kontroll av föroreningar; Skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem. För att klassificeras som miljömässigt hållbar ska en verksamhet bidra väsentligt till minst ett av målen samtidigt som det inte får utgöra väsentlig skada på något av de andra målen. Endast fossil energi utesluts på förhand och debatten som har blossat upp rör klassificeringen av övriga verksamheter.

Från Sverige har farhågor uppstått över att svensk vattenkraft, svensk skog och svensk bioenergi inte kommer att klassificeras som taxonomigröna. Dessutom har även klassificeringen av vätgas och kärnkraft varit föremål för diskussion. För Skånes del kan kommissionens förslag komma att få effekter på delar av skånska kommuners och Region Skånes insatser inom energi, transport, VA, avfall, byggande, fastigheter med mera. Hit hör exempelvis Region Skånes ramverk för gröna obligationer, vilket delvis berör samma område som taxonomin. Vidare uttrycker Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) i sitt samrådssvar att detaljkraven kan skapa administrativa kostnader, vilket kan bli fördyrande för verksamheter som vill klassas som hållbara, så även i Skåne.

På grund av det mycket stora antalet (46 590) synpunkter som lämnades in under det öppna samrådet, lyckades inte kommissionen anta akten enligt angiven tidsplan (31 december). Under de kommande veckorna väntas dock ett uppdaterat förslag att läggas fram av kommissionen, vilket troligen kommer att granskas noga av både parlamentet och rådet. Vad som slutligen landar på bordet får framtiden avgöra.