• Klara Önnerfält och Lotta Davidson-Bask, bibliotekarier på gymnasieskolan Spyken i Lund, håller i böckerna som ingår i ett aktuellt läsprojekt på temat hållbar utveckling. Foto: Martina Olsson.

Gymnasieelever i Lund läser böcker om hållbar utveckling

"Det talas om att barn och unga inte uppskattar böcker längre men jag ser det motsatta varje dag." Gymnasiebibliotekarien Lotta Davidson-Bask delar med sig av inspiration från ett läsprojekt på temat hållbar utveckling i Lund.

Just nu pågår ett läsprojekt på temat hållbar utveckling på gymnasieskolorna i Lund. Projektet bygger på forskning om hur barn blir läsare, och har också blivit ett sätt att främja samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier.

Lotta Davidson-Bask, skolbibliotekarie på gymnasieskolan Spyken i Lund och medlem i det regionala biblioteksrådet, berättar här mer om projektet och delar med sig av tips.

Nu under höstterminen så jobbar gymnasieskolorna i Lund med ett läsprojekt – berätta mer!

Vi kör ett läsprojekt på temat hållbar utveckling nu under höstterminen. Vi skolbibliotekarier har valt ut tio titlar, både fack- och skönlitteratur, några lite lättare och några lite mer krävande, thriller och deckare. Lärarna har sedan kunnat bestämma vilka de vill att eleverna ska ha att välja bland. Alla böcker som ingår finns givetvis på Legimus för de elever som har talbokstillstånd. Lärarna har kunnat anmäla en klass, antingen själv eller tillsammans med andra lärare som undervisar eleverna. Lärarna förbinder sig att låta eleverna läsa under lektionstid. Eleverna ska också få diskutera det lästa med varandra, men det sköter lärarna. Eleverna får behålla sin bok, så de kan anteckna och sätta lappar hur mycket som helst. Det är öppet för alla lärare, inte bara svensklärare, eftersom läsning är en angelägenhet för hela skolan och alla ämnen.

Projektet finansieras via kommunens inköpsstöd från KUR, hur funkar det?

Varje år får kommunerna ett inköpsstöd från KUR. Summan baseras på den sammanlagda summa som folk- och skolbibliotek köpt in barn- och ungdomslitteratur för. Om summan minskat från tidigare år delas inget bidrag ut. Det är folkbiblioteken som rapporterar in till KUR och även de som fördelar pengarna. I år fick gymnasiebiblioteken 100 000 kronor. Vi bestämde att vi ville dela ut böcker till eleverna men vi ville att lärarna skulle arbeta med läsningen. Det blir också ett sätt att främja samarbetet mellan lärare och skolbibliotekarier.

Vad är det som är bra med projektet?

Det är roligt att se hur glada eleverna blir över att de faktiskt får en bok. Det talas om att barn och unga inte uppskattar böcker längre men jag ser det motsatta varje dag. Det är också bra att projektet bygger på forskning kring hur man kan få barn att bli läsare. Linda Gambrells ”Seven rules of engagement”tar bland annat upp vikten av att det finns olika texttyper, att det går att påverka vad man ska läsa, att man får interagera med andra kring det lästa samt sist men inte minst att de får tid att läsa i skolan som framgångsfaktorer.

Vad blir effekterna för eleverna, tror ni?

Det får vi se men förhoppningsvis får de en positiv upplevelse och tycker om böckerna de har valt. Att de får samtala med sina kamrater om böckerna brukar vara uppskattat. Alla som är med i en bokcirkel vet ju att vi inte har läst en bok förrän vi får samtala om den med andra. Så jag hoppas att eleverna uppskattar projektet och att de blir sugna på att läsa mer. En av böckerna är första delen i en serie och eftersom slutet är spännande tror jag att vi kommer att få frågor om del två. En annan effekt vi hoppas på är att lärare i andra ämnen än svenska och engelska ska vilja jobba med läsning av både fack- och skönlitteratur.

Vad har ni lärt er?

Det är lite för tidigt att svara på den frågan, vi är ju mitt uppe i det. Men en sak jag kan säga är att det tar en del tid att sy ihop ett projekt, att läsa och välja ut titlar, kolla så att de finns inlästa och går att köpa -  men sen går det på räls. Vi startade redan i våras. Att sen gå ut i klasserna och presentera böckerna, bokprata, är bara roligt och ger en massa energi.

Hur kommer erfarenheterna att leva vidare?

Just nu håller en student från ABM här i Lund, som gör sin VFU hos oss, att intervjua några elever och lärare för att göra en liten utvärdering. När alla klasser är klara kommer vi att höra med lärarna vad de tyckte var bra och vad som kan ändras och förbättras till en annan gång.

Vad kan man lära sig från det här projektet om man arbetar på folkbibliotek och vill bli ännu bättre på att nå ungdomar med sitt läsfrämjande arbete?

Det går väl alltid att lära sig saker av det andra gör, oavsett om vi arbetar på folk- eller skolbibliotek. Styrkan i skolan är att vi når alla, det gör inte folkbiblioteket. Om de samarbetar med skolorna har de en fantastisk chans att nå alla barn och ungdomar i kommunen. En del av de punkter som Linda Gambrell sammanfattar som framgångsfaktorer uppfyller såklart folkbiblioteken redan. När vi går till bibblan bestämmer vi själva vad vi ska låna och genom att ordna bokklubbar och andra läsfrämjande aktiviteter får de in flera av punkterna. Så skolan kan också lära sig av folkbiblioteken. Att inte bara köra klassuppsättningar utan låta eleverna välja själva också, de behöver ju inte få välja mellan alla böcker i skolbiblioteket bara de får påverka vad de ska läsa.

Titlarna som ingår i läsprojektet är:

  • Blå
  • Nattavaara
  • Även om allt tar slut
  • 300 grader
  • Minnet av vatten
  • Vad håller ni på med
  • Så förändrar vi allt!
  • Galen i humlor
  • Binas hemliga liv
  • Tyst vår

Fakta: Regionala biblioteksrådet Skåne

Det regionala biblioteksrådet är Region Skånes kulturförvaltnings referensgrupp med representanter från olika bibliotekstyper. 
Syftet med rådet är att stärka samverkan mellan olika typer av offentligt finansierade bibliotek i Skåne och identifiera gemensamma frågor och utmaningar.

Rådets medlemmar ska föra strategiska diskussioner med utgångspunkt i de olika bibliotekstyperna och informera varandra om biblioteksutveckling. Kulturförvaltningen kan också använda rådet för att testa olika frågeställningar och förslag samt ge input till olika remisser.

Höstens möte som ägde rum i slutet av oktober hade tema läsfrämjande.