• Venetia Lärlund i projektet Romska sagor på Lunds stadsbibliotek. Foto: Tove Eriksson.

Ny regional biblioteksplan på gång

Under året kommer den regionala biblioteksplanen för perioden 2017-2020 att revideras och skrivas om till en ny regional biblioteksplan som ska gälla för perioden 2021-2024.

Utvärdering av de senaste åren

Under hösten påbörjade vi som arbetar med biblioteksutveckling på Region Skånes kulturförvaltning processen med att utvärdera den regionala biblioteksplanen, liksom den regionala biblioteksverksamheten under den gångna fyraårsperioden.

Vi tog fram statistik för hur våra olika bidrag nått ut och används av folkbiblioteken. I bibliotekslagen står att den regionala biblioteksverksamhetens syfte är att ”främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet” när det gäller folkbiblioteken som är verksamma i regionen. Detta är svårmätta faktorer, men folkbibliotekens ambitioner om att bedriva kvalitativa verksamheter i kontinuerlig utveckling är tydliga.

I den regionala biblioteksplanen är ett övergripande mål för regional biblioteksverksamhet 2017-2020 angivet som lyder: ”Bidrag till biblioteksutveckling ska nå ett större antal folkbibliotek än tidigare och i högre grad generera kunskapsdelande och kompetensutvecklande aktiviteter mellan folkbiblioteken”. I vår översyn av bidragsstatistiken är det glädjande att se att det målet är uppnått. Vi kan konstatera att alla Skånes 33 kommuner antingen sökt och beviljats bidrag eller på annat sätt tagit del av våra satsningar, inom bland annat Bokstart och Digitalt först med användaren i fokus. Ungefär en fjärdedel av alla projekt som folkbiblioteken sökt bidrag för under perioden anger kompetenslyft för personal i sitt syfte.

Där målgrupp finns angivet utgör den prioriterade målgruppen barn och unga den allra största, vilket vi ser som oerhört positivt. Vi kan se en dubblering av antalet satsningar på barn och unga de senaste två åren, vilket delvis kan härledas till Bokstart, och för hela perioden utgör 55 % av totalsumman projekt med barn och unga som målgrupp. Den prioriterade målgrupp som syns minst i projekten är nationella minoriteter, med 2 % av summan – något att ha i åtanke under kommande period, där vi behöver öka medvetenhet och riktat målgruppsarbete. 

Under perioden står regionala medel, ca 9 miljoner, för 27 % av summan av de olika bidrag som folkbiblioteken beviljats, och övriga 73 %, ca 24 miljoner, är externa medel från exempelvis Kulturrådet – Stärkta bibliotek framförallt. I vår genomläsning av alla redovisningar för perioden ser vi att 43 % av totalsumman har gått till projekt som helt eller delvis handlar om att skapa nya eller fördjupade samarbeten.

Bibliotekschefsinternat 

Som en del i processen bjöd vi in folkbibliotekscheferna i Skåne till fyra möten under hösten. Under dessa möten fick vi både värdefull respons på hur den regionala biblioteksverksamheten fungerat som stöd för dem under de senaste åren, och möjlighet att diskutera samtida och framtida utmaningar och möjligheter.

Nedan följer en summering av de tänkvärda visioner och ambitioner som skickades in av bibliotekscheferna.

Demokrati och utveckling

Biblioteken ska vara tillgängliga, öppna och tillåtande mötesplatser, med ett attraktivt utbud, både fysiskt och digitalt, som lockar nya målgrupper. De ska ha ett förankrat delaktighets- och målgruppsarbete där invånare har möjlighet att påverka innehållet. Fler bibliotekslokaler ska ha meröppet.

Biblioteken ska vara nytänkande och flexibla inför samhällets förändringar. För att möta framtidens och samtidens utmaningar behöver biblioteken utveckla och utöka sina kompetenser.

Biblioteken ska främja innovation, hållbarhet, folkbildning, nya former av läsfrämjande, kultur och berättelser i olika former, och invånarnas möjlighet till lärande, kunskapsdelning, utveckling, medskapande och kreativitet. De ska stärka demokratin, invånarnas röster, fri åsiktsbildning, jämlika livsvillkor och gemenskap. De ska vara en möjliggörare för invånarnas demokratiska samtal med beslutsfattare, verksamheter, föreningar och andra organisationer.

Digitalisering och MIK

Biblioteken ska minska och förebygga de digitala klyftorna som del i att alla ska kunna vara delaktiga i det demokratiska samhället. Bibliotekspersonalens kompetenser ska kontinuerligt uppdateras för att långsiktigt kunna möta invånarnas behov i fråga om digitala verktyg och tjänster, samt medie- och informationskunnighet.

Biblioteken ska ta tillvara på den digitala utvecklingen i sin egen verksamhet med digital service och programverksamhet med teknik och digital kultur som verktyg för skapande, läslust och lärande.

Barn och unga

Prioriteringen barn och unga ska manifesteras tydligt i bibliotekets rum, resursfördelning och verksamhet. Biblioteken ska möta utmaningen med barns och ungas sjunkande läsförmåga och sjunkande läsintresse, bland annat genom att fånga upp dem så tidigt som möjligt via bra samarbeten med barnhälsovården, förskola, skola, skolbibliotek och föräldrar.

Samverkan och synlighet

Biblioteken ska samverka med andra aktörer, andra bibliotek och med civilsamhället för att uppnå högre kvalitet och synergieffekter, samt arbeta mer uppsökande och utåtriktat för att nå fler invånare, både i stad och på landsbygd. Biblioteken ska fungera som nav i lokalsamhället med en verksamhet som är synlig, känd och räknas som en påverkansfaktor och medspelare i fler och nya sammanhang i kommunen.

Nästa steg

Utifrån allt värdefullt material som kommit ur utvärderingsarbetet och i dialog med bibliotekscheferna kommer vi i vår att påbörja arbetet med att skriva en ny regional biblioteksplan. Detta kommer att göras i nära samarbete med sjukhusbiblioteken, som också har Region Skåne som uppdragsgivare. Vi kommer återigen att bjuda in bibliotekscheferna och därutöver ha samråd med personer som tillhör olika målgrupper, och en avstämning med det regionala biblioteksrådets representanter från de olika bibliotekstyperna. Under sommaren kommer planen att gå ut på remiss, och i höst ska den vara färdigställd.