• Foto: Länsstyrelsen Skåne.

Samråd med nationella minoriteter

Som ett led i att skriva en ny regional biblioteksplan för 2022-2025 hölls ett samråd med fokus på nationella minoriteter.

Under samrådet diskuterades det hur biblioteken kan lyfta minoritetsspråken och de nationella minoriteternas kultur, och hur detta kan ske i ökad samverkan med personer som tillhör de nationella minoriteterna.

Offentlig verksamhet har enligt lag ett särskilt ansvar att skydda och värna de fem nationella minoriteternas språk och kultur. Sveriges nationella minoriteter är romer, judar, sverigefinnar, tornedalingar och samer. Förutom att tillhandahålla litteratur på romani chib, jiddisch, finska, meänkieli och samiska, ska biblioteken främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige, informera dem om sina rättigheter, samt arbeta för att synliggöra de nationella minoriteternas språk, kultur och kulturarv gentemot majoritetssamhället. För att biblioteken ska kunna arbeta aktivt med att levandegöra de nationella minoriteternas kultur och språk behövs kunskap hos personalen, samverkan och initiativ till medskapande för de nationella minoritetsgrupperna.

Summering från samrådet

Under samrådet deltog förenings- och målgruppsrepresentanter för de nationella minoriteterna romer, sverigefinnar och judar. Samer i Syd kom också med ett inspel efter samrådet. Genomgående under mötet var ett stort engagemang och många idéer för hur nationella minoriteters kultur och språk kan synliggöras på folkbiblioteken.

En av deltagarna uttryckte en önskan om ett mer aktivt målgruppsarbete med nationella minoriteter:

”Vi vill att nationella minoriteter blir en del av bibliotekets verksamhetsutveckling. Inte bara enstaka aktiviteter, utan med i bibliotekets verksamhet. Det krävs relationer, samverkan och att samverkan kräver kontinuitet. Det finns massor av människor som vill hålla sagostunder, vill dela med sig av tips och så vidare. Det är viktigt att biblioteken bjuder in och faktiskt gör det kontinuerligt.”

Utmaningar och möjligheter

Flera av deltagarna hade själva erfarenhet av att hålla föredrag eller sagostunder på bibliotek och uttryckte att de gärna ställer upp för att dela kunskaper eller bistå vid inköp. Ett problem är bristen på översatt litteratur, särskilt vad gäller romani chib, som delvis beror på att romer historiskt sett har en starkare tradition av muntligt berättande än skriftligt. Det finns också flera dialekter på romani och på vissa dialekter går det knappt att hitta någon litteratur. En deltagare berättade att som lösning på detta hade de ordnat sagostunder på biblioteket låta romska ungdomar läsa svenska sagor för de yngre barnen på biblioteket och översätta dem medan de läser till både polsk romani och dialekten lovara. Även om det är svårt med utbudet på romani chib kan biblioteken lyfta romsk kultur och språk genom andra kulturuttryck, såsom utställningar, film och musik, genom att utmärka romska högtidsdagar och genom föreläsningar och inte att förglömma Katarina Taikons prisbelönta barnböcker.

De sverigefinska deltagarna efterlyste uppdaterad litteratur på finska på biblioteken. Det fanns en upplevelse av att barnlitteraturen på finska på bibliotek ofta var gammal, och att det sällan finns nyare litteratur att tillgå på annat sätt än via fjärrlån. De delgav att de biblioteken gärna får vända sig till Sverigefinska riksförbundet för att få tips på författare, inköp och annat. Sverigefinska riksförbundet har exempelvis en tidskrift som biblioteken skulle kunna prenumerera på. Återigen lyftes musik som ett sätt att lyfta kulturen och som exempel nämndes grupper som tolkar gamla folksånger till moderna versioner på finska, och som använder Finlands nationalinstrument Kantele. De poängterade att det skulle vara bra om biblioteken samordnade besök eller turnéer för att nå ut bredare och dela på kostnader.

Jiddisch är främst ett kulturspråk och det är bra att bibliotekspersonal känner till hur de olika minoritetsspråken används. För att bevara det språkliga arvet är det viktigt att barn får tillgång till litteratur på språket. I Lund finns till exempel eller förlag som ger ut barnlitteratur på jiddisch. Representanten från judiska församlingen poängterade att musik underlättar språkinlärningen och tipsade om att det finns både sång och poesi på jiddisch att tillgå. Han uttryckte också en önskan om ökad samverkan kring program, och att såväl modern kultur som kulturhistoria ges rum på biblioteken.  

Representanten från Samer i Syd kom med önskemål om att böcker på de nationella minoritetsspråken ska ha en tydlig väl synlig plats i biblioteksrummet och att det därutöver finns film och musik och inte minst medier i andra format, såsom talböcker eller storstilsböcker. Biblioteken har möjlighet att informera om nationella minoriteter, både gentemot minoriteterna och gentemot majoritetssamhället. De kan stimulera ett grundläggande kunnande, och lite till, som en del i det demokratiska och bildande uppdraget.

Satsningar på bibliotek

Glöm inte att ni kan söka stöd från Region Skåne för satsningar på biblioteksverksamhet med fokus på nationella minoriteter!

Stöd att söka inom biblioteksutveckling